Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Departement
Justitiedepartementet L5
Utfärdad
1951-09-28
Ändring införd
SFS 1951:649 i lydelse enligt SFS 2015:59
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Huvudförfattare Alexander Ankerstedt


1 §  Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter.

[S2]Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år. Lag (1994:1416).

Förande av fordon, se inledning på sidan. Detta brott straffas om det begås uppsåtligen eller om personen med vetskap om att det finns en risk för att något inträffar tar en risk att olycka sker, även om det inte är avsikten. Personer som är mycket trötta, bryter mot regler, farliga omkörningar, kör mot rött ljus eller annan stopplikt, fortkörning eller har ett stort ansvar i trafiken. Andra bedömningsorsaker är olämpligt uppträdande vid framförande av fordon, hit kan användande av mobiltelefon räknas in men då uppskattas även risken för att en olycka inträffar genom en bedömning av om föraren tagit en medveten risk eller inte. En medveten risk tas då det föreligger någon särskild risk för trafikolycka och bedömningsgrunder för detta är trafikförhållandena, hur stor trafik, hur kontrollerad körningen varit i övrigt, förarens uppsikt över trafiken och körningen. I NJA 2009 s. 819 ogillade HD åtalet mot en busschaufför som i sin högra hand höll en mobiltelefon och i sin vänstra hand ett papper på vilken han gjorde anteckningar samtidigt som han körde en buss med passagerare. Att någon däremot brister i uppmärksamhet just för ett ögonblick är inte straffbart. jmf 5 §.

Grov vårdslöshet

  • NJA 2017 s. 138:Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  • RH 1995:46:Fråga om påföljd för vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik. Gärningarna innefattade "kappkörning" mellan bilar på motorväg.
  • RH 1999:106:Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse medhjälp till de åtalade gärningarna. Trots att det inte gick att klarlägga vem som fört bilen, dömde hovrätten den tilltalade för medhjälp till de brott åtalet avsåg.
  • RH 1999:120:En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i den påkörda bilen. Även fråga om det s.k. fängelseförbudet då brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
  • RH 2004:86:Påföljd för grov vårdslöshet i trafik.
  • RH 1995:74:Fråga om vållande till kroppsskada i samband med grov vårdslöshet i trafik är att bedöma som grovt brott på den grunden att framförandet av fordonet har inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten.
  • RH 1999:83:En bilförare har gjort en omkörning i kurva med skymd sikt med följd att bilen i utgången av kurvan kommit över i den mötande trafikens körfält. Detta orsakade en sammanstötning med en mötande bil vars förare genom sammanstötningen vållades svår kroppsskada. Den omkörande bilisten har dömts för grov vårdslöshet i trafik.
  • NJA 2011 s. 349:En lastbil, som påbörjade en vänstersväng över den motsatta körbanan, blev påkörd av en mötande personbil i uppseendeväckande hög hastighet, varvid personbilens förare avled. Åtal mot lastbilens förare för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död har ogillats.
  • NJA 2001 s. 286:Vårdslöshet i trafik eller hastighetsöverträdelse?
  • RH 2009:34:Fråga om busschaufför som somnat vid ratten gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik.
  • NJA 1996 s. 590:Bilist har kört på och skadat fotgängare på obevakat övergångsställe. Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 3 kap 8 § BrB.
  • RH 2002:13:En trött bilförare har somnat vid ratten och kört på två personer, varvid den ena avlidit och den andra fått mycket allvarliga skador. Brotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik har inte bedömts som grova brott.
  • NJA 1992 s. 653:Val av påföljd för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik.
  • NJA 2012 s. 358:En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (jfr NJA 1997 s. 315 och 572).
  • NJA 1989 s. 552:Sedan en av A förd bil "prejats" av en annan, hoppade en man från den andra bilen upp på motorhuven till den av A förda bilen, A:s passagerare i framsätet ingrep då genom åtgärder med omväxlande gas- och bromspedal så att mannen föll i gatan, släpades under bilen och omkom. Fråga i mål mot A om åtal för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död om det kunnat krävas av A att hon skulle ha bromsat för att minska riskerna för att mannen skulle komma till skada.
  • NJA 1993 s. 134:Fråga om gärningsbeskrivningens utformning vid åtal för vårdslöshet i trafik.
  • RH 2003:53:Bilist har framfört bil i fil avsedd för bussar, varvid han kört på och skadat en fotgängare som gått ut i vägbanan. Bilisten har fällts till ansvar för vållande till kroppsskada medan åtal för vårdslöshet i trafik har ogillats.
  • RH 1993:98:Straffmätning i mål angående grov vårdslöshet i trafik.
  • NJA 2012 s. 79:Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  • NJA 1991 s. 558:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • RH 1996:35:Påföljden för vårdslöshet i trafik - bestående i att en personbil fördes på trottoaren förbi en parkerad taxibil, som varit i färd med att släppa av skolbarn - har bestämts till 60 dagsböter.
  • NJA 1984 s. 447:Val av påföljd för rattfylleri.
  • RH 1996:64:Omkörning, vid vilken bilföraren kommit över i den mötande trafikens körfält med sammanstötning med mötande personbil som följd, har bedömts som vårdslöshet i trafik även enligt den lydelse 1 § 1 st trafikbrottslagen har från den 1 januari 1995.
  • NJA 2009 s. 819:En bussförare har under körning på motorväg sysslat med administrativa göromål. Det har ansetts att han inte har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.
  • RH 2001:19:Rökande bilförare, som svarat i mobiltelefon och tappat kontrollen över fordonet, har dömts för vårdslöshet i trafik.
  • NJA 1996 s. 764:Bilförare, som kört in i vägkorsning utan att kontrollera att trafiksignalerna i korsningen inte slagit om till rött ljus, har ansetts i väsentlig mån ha brustit i den omsorg och varsamhet som betingats av omständigheterna. 1 § 1 st lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • NJA 1982 s. 114:Fråga om beviskrav i mål om rattfylleri.
  • NJA 1987 s. 187:Till undvikande av sammanstötning med en mötande bil som fördes på fel sida av vägen svängde bilföraren A - utan att dessförinnan ha genom signalering eller inbromsning sökt undvika sammanstötning - till vänster in på den andra vägbanan. Samtidigt förde den mötande bilens förare S sin bil tillbaka till rätt vägbana med följd att bilarna kolliderade, varvid S avled. Fråga om ansvar för A för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.
  • NJA 1982 s. 190:Val av påföljd för rattfylleri m m.
  • NJA 1982 s. 714:En bilförare företog i början av januari på en större väg med en hastighet av ungefär 70 km/tim en omkörning av en långtradare. Därvid kom bilen i sladdning och törnade mot långtradaren. Bilföraren har ej befunnits skyldig till vårdslöshet i trafik. 1 § 1 st lagen om straff för vissa trafikbrott.
  • RH 1996:152:Bilförare, som i samband med vänstersväng under goda sikt- och trafikförhållanden påkört och skadat en cyklist så svårt att hon senare avled, har dömts för vårdslöshet i trafik och vållande till annans död.
  • NJA 2007 s. 3:Fråga om en bilförare som kört på en fotgängare sedan hon bländats av solen gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.
  • RH 1998:70:Bilförare, som i relativt hög fart passerat obevakat övergångsställe där annat fordon stannat för att ge företräde åt gående på övergångsstället, har ansetts ha ådagalagt sådan oaktsamhet att han skulle dömas för vårdslöshet i trafik.
  • NJA 1981 s. 998:En bilförare, som färdas på riksväg i slutet av januari med en hastighet ej överstigande 80 km/tim, råkar i sladdning och kör av vägen, enligt egen uppgift på grund av "hastigt påkommen blixthalka". Bilföraren har ej ansetts skyldig till vårdslöshet i trafik. 1 § 1 st lagen om straff för vissa trafikbrott.
  • RH 1996:14:Bilförare som iakttagit stopplikt men brustit i uppmärksamhet innan hon körde ut på europaväg - vilket orsakade en kollision - har dömts för vårdslöshet i trafik.
  • RH 2016:35:K.P. har under utryckning med ambulans framfört ambulansen mot rött ljus i en trafikkorsning, varvid en kollision med ett annat fordon skett. Har K.P. iakttagit den särskilda försiktighet som krävts när han under utryckning körde mot rött ljus?
  • RH 2001:48:Fråga om ansvar för vårdslöshet i trafik för bilförare som har kört på en cyklist på en obevakad cykelöverfart. Även fråga om strafflags tillämplighet i tiden.
  • RH 1996:55:Bilförare, som underlåtit att iaktta väjningsplikt vid utfart in på huvudled, har dömts för vårdslöshet i trafik.
  • RH 1996:92:Bilförare som under färd på europaväg i hög hastighet tillfälligt ägnat uppmärksamhet åt föremål i bilen med följd att bilen kommit över i den mötande trafikens körfält - vilket orsakat en sammanstötning med en mötande bil - har dömts för vårdslöshet i trafik.

2 §  Hindrar eller stör vägtrafikant eller den som för spårvagn onödigtvis i väsentlig mån trafiken på väg, dömes, där ej gärningen är belagd med straff enligt 1 §, till böter. Lag (1975:611).

Förande av fordon, se inledning på sidan.


3 §  För någon uppsåtligen körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i högst sex månader.

[S2]För någon körkortspliktigt fordon med uppsåtligt eller oaktsamt åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om rätten att föra sådant fordon, dömes till böter.

[S3]Om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet såsom förare av körkortspliktigt fordon anställer och brukar den som inte äger rätt att föra fordonet, eller i annat fall tillåter någon annan att föra sådant fordon utan att denne är berättigad därtill, dömes likaledes till böter.

[S4]Första–tredje styckena äger motsvarande tillämpning på förare av traktor, moped klass II, snöskoter, terränghjuling, motorredskap eller spårvagn och på den som anställer eller brukar sådan förare eller eljest tillåter någon att föra sådant fordon. Lag (2009:122).

Förande av fordon, se inledning på sidan. Oftast leder brottet till böter 1500 kr eller 30 dagsböter. Den som tillåter annan att köra olovligt enligt sista stycket brukar dömas till 30 dagsböter.


Prop. 2008/09:60: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.1.

  • RH 2003:20:Danskt körkort, vars innehavare också hade ett svenskt körkort som var återkallat, ansågs gälla i Sverige sedan spärrtiden för utfärdande av nytt svenskt körkort för innehavaren löpt ut.
  • RH 2001:25:Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort.
  • RH 2001:34:En person, som tidigare hade innehaft körkort som återkallats, gjorde sig skyldig till olovlig körning. Med hänsyn till att denne vid körningen skulle ha innehaft ett nytt körkort, om han i tid hade ansökt om det, bedömdes brottet inte som grovt.
  • NJA 2005 s. 548:Enbart det förhållandet att ett som moped registrerat tvåhjuligt motorfordon kunnat framföras fortare än 45 kilometer i timmen har inte ansetts innebära att fordonet rätteligen skulle ha varit registrerat som motorcykel.
  • NJA 2012 s. 79:Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  • NJA 2002 s. 310:Bil som använts av annan än ägaren vid brott mot lagen om straff för vissa trafikbrott har inte ansetts kunna förverkas när talan om förverkande förts enbart mot den tilltalade för brottet
  • RH 1993:80:Åtal mot diabetiker för olovlig körning har ogillats på grund av att han ej visats ha varit medveten om sina handlingar på sådant sätt som krävs för ett uppsåt enligt 1 kap. 2 § brottsbalken skall anses föreligga.
  • NJA 1999 s. 380:Fråga om olovlig körning som skett efter det att gärningsmannen fått körkortet omhändertaget skall bedömas som grovt brott.
  • NJA 1982 s. 193:I mål om ansvar för olovlig körning uppkommer fråga hur man vid prövningen av vilken körkortsbehörighet som krävs för att föra en personbil med därtill kopplat släpfordon skall bestämma bilens tjänstevikt. Det har ansetts att den i bilregistret antecknade uppgiften om bilens tjänstevikt inte kan tillmätas absolut avgörande betydelse men att man måste utgå från att bilen, så länge inte annat tillförlitligen styrks, har den i registret angivna tjänstevikten.
  • RH 2000:85:Förare har framfört viss fordonskombination trots att han saknade behörighet till det. Föraren har frikänts på grund av att han inte hade uppsåt i fråga om sin bristande behörighet.
  • NJA 1993 s. 157:Förare, vilkens körkort återkallats, har kört bil sedan spärrtiden löpt ut, då han av oaktsamhet trodde att han var berättigad härtill, trots att han inte ansökt om körkortstillstånd. Eftersom straffansvar rör olovlig körning förutsätter att föraren haft uppsåt att köra utan att vara berättigad har föraren frikänts. 3 § 1 st lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • RH 2005:60:Vitryskt körkort har ansetts giltigt i Sverige varför åtal för olovlig körning har ogillats.
  • NJA 2003 s. 105:Prövningstillstånd i HovR. Tillämpningen i mål om olovlig körning av uppsåtskravet i fråga om behörigheten att föra fordonet.
  • RH 1996:22:En person som åtalats för olovlig körning har bestritt ansvar på grund av bristande uppsåt, under påstående att han inte fått del av den länsrättsdom varigenom hans körkort återkallats. Att en länsrätts dom delges den tilltalade enligt reglerna om förenklad delgivning, till följd varav något direkt bevis om att han fått del av domen inte föreligger, har inte i och för sig ansetts medföra att ansvar för uppsåtligt brott är uteslutet. I det aktuella fallet var det dock inte utrett att den förenklade delgivningen gått till på föreskrivet sätt, varför åtalet ogillades.
  • NJA 1986 s. 392:Förare, vilkens körkort återkallats, har, trots att spärrtiden löpt ut, inte ansetts berättigad att köra bil innan körkort lämnats ut, Föraren har frikänts på grund av att han inte haft uppsåt att köra utan att vara berättigad därtill. 3 § 1 st lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och 15 § 1 st 1 körkortslagen (1977:477).
  • RH 1999:31:Olovlig körning som ägt rum sedan förarens körkort blivit återkallat enligt 23 kap. första stycket 2 körkortslagen (1977:477) - som motsvaras av 5 kap. 7 § första stycket 2 körkortslagen (1998:488) - har inte ansetts utgöra grovt brott.
  • RH 2008:21:Övningskörning med två motorcyklar samtidigt ansågs inte innebära tillåtande av olovlig körning.
  • RH 1999:120:En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i den påkörda bilen. Även fråga om det s.k. fängelseförbudet då brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
  • RH 1995:48:Fråga om förares uppsåt vid olovlig körning på grund av bristande behörighet.
  • NJA 1981 s. 308:Straffmätning i mål om ansvar för rattonykterhet.
  • RH 1999:96:Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.

4 §  Den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]För rattfylleri enligt första stycket döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination.

[S3]För rattfylleri enligt första stycket döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.

[S4]Första och andra styckena gäller inte förare av motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående.

[S5]Första, andra och tredje styckena gäller inte om förandet av fordonet ingår som ett led i en vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning till vilken tillstånd har lämnats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1999:217).

Förande av fordon, se inledning på sidan. I äldre rättsfall motsvarade rattonykterhet det numera borttagna straffet ringa rattfylleri. Gärningsmannen måste förstå att den kommer att hamna i ett rus. Oftast leder detta straff till dagsböter första gången

  • RH 2002:45:Framförande av moped med frånkopplad motor genom att den rullats framåt har ansetts innebära ett förande av motordrivet fordon i den mening som avses i 4 § trafikbrottslagen. Även fråga om brottsrubricering.
  • NJA 2011 s. 77:Rattfylleri. Fråga om den som har fört en moped, vars motor inte har varit i gång, ska anses ha fört ett motordrivet fordon i trafikbrottslagens mening.
  • RH 1996:118:De personliga förhållandena i form av psykisk ohälsa har ansetts konstituera sådant klart undantagsfall att påföljdsformen villkorlig dom kunnat väljas.
  • NJA 1990 s. 772:Vid bestämmande av påföljd för rattfylleri begånget i februari 1989 har beaktats uttalanden i förarbetena till 1990 års rattfyllerilagstiftning.
  • RH 2006:56:Åklagaren har ansökt om resning till förmån för den tilltalade och yrkat ogillande av ett åtal för s.k. drograttfylleri. Med hänvisning till huvudregeln om fri bevisprövning har hovrätten - trots att endast ett urinprov åberopats som bevisning vid tingsrätten och det för s.k. drograttfylleri krävs att det under eller efter färden har funnits narkotika kvar i gärningsmannens blod - funnit att den omständigheten att något blodprov inte åberopats inte innebär att den rättstillämpning som legat till grund för tingsrättens dom kan anses strida mot lag. Resningsansökningen har avslagits.
  • RH 2008:71:Kort förflyttning av personbil där föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter har bedömts som grovt rattfylleri. Påföljden för brottet har bestämts till fängelse en månad.
  • NJA 1991 s. 77:Påföljd för rattfylleri (I och II)
  • NJA 2012 s. 191:Ett rattfylleribrott med moped klass I bör, även om föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten.
  • RH 1999:96:Förare, som saknar körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd. Fråga om åtal för rattfylleri och olovlig körning skulle ogillas p.g.a. nöd.
  • NJA 1993 s. 718:Fråga om ett rattfylleribrott är att bedöma som grovt rattfylleri på den grunden att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • NJA 1991 s. 558:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • RH 2008:27:Kort förflyttning av personbil har bedömts som rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter.
  • RH 1999:118:Trots att föraren av personbil haft en alkoholkoncentration i sin utandningsluft som varit högre än det gränsvärde som anges i bestämmelsen om grovt rattfylleri i 4 a § 1 trafikbrottslagen har vid omparkering med mycket kort färdsträcka brottet rubricerats som rattfylleri, ej grovt brott, och påföljden bestämts till dagsböter.
  • RH 1994:117:Påföljden för två fall av återfall i "enkelt" rattfylleri bestämd till fängelse.
  • RH 2013:59:Uppsåtet vid rattfylleribrott.
  • RH 2001:25:Åtal för rattfylleri och olovlig körning, grovt brott, mot en person som fört personbil såsom övningsledare under övningskörning har ogillats, då personen varken varit godkänd handledare eller innehaft körkort.
  • RH 1995:90:Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott.
  • RÅ 1996:11:Fråga om val av körkortsingripande vid medhjälp till rattfylleri.
  • RH 1999:106:Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse medhjälp till de åtalade gärningarna. Trots att det inte gick att klarlägga vem som fört bilen, dömde hovrätten den tilltalade för medhjälp till de brott åtalet avsåg.
  • RÅ 2008:12:En spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av s.k. drograttfylleri har inte bedömts vara för lång.

4 a §  Är ett brott som avses i 4 § första, andra eller tredje stycket att anse som grovt, skall föraren dömas för grovt rattfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om

  1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
  2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, eller
  3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Lag (1999:217).

  • NJA 2017 s. 138:Straffmätning vid grov vårdslöshet i trafik i förening med grovt rattfylleri. Fråga också om straffet ska lindras med hänsyn till den tilltalades ålder (70 år).
  • RH 1995:60:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • RH 2009:26:Att alkoholkoncentrationen i utandningsluften uppgått till i det närmaste 1 mg/liter har inte ensamt ansetts tillräckligt för att straffet för grovt rattfylleri ska sättas högre än en månads fängelse.
  • NJA 2003 s. 495:Straffmätning vid upprepade fall av grovt rattfylleri. Även fråga om värdegränsen mellan stöld och snatteri vid butikstillgrepp. (Jfr 1990 s. 743 och 1994 s. 699)
  • RH 2010:81:En gärning har bedömts som grovt rattfylleri och påföljden bestämts till fängelse med hänsyn till att gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol (dock lägre än 1,0 promille i blodet) och narkotika samt till att körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
  • NJA 2000 s. 17:Fråga om villkorlig dom med samhällstjänst för grovt rattfylleri (I och II) och för misshandel (III).
  • RH 1997:14:Straffmätning i mål om grovt rattfylleri.
  • RH 1993:1:En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil med följd att tre personer dödades. Fråga om straffmätning för grovt rattfylleri och vållande till annans död. Även fråga om skadestånd för efterlevande vid vållande till annans död.
  • RH 1999:106:Sedan tingsrätten ogillat ett åtal för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död mot en av de två personer som färdades i en bil, överklagade åklagaren målet till hovrätten, varvid han justerade åtalet till att alternativt avse medhjälp till de åtalade gärningarna. Trots att det inte gick att klarlägga vem som fört bilen, dömde hovrätten den tilltalade för medhjälp till de brott åtalet avsåg.
  • RH 2013:59:Uppsåtet vid rattfylleribrott.
  • RH 2002:51:Straffmätning i mål om grovt rattfylleri.
  • RH 2017:15:En person har förflyttat en motorcykel en kortare sträcka inom tätbebyggt område efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgått till 1,09 promille. Brottet har med hänsyn till alkoholkoncentrationen bedömts som grovt rattfylleri.
  • RH 2010:74:En person har fört bil med en alkoholkoncentration i blodet som efter körningen har uppmätts till 1,53 promille. Han har invänt att han tvättats med spritservett före provtagningen. Invändningen har godtagits, men hovrätten har funnit att analysresultatet ändå kunde läggas till grund för bedömningen.
  • NJA 1997 s. 278:Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har ådömts som påföljd för grovt rattfylleri.
  • NJA 2005 s. 674:Påföljd för vållande till annans död, grovt brott, och grovt rattfylleri.
  • RH 1996:118:De personliga förhållandena i form av psykisk ohälsa har ansetts konstituera sådant klart undantagsfall att påföljdsformen villkorlig dom kunnat väljas.
  • NJA 1995 s. 232:Fråga om rattfylleribrott vid förande av moped är att anse som grovt rattfylleri.
  • RH 1997:34:Påföljden för grovt rattfylleri har bestämts till villkorlig dom jämte dagsböter med hänsyn till de svårigheter i sin yrkesutövning som den tilltalade till följd av brottet drabbats av.
  • RH 1999:120:En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i den påkörda bilen. Även fråga om det s.k. fängelseförbudet då brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
  • NJA 1991 s. 359:Val av påföljd för återfall i grovt trafiknykterhetsbrott.
  • NJA 1990 s. 772:Vid bestämmande av påföljd för rattfylleri begånget i februari 1989 har beaktats uttalanden i förarbetena till 1990 års rattfyllerilagstiftning.
  • NJA 1992 s. 653:Val av påföljd för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik.
  • RH 2004:50:Fråga om påföljden för grovt rattfylleri kan stanna vid villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst när föraren haft en blodalkoholhalt om 1,27 promille och körningen varit trafikfarlig. Frågan har besvarats nekande.
  • RH 2008:71:Kort förflyttning av personbil där föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter har bedömts som grovt rattfylleri. Påföljden för brottet har bestämts till fängelse en månad.
  • RH 1995:90:Vid övningskörning har såväl övningsledaren som eleven fällts till ansvar för trafiknykterhetsbrott. Eleven har därjämte dömts för medhjälp till övningsledarens brott.
  • RH 1993:25:En alkoholpåverkad bilförare har på ett övergångsställe påkört två personer, av vilka en skadades och den andra avled. Fråga om val av påföljd och straffmätning för grovt rattfylleri och vållande till annans död.
  • RH 1999:18:Påföljden villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har inte ansetts som en tillräckligt ingripande påföljd för bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, rattfylleri och olovlig körning.
  • NJA 2015 s. 895:Grovt rattfylleri. En mycket hög alkoholkoncentration medför att gärningen har ett straffvärde som överstiger fängelse i en månad, även om inga andra försvårande omständigheter föreligger.
  • NJA 2012 s. 358:En alkoholpåverkad person framförde en bil så att den voltade, varvid en passagerare skadades allvarligt. Föraren dömdes för bl.a. vållande till kroppsskada, grovt brott. Omständigheterna har inte ansetts vara så försvårande att brottet grundar rätt till ersättning för kränkning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (jfr NJA 1997 s. 315 och 572).
  • NJA 1990 s. 796:Val av påföljd för rattfylleri.
  • NJA 2012 s. 191:Ett rattfylleribrott med moped klass I bör, även om föraren har haft en alkoholkoncentration som överstiger 1,0 promille i blodet eller 0,50 mg/l i utandningsluften, som utgångspunkt anses vara av normalgraden om det inte utöver alkoholkoncentrationen föreligger försvårande omständigheter av betydelse för trafiksäkerheten.
  • RH 1994:82:Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande.
  • RH 2015:35:En person har dömts för att ha fört personbil med en alkoholkoncentration i sin utandningsluft som uppgått till 0,49 milligram per liter. Fråga om brottet ska bedömas som grovt rattfylleri med hänsyn till att körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten och om vilken påföljd som ska bestämmas för brottet.
  • RH 2010:26:Åtal för grovt rattfylleri har efter invändning om s.k. eftersupning ogillats med hänvisning till bl.a. att ett underlag innefattande enbart två blodprov tagna med en timmes mellanrum inte utgjorde tillräcklig bevisning för fällande dom. Att den misstänkte 15-16 timmar före körningen varit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer föranledde inte heller till annan bedömning.
  • RH 1993:51:Fråga om tilltalads personliga förhållanden utgjorde tillräckliga skäl att för grovt rattfylleri döma till annat än fängelse har besvarats nekande.
  • RH 1997:57:Påföljd för grovt rattfylleri har bestämts till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan avseende öppen vård.
  • NJA 2012 s. 79:Grovt vållande till annans död, m.m. Straffvärdebedömning och fråga om straffet borde skärpas på grund av tidigare brottslighet.
  • RH 1995:78:Påföljden för grovt rattfylleri och vållande till annans död, grovt brott, bestående i att en kraftigt berusad bilförare kört ihjäl en likaledes kraftigt berusad kamrat som frivilligt följt med på färden, har bestämts till fängelse ett år.
  • NJA 1999 s. 9:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • NJA 1991 s. 558:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • NJA 1994 s. 102:Fråga om påföljd för grovt rattfylleri.
  • RH 2007:19:Straffmätning vid grovt rattfylleri (framförande av tung lastbil med en alkoholkoncentration i blodet av minst 3,45 promille).
  • RH 2007:39:Tilltalad, som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri (2,04 promille), har antagits till försöksverksamhet med s.k. alkolås. Detta har vägts in vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att bestämma påföljden till skyddstillsyn.
  • RH 1993:3:Påföljden för en bilförare som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri, vårdslöshet i trafik, smitning och vållande till annans död har bestämts till fängelse tio månader.
  • RH 2008:27:Kort förflyttning av personbil har bedömts som rattfylleri av normalgraden trots att föraren haft en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,95 milligram per liter.
  • NJA 1993 s. 718:Fråga om ett rattfylleribrott är att bedöma som grovt rattfylleri på den grunden att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • RH 2000:101:Till grund för bedömningen av vilken blodalkoholhalt som en person åtalad för grovt rattfylleri har haft under och efter färden har lagts alkoholhalten i urinen efter körningen.

5 §  Om en vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del i uppkomsten av en trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör föranleda, eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller att lämna upplysningar om händelsen, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]Är brottet med hänsyn till omständigheterna att anse som grovt, döms till fängelse i högst ett år.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även den som för spårvagn och den som annorstädes än på väg för motordrivet fordon. Lag (1986:1248).

Med smitning kan jämföras begreppet obehörigt avvikande från trafikolycksplats. Även en person som felaktigt tror sig ha orsakat en skada och trots det inte stannar för att undersöka saken gör sig skyldig till smitning.

  • NJA 1990 s. 319:Bilförare, som avsiktligt kört på annans bil, har dömts för obehörigt avvikande från trafikolycksplats.
  • NJA 1988 s. 39:Resningsärende. En person har kört på och skadat en bil. Ägaren av den påkörda bilen har ansetts som målsägande i mål om åtal mot den påkörande bilisten för obehörigt avvikande från trafikolycksplats.
  • NJA 1991 s. 558:Val av påföljd för grovt rattfylleri.
  • RH 2016:39:Åtal för s.k. smitning, genom att den tilltalade avvikit från en allvarlig trafikolycka utan att lämna uppgift om namn och adress eller i övrigt göra vad som krävdes med anledning av olyckan, har inte bedömts stå i strid med artikel 6 i Europakonventionen och Europadomstolens praxis rörande rätten att inte behöva lämna kriminellt belastande uppgifter om sig själv.
  • NJA 1988 s. 444:Fråga huruvida bilförare, som av annan bilförare påståtts ha haft del i trafikolycka, brutit mot 5 § 1 st lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott genom att undandra sig att på förfrågan uppge sitt namn.
  • NJA 1998 s. 423:Bilförare har dömts för smitning när hon avvikit från platsen för en kollision med en annan bil, som inte fick någon skada vid kollisionen. 5 § 1 st. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • RH 1999:120:En bilförare har i alkoholpåverkat tillstånd kört på en annan bil i vilken två personer färdades. Bilföraren har dömts för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och s.k. smitning. Skadestånd för kränkning har utgått till personerna i den påkörda bilen. Även fråga om det s.k. fängelseförbudet då brott begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
6 § Har upphävts genom lag (1988:944).

7 §  Ett fordon som har använts vid brott enligt denna lag får förklaras förverkat, om det behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag.

[S2]Om någon har gjort sig skyldig till olovlig körning, rattfylleri eller grovt rattfylleri ska det vid bedömningen av om förverkande behövs för att förebygga fortsatt brottslighet särskilt beaktas om gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet.

[S3]Första stycket gäller även i fråga om egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats.

[S4]Bestämmelser om tillfälligt omhändertagande av egendom i syfte att förhindra rattfylleribrott finns i 24 a24 d §§polislagen (1984:387) och i 911 §§ lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Lag (2015:59).

Om föraren inte äger bilen får förverkande ske endast om de rätta ägarna medverkat till den tilltalades trafikbrott och åklagaren för en förverkandetalan i samband med åtalet mot de rätta ägarna för medverkan till trafikbrotten eller särskilt enligt lagen om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. se NJA 1991 s. 496. Däremot hindras inte att förverkande sker om en bil köpts på avbetalning utan återtagandeförbehållande, se NJA 2006 s. 751. 29 kap. 5 § 1 st. p. 8 BrB och 30 kap. 4 § 1 st. BrB beaktas vid både påföljdsval och straffmätning.

Prop. 2014/15:26: Om någon har gjort sig skyldig till olovlig körning, rattfylleri eller grovt rattfylleri ska det vid bedömningen av om förverkande behövs för att förebygga fortsatt brottslighet särskilt beaktas om gärningsmannen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet.

Första stycket gäller även i fråga om egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats. Bestämmelser om tillfälligt ...

Prop. 2004/05:135: Ändringen i första stycket, som motiveras i avsnitt 10.4, innebär att möjligheterna till förverkande utvidgas till att även omfatta annan egendom än fordon som använts som hjälpmedel vid brott om det behövs för att förebygga brott, och förverkande inte är oskäligt. Utrustning för exempelvis trimning av fordon torde kunna förverkas enligt denna bestämmelse, förutsatt att utrustningen främjar ett brott enligt trafikbrottslagen. ...

Prop. 2003/04:159: I paragrafen införs ett nytt andra stycke med en upplysning om att det i 24 a och 24 b §§polislagen (1984:387) finns bestämmelser som möjliggör tillfälligt omhändertagande av egendom i syfte att förhindra rattfylleribrott.

  • NJA 1994 s. 703:I vilken utsträckning skall extrautrustning till ett fordon omfattas av ett förverkande av fordonet på grund av trafikbrott?
  • NJA 1988 s. 80:Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • NJA 2006 s. 751:Betydelsen av fordonets värde och ägarens personliga och ekonomiska förhållanden vid bedömningen av om ett förverkande enligt 7 § trafikbrottslagen (1951:649) är oskäligt.
  • NJA 1996 s. 436:Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott i dess lydelse from den 1 februari 1994.
  • RH 1997:124:Fråga om förutsättningarna för förverkande av fordon enligt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
  • NJA 2013 s. 333:En tilltalad har dömts för brott. I samband med att högre rätt avskriver målet sedan den tilltalade avlidit, ska rätten självmant pröva beslut om förverkande.
  • NJA 2002 s. 310:Bil som använts av annan än ägaren vid brott mot lagen om straff för vissa trafikbrott har inte ansetts kunna förverkas när talan om förverkande förts enbart mot den tilltalade för brottet

8 §  Undersökningsledaren eller åklagaren får omedelbart besluta att ett fordon som har tagits i beslag för att det skäligen kan antas bli förverkat enligt 7 § får säljas eller förstöras, om fordonets värde understiger en femtedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde vid beslaget. Ett sådant beslut får dock verkställas tidigast tre veckor efter det att en underrättelse om beslutet har sänts till den som beslaget har gjorts hos.

[S2]Ett beslut enligt första stycket får inte överklagas. Om rättens prövning av beslaget har begärts enligt 27 kap. 6 § rättegångsbalken, får dock fordonet inte säljas eller förstöras innan beslaget har prövats av tingsrätten.

[S3]Intäkter vid försäljning tillfaller staten. Lag (2015:59).

Prop. 2014/15:26: beslaget. Ett sådant beslut får dock verkställas tidigast tre veckor efter det att en underrättelse om beslutet har sänts till den som beslaget har gjorts hos.

Ett beslut enligt första stycket får inte överklagas. Om rättens prövning av beslaget har begärts enligt 27 kap. 6 § rättegångsbalken , får dock fordonet inte ...

9 §  Om ett fordon som sålts eller förstörts enligt 8 § inte förverkas, har ägaren rätt till ersättning. För egendom som har sålts lämnas ersättning med det belopp som influtit vid försäljningen. Om fordonet har förstörts, lämnas ersättning med skäligt belopp.

[S2]Beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten efter ansökan av fordonets ägare. Lag (2015:59).

Prop. 2014/15:26: rätt till ersättning. För egendom som har sålts lämnas ersättning med det belopp som influtit vid försäljningen. Om fordonet har förstörts, lämnas ersättning med ett skäligt belopp.

Beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten efter ansökan av fordonets ägare.

Paragrafen ...

10 §  Den som är missnöjd med ett beslut om ersättning enligt 9 § andra stycket får inom en månad från det att han eller hon fick del av beslutet begära rättens prövning av det. Ansökan görs till den tingsrätt som kunnat pröva beslaget. Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

[S2]Ersättningen betalas ut av Polismyndigheten sedan beslutet vunnit laga kraft. Lag (2015:59).

Prop. 2014/15:26: Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 6. Enligt första stycket får den som delgetts ett ersättningsbeslut enligt 9 § och inte är nöjd med det, inom en månad begära att domstol prövar ersättningsfrågan. En sådan ansökan får göras till den tingsrätt som kunnat pröva beslaget, dvs. rätten i den ort där brottet förövades (se 19 kap. ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952, vilken dag lagen den 7 juni 1934 (nr 247) om straff för vissa brott vid förande av motorfordon skall upphöra att gälla. Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

Ändring, SFS 1957:355

Omfattning
ändr. 4 § 2 mom

Ändring, SFS 1958:223

Omfattning
ändr. 3 §

Ändring, SFS 1964:881

Omfattning
ändr. 1 §

Ändring, SFS 1966:252

Omfattning
ändr. 1 §

Ändring, SFS 1972:749

Förarbeten
Prop. 1972:137
Omfattning
ändr. 1-5 §§

Ändring, SFS 1972:753

Omfattning
ikrafttr. av 1972:749

Ändring, SFS 1974:830

Förarbeten
Prop. 1974:154
Omfattning
ändr. 4 §

Ändring, SFS 1975:611

Förarbeten
Prop. 1975:22
Omfattning
ändr. 1-5 §§

Lag (1977:478) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1976/77:113
Omfattning
ändr. 3 §

Förordning (1977:721) om ikraftträdande av lagen (1977:478) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Omfattning
ikrafttr. av 1977:478

Lag (1978:92) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1977/78:77
Omfattning
ändr. 4 § 1, 2 mom; nytt 4 § 3 mom

Lag (1980:976) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1979/80:178
Omfattning
ny 6 §

Lag (1982:303) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1981/82:204
Omfattning
nytt 4 § 4 mom

Lag (1985:195) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1983/84:117
Omfattning
upph. 4 § 4 mom
Ikraftträder
1985-05-01

Lag (1986:1248) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1986/87:34
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
1987-01-01

Lag (1987:281) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1986/87:81
Omfattning
ändr. 4 § 3 mom; ny 7 §
Ikraftträder
1987-07-01

Lag (1988:944) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1987/88:120
Omfattning
upph. 6 §
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1989:394) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1988/89:118
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
1989-07-01

Lag (1990:149) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Prop. 1989/90:2
Omfattning
ändr. 4 §; ny 4 a §
Ikraftträder
1990-07-01

Lag (1993:1463) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Rskr. 1993/94:78, Prop. 1993/94:44, Bet. 1993/94:JuU11
Omfattning
ändr. 4 a, 7 §§
Ikraftträder
1994-02-01

Lag (1994:1416) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Förarbeten
Rskr. 1994/95:40, Prop. 1994/95:23, Bet. 1994/95:JuU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1998:494) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:260, Prop. 1997/98:124, Bet. 1997/98:TU11
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1999:217) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:166, Prop. 1998/99:43, Bet. 1998/99:JuU15
Omfattning
ändr. 4, 4 a §§
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:880) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De äldre bestämmelserna om moped klass I skall dock tillämpas till och med den 31 mars 2000.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:17, Prop. 1998/99:123, Bet. 1999/2000:TU2
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2004:1031) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:5, Prop. 2003/04:159, Bet. 2004/05:JuU3
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:285) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:237, Prop. 2004/05:135, Bet. 2004/05:JuU31
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2008:323) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:188, Prop. 2007/08:53, Bet. 2007/08:JuU26
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:122) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:179, Prop. 2008/09:60, Bet. 2008/09:TU8
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2009-10-01

Lag (2015:59) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
  2. Om det senaste brottet har begåtts före ikraftträdandet gäller 7 § i den äldre lydelsen.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:112, Prop. 2014/15:26, Bet. 2014/15:JuU10
Omfattning
ändr. 7 §; nya 8, 9, 10 §§
Ikraftträder
2015-04-01