Inkomstskattelag (1999:1229)

(IL)

Departement
Finansdepartementet S1
Utfärdad
1999-12-16
Ändring införd
SFS 1999:1229 i lydelse enligt SFS 2018:1396
Ikraft
2000-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-10-12
Övrigt
Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 har iakttagits.

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerad formattering av strecksatslistor i 44:12-13, styckeindelning i 44:21, paragrafindelning i 48:26 samt tabell i 63:3

Huvudförfattare: Aimée Kreuger

Inkomstskattelagen (IL) är den centrala lagen inom skatterätten. Lagen reglerar beskattning av inkomster, och gäller för både fysiska och juridiska personer. Både den kommunala och den statliga inkomstskatten täcks av lagen.

De olika inkomstslagen är centrala i Inkomstskattelagen. Med några få undantag beror beskattningen på vilket av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och tjänst som inkomsten klassas som.

Vet man inte vilket inkomstslag som är aktuellt är ett sätt att i tur och ordning kontrollera inkomstslaget näringsverksamhet, kapital och slutligen tjänst. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, så för dessa behöver ingen bedömning göras.


AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt

De flesta inkomster beskattas i något av de tre inkomstslagen, även om det rent språkligt kan se ut som att de inte hör hemma i något av dem. Exempelvis beskattas inkomster av hobby i inkomstslaget tjänst. Juridiska personers inkomster beskattas alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, för fysiska personer kan beskattningen ske i samtliga inkomstslag.

Om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte beskattas verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Om något av kriterierna saknas handlar det istället om inkomst av tjänst eller kapital

Innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.

[S2]I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.

Inkomstskattelagen delar upp inkomsterna i tre olika inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet, kapital och tjänst. En inkomst som tas upp i t.ex. inkomstslaget kapital kommer att kapitalvinstbeskattas, och beskattningen baserar sig på de regler som gäller för just inkomstslaget kapital. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, fysiska personers inkomster beskattas i olika inkomstslag beroende på hur de uppstått. Beskattning kan ske i olika inkomstslag för en och samma person, men varje inkomst beskattas enbart i ett inkomstslag. Vilket inkomstslag en inkomst hör till avgörs vanligen i början av respektive avdelning. För närmare beskrivning av avgränsning mellan de tre inkomstslagen, se inledningen till kapitlet.

Skattskyldighet

[K1]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.

Skatter

[K1]3 §  Fysiska personer ska betala

  1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),
  2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
  3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).

[S2]Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

[K1]4 §  Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

[S2]Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

[S3]För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2007:1419).

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

[K1]5 §  Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

[S2]Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.

[S3]Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).

En fysisk person räknar ut överskottet i näringsverksamhet och tjänst var för sig, enligt den beräkning som gäller för respektive inkomstslag. Dessa läggs sedan ihop och beskattas gemensamt. Det betyder bland annat att en person som inte når upp till skiktgränsen för statlig inkomstskatt enbart genom inkomsterna från sin anställning kanske gör det då dessa läggs ihop med inkomsterna från näringsverksamhet.

Eftersom enbart överskotten räknas ihop är det inte möjligt att använda underskott i t.ex. näringsverksamhet till att minska skatten för tjänsteinkomsterna. Underskott får istället vanligen användas för att minska kommande års beskattning av överskott i samma inkomstslag. Ett undantag från detta finns dock i 62 kap. 3 §.

En schematisk uppställning över skattens beräkning:

Överskott i inkomstslaget tjänst

+ överskott i inkomstslaget näringsverksamhet

- allmänna avdrag (t.ex. pensionssparande. De allmänna avdragen behandlas i 62 kap.)

= den taxerade förvärvsinkomsten

- grundavdrag

- sjöinkomstavdrag

= Beskattningsbar förvärvsinkomst

(Uppställningen är inte fullständig, utan avser bara att ge en bild av i vilken ordning avdrag och beskattning görs. Den omfattar t.ex. inte avdrag för pensionssparande.)

Bestämmelser om beräkning av resultat i de olika inkomstslagen finns i 10-12 kap för inkomstslaget tjänst, och 13-40 kap. för inkomstslaget näringsverksamhet.

Notera att detta endast gäller fysiska personer. För juridiska personer, se 7 §.

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

[K1]6 §  Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Beskattningen i inkomstslaget kapital sker för sig, separat från inkomst av näringsverksamhet och tjänst. Bestämmelser om beräkning av resultat finns i 41 – 42 kap.

Juridiska personers skatt

[K1]7 §  Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.

[S2]Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.

[S3]För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap.46 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).

Med överskott menas inkomster minus utgifter. För att vara en avdragsgill utgift måste den normalt vara nödvändig för inkomstens förvärvande.

Allmänna avdrag är avdrag som inte specifikt hör ihop med verksamheten, utan är tillgängliga för alla. Läs mer om allmänna avdrag i kapitel 62.

Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, detta behandlas i kap. 13-40. Se även kap. 8-9 om inkomster som är skattefria respektive utgifter som inte får dras av.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Bestämmelser för olika inkomstslag

[K1]8 §  Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för

Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort. I det kapitlet har regler om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, de s.k. lättnadsreglerna, funnits. Dessa bestämmelser tas bort genom att 43 kap. upphör att gälla.

2 kap. 1§ Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen i fråga om kvalificerade andelar ändras till 57 kap. 4–7 §§.

Gemensamma bestämmelser

[K1]9 §  Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap.Lag (2002:322).

[K1]10 §  Bestämmelser finns om

  • vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
  • vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
  • kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
  • insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
  • fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
  • pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
  • pensionssparavdrag i 59 kap.,
  • familjebeskattning i 60 kap., och
  • värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.Lag (2007:1419).

Skattens beräkning och skattereduktion

[K1]11 §  Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.

[S2]Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

[S3]Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, fackföreningsavgift, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete och mikroprodukten av förnybar el finns i 67 kap.Lag (2018:626).

12 § Har upphävts genom lag (2011:1256).

Beskattningsår

Fysiska personer

[K1]13 §  Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.

[S2]Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap.bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.

[S3]Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).

För inkomstslagen kapital och tjänst är beskattningsåret alltid kalenderåret innan taxeringsåret.

Beskattningsåret för fysiska personers näringsverksamhet är i princip alltid samma som kalenderåret innan taxeringsåret. Den avvikelse som har störst praktisk betydelse är möjligheten till förlängt räkenskapsår i samband med starten av enskild näringsverksamhet. Startar verksamheten efter 1 juli har näringsidkaren möjlighet att förlänga räkenskapsåret till årsskiftet nästkommande år. Beskattningsåret kommer då som mest att vara ett och ett halvt kalenderår.


Inkomster i handelsbolag

[K1]14 §  Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).

Handelsbolag är inte skattskyldigt i sig självt, utan beskattningen sker hos delägarna. Eftersom såväl fysiska som juridiska personer kan vara delägare i handelsbolag skulle beskattningstidpunkten kunna variera mellan ägarna. Enligt den här paragrafen beskattas alla delägare samtidigt.

Enligt bokföringslagen3 kap. 1 § gäller att om minst en av ägarna till ett handelsbolag är fysisk person får handelsbolaget endast ha kalenderår som räkenskapsår. Motsatsvis gäller att möjlighet finns att ha brutet räkenskapsår då ingen av ägarna är fysisk person.

Juridiska personer

[K1]15 §  Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.

[S2]I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).

Hänvisning till andra lagar

[K1]16 §  Bestämmelser om

[K1]17 §  Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K2]1 §  I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

[S2]Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

[S3]aktiebolag i 4 §

[S4]aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

[S5]andelsbyte i 48 a kap. 2 §

[S6]aktiv näringsverksamhet i 23 §

[S7]andelshus i 16 §

[S8]artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

[S9]barn i 21 §

[S10]begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

[S11]begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

[S12]beskattningsår i 1 kap.13-15 §§ och 37 kap. 19 §

[S13]byggnadsinventarier i 19 kap.19-21 §§

[S14]delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

[S15]delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §

[S16]delägarrätt i 48 kap. 2 §

[S17]dödsbo i 4 kap., se också 3 §

[S18]egenavgifter i 26 §

[S19]ekonomisk förening i 4 b §

[S20]europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

[S21]fast driftställe i 29 §

[S22]fastighet i 6 §

[S23]fastighetsägare i 7 §

[S24]fission i 37 kap. 5 §

[S25]fordringsrätt i 48 kap.3 och 4 §§

[S26]fusion i 37 kap. 3 §

[S27]fysisk person i 4 kap.1 och 2 §§

[S28]fåmansföretag i 56 kap.2, 3 och 5 §§

[S29]fåmanshandelsbolag i 56 kap.4 och 5 §§

[S30]företagsledare i 56 kap. 6 §

[S31]förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

[S32]handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

[S33]hemortskommun i 65 kap.3 § andra och tredje styckena

[S34]hyreshusenhet i 15 §

[S35]i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

[S36]ideell förening i 4 c §

[S37]industrienhet i 15 §

[S38]inventarier i 18 kap. 1 §

[S39]investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

[S40]investmentföretag i 39 kap. 15 §

[S41]juridisk person i 3 §

[S42]kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

[S43]kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

[S44]kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

[S45]kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap.3-5 §§

[S46]koncern (svensk) i 5 §

[S47]kooperativ förening i 39 kap. 21 §

[S48]kvalificerad andel i 57 kap.4-7 §§

[S49]kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,

[S50]kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

[S51]kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap.35 §§

[S52]lagertillgång i 17 kap. 3 §

[S53]lantbruksenhet i 15 §

[S54]livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

[S55]lågbeskattade inkomster i 39 a kap.5-8 §§

[S56]makar i 20 §

[S57]markanläggning i 20 kap. 2 §

[S58]markinventarier i 20 kap.15 och 16 §§

[S59]marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

[S60]marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

[S61]medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

[S62]näringsbetingad andel i 24 kap. 13 §

[S63]näringsbidrag i 29 kap.2 och 3 §§

[S64]näringsbostadsrätt i 19 §

[S65]näringsfastighet i 14 §

[S66]närstående i 22 §

[S67]obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap.3-5 §§

[S68]obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

[S69]omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

[S70]option i 44 kap. 12 §

[S71]partiell fission i 38 a kap. 2 §

[S72]passiv näringsverksamhet i 23 §

[S73]pension i 10 kap. 5 §

[S74]pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

[S75]pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

[S76]personaloption i 10 kap. 11 §

[S77]prisbasbelopp i 27 §

[S78]privatbostad i 8-12 §§

[S79]privatbostadsfastighet i 13 §

[S80]privatbostadsföretag i 17 §

[S81]privatbostadsrätt i 18 §

[S82]rörelse i 24 §

[S83]sambor i 20 §

[S84]sjöinkomst i 64 kap.3 och 4 §§

[S85]skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

[S86]skatteavtal i 35 §

[S87]skattemässigt värde i 31-33 §§

[S88]småhus i 15 §

[S89]småhusenhet i 15 §

[S90]statslåneräntan i 28 §

[S91]svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

[S92]svensk koncern i 5 §

[S93]Sverige i 30 §

[S94]taxeringsenhet i 15 §

[S95]taxeringsvärde i 15 §

[S96]termin i 44 kap. 11 §

[S97]underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

[S98]uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

[S99]utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

[S100]utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

[S101]utländskt bolag i 5 a §

[S102]uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

[S103]verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

[S104]verksamhetsgren i 25 §

[S105]vinstandelslån i 24 kap. 5 §

[S106]återföring av avdrag i 34 §

[S107]ägarlägenhet i 15 §

[S108]ägarlägenhetsenhet i 15 §. Lag (2018:523).

Prop. 2006/07:2: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen partiell fission. En hänvisning görs till 38 a kap. 2 §, som en följd av införandet av denna paragraf.

Prop. 2008/09:182: En hänvisning införs till den nya definitionen i 36 §.

Prop. 2005/06:36: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen ekonomisk förening och en hänvisning till 4 b § i kapitlet, som en följd av införandet av denna nya paragraf.

Prop. 2003/04:10: I paragrafen har ytterligare tre hänvisningar till definitioner tagits in.

Lagrådet ansåg att den i lagrådsremissen föreslagna definitionen av delägarbeskattade utländska juridiska personer lätt kunde förväxlas med sådana utländska juridiska personer vilkas inkomster beskattas på delägarnivå enligt de föreslagna nya reglerna i 39 a kap. Med anledning av vad Lagrådet anfört har definitionen omarbetats. De nu aktuella personerna benämns i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. ...

Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, tas ordet försäkringsaktiebolag bort eftersom det begreppet har utmönstrats ur lagstiftningen (prop. 2010/11:18, bet. 2010/11:SkU14, rskr. 2010/11:112, SFS 2011:68).

Prop. 2008/09:83: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termerna ägarlägenhet och ägarlägenhetsenhet. En hänvisning görs till 15 § där dessa termer förklaras.

Prop. 2017/18:131: Paragrafen innehåller en katalog med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns. Ändringen innebär att sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst stryks ur katalogen och är en följd av upphävandet av 10 kap. 7 §.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Prop. 2016/17:6: – – – – – – – – – – – – – – – – i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –

I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

aktiebolag i 4 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

andelshus i 16 §

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13–15 §§ och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier i 19 kap. 19–21 §§

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

ekonomisk förening i 4 b §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena

hyreshus i 15 §

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

ideell förening i 4 c §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap. 3–5 §§

koncern (svensk) i 5 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4–7 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §

kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3–5 §§

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §

näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §

obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

option i 44 kap. 12 §

partiell fission i 38 a kap. 2 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 5 §

pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

personaloption i 10 kap. 11 §

prisbasbelopp i 27 §

privatbostad i 8–12 §§

privatbostadsfastighet i 13 §

privatbostadsföretag i 17 §

privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 §

sambor i 20 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§

skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

skatteavtal i 35 §

skattemässigt värde i 31–33 §§

småhus i 15 §

småhusenhet i 15 §

statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 §

taxeringsenhet i 15 §

taxeringsvärde i 15 §

termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 10 §

återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 §

ägarlägenhetsenhet i 15 §. Lag (2018:1206).

Utländska motsvarigheter

[K2]2 §  De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

[S2]Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund.

  • RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

[K2]2 a §  Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Prop. 2003/04:10: Rubriken har införts på Lagrådets förslag.

Av bestämmelsen, som är ny, framgår att sådana bestämmelser i inkomstskattelagen som bara gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall tillämpas från och med ingången av beskattningsåret om en stat blir ny medlem i EES vid någon ...

Juridisk person

[K2]3 §  Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på

[S2]Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.

[S3]Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

[S4]Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

[S5]I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).

Prop. 2001/02:42: Femte stycket. Ett tillägg har gjorts i stycket med en upplysning om att det i 6 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om utländska associationer som inte är juridiska personer men som skall behandlas som sådana. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.

Aktiebolag

Kreditinstitut

[K2]4 a §  Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Prop. 2003/04:99: I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.

Ekonomisk förening

[K2]4 b §  Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2014:1389).

Prop. 2005/06:36: I paragrafen, som är ny, anges att europakooperativ – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och i enlighet med kompletterande nationell lagstiftning om europakooperativ – vid inkomstbeskattningen skall räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...

Prop. 2008/09:173: Paragrafens tillämpningsområde utvidgas så att även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete – dvs. associationer som har bildats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för ekonomiska föreningar gäller därmed även för denna ...

Prop. 2014/15:4: Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att Erickonsortier – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...

Ideell förening

Svensk koncern

[K2]5 §  Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.

  • RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Utländskt bolag

[K2]5 a §  Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

[S2]Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragrafen definieras uttrycket utländskt bolag. Definitionen har flyttats från 6 kap. 9 och 10 §§.

Bestämmelsen om likartad beskattning i första stycket kommer från 6 kap. 9 § första stycket.

I 6 kap. 10 §, som nu föreslås upphävd, finns en lista med avtalsländer. Företag som hör hemma i ett land på listan i 6 kap. 10 § anses som ett utländskt bolag om det i övrigt uppfyller förutsättningarna som anges i paragrafen. Den upphävda listan föreslås på grund ...

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fastighet

[K2]6 §  Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap.2 och 3 §§jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

[S2]Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

[S3]Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Prop. 2003/04:18: Vad som sägs om mark skall också skall gälla annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Denna bestämmelse som i lagrådsremissen fanns i 2 kap. 6 a § förs nu på Lagrådets inrådan in som ett andra stycke i 6 §. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.4.2.

  • HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fastighetsägare

[K2]7 §  Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

  • HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.

Privatbostad

[K2]8 §  Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

[S2]Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

[S3]Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).

Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostad utökas till att även avse en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

  • HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
  • RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.

[K2]9 §  Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

[S2]Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

[S3]Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).

Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett tillägg till första stycket där det anges att vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap. skall ett utländskt småhus, motsvarande småhus på lantbruksenhet, anses utgöra en privatbostad. Genom denna ändring likställs de utländska småhusen med motsvarande svenska småhus vid beskattning av kapitalvinst och återföring av uppskovsbelopp utan att kapitalvinstberäkning sker. Hänvisningen till reglerna i 47 kap. medför att en sådan fastighet kan utgöra ursprungsbostad och ersättningsbostad ...

[K2]10 §  Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).

[K2]11 §  Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.

[S2]Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K2]12 §  Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

[K2]13 §  Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,

  1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
  2. småhus på annans mark,
  3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och
  4. ägarlägenhetsenhet.

[S2]Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).

Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostadsfastighet utökas till att även avse en ägarlägenhetsenhet under förutsättning att ägarlägenheten är en privatbostad.

Som framgår av avsnitt 6.1.3 är bestämmelsen i andra stycket tillämplig på en obebyggd tredimensionell fastighet, om avsikten är att bygga en ägarlägenhet som är privatbostad på den.

15 § och rubriken närmast ...

  • RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.

Näringsfastighet

[K2]14 §  Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.

[S2]/Rubriken upphör att gälla U:2019-01-01/ Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

[S3]/Rubriken träder i kraft I:2019-01-01/ Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde

  • RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K2]15 §  Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

[S2]Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2009:107).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

15 §  Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).

Andelshus

[K2]16 §  Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

[K2]17 §  Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

  1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller
  2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

[S2]Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).

Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett nytt andra stycke, i vilket begreppet privatbostadsföretag utvidgas till att vid tillämpningen av 46 kap. och 47 kap. avse inte bara svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag med sådan verksamhet som anges i paragrafens första stycke, utan även motsvarande juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom denna ändring likställs sådana utländska juridiska personer som uppfyller kraven i paragrafens första stycke med svenska ...

  • RÅ 2008:5:Fråga om beskattning av en bostadsrättsförening ska ske enligt bestämmelserna för privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:80:I en bostadsrättsförening som inte är privatbostadsföretag har lokaldelen av föreningens fastighet avskiljts genom bildning av en tredimensionell fastighet. Sedan den nya fastigheten överförts till en av medlemmarna i bostadsrättsföreningen nybildad ekonomisk förening har bostadsrättsföreningen ansetts utgöra privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:19:En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.

Privatbostadsrätt

[K2]18 §  Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

[K2]19 §  Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

[S2]En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115).

Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av ordet näringsbostadsrätt. I andra stycket, som är nytt, föreskrivs att en andel i en kooperativ hyresrättsförening inte är en näringsbostadsrätt. En andel i en kooperativ hyresrättsförening som är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § utgör i stället en delägarrätt (se 48 kap. 2 §). Övervägandena finns i avsnitt 18.3.

Makar och sambor

[K2]20 §  Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Barn

[K2]21 §  Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Närstående

[K2]22 §  Med närstående avses

  • make,
  • förälder,
  • mor- och farförälder,
  • avkomling och avkomlings make,
  • syskon, syskons make och avkomling, och
  • dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

[S2]Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

  • HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

[K2]23 §  Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.

[S2]Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775).

Med "inte oväsentlig omfattning" avses vanligen minst en tredjedels heltid.

Om verksamheten baseras på den skattskyldiges egen insats, t.ex. som för en rådgivare eller hantverkare, är det aktiv näringsverksamhet oavsett arbetsinsats. Baseras verksamheten på en tillgång, t.ex. en fastighet, kan det krävas en större arbetsinsats för att näringsverksamheten ska ses som aktiv.

Rörelse

[K2]24 §  Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Verksamhetsgren

[K2]25 §  Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Avgörande är om rörelsen är självständig efter avskiljandet, oavsett hur det har fungerat innan avskiljandet.

  • RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Egenavgifter

[K2]26 §  Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap.socialavgiftslagen (2000:980) utan också på

Prop. 2000/01:8: Hänvisningen till egenavgifter enligt 3 kap. SAL har ändrats till att avse egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.

43 kap. 12, 15 och 16 §§ Hänvisningarna till avgifter enligt 2 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse arbetsgivaravgifter enligt ...

Prisbasbelopp

Statslåneräntan

[K2]28 §  Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

[K2]29 §  Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

[S2]Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

  • plats för företagsledning,
  • filial,
  • kontor,
  • fabrik,
  • verkstad,
  • gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
  • plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
  • fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

[S3]Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

[S4]Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.

  • RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Sverige

[K2]30 §  Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).

Skattemässigt värde

[K2]31 §  Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.

[S2]I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

[K2]32 §  Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.

[S2]I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

[S3]I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).

[K2]33 §  Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

[S2]Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Återföring

[K2]34 §  Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

[K2]35 §  Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).

Artistisk och idrottslig verksamhet

[K2]36 §  Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).

Prop. 2008/09:182: I den nya paragrafen införs en definition som innebär att artistisk och idrottslig verksamhet har samma betydelse som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Enligt 3 § A-SINK avses med artistisk verksamhet personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avses personligt ...

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

Innehåll

[K3]1 §  Detta kapitel gäller för fysiska personer.

[S2]Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 316 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 1721 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.

[S3]För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.Lag (2013:960).

[K3]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns för

Prop. 2003/04:10: I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelserna i 6 kap. 13–16 §§ som föreslås upphöra att gälla. Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har flyttats till

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

[K3]3 §  Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

  1. Den som är bosatt i Sverige.
  2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
  3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

[S2]Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

I 7 § finns definitioner för att avgöra om en person har väsentlig anknytning.

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands kan vara undantagen svensk beskattning enligt sexmånaders- eller ettårsregeln, se 9-13 §.

  • RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
  • RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
  • RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
  • HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
  • HFD 2018:30:Fråga om den som flyttat utomlands likväl kan anses ha sin stadigvarande vistelse i Sverige (I och II). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • RÅ 2006:67:En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar äger aktierna i ett kapitalförvaltande bolag har ansetts ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]4 §  Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.

[S2]Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.

[K3]5 §  Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om

  • artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
  • han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
  • han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.

[S2]Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.

[S3]En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).

[K3]6 §  I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).

Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.

Artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier motsvaras nu av artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT 2010 C 83/266), som fogats till fördragen om Europeiska unionen, om Europeiska unionens funktionssätt och om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Hänvisningen har därför ändrats till att avse den nya benämningen ...

  • NJA 2008 s. 1177:Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) har hänsyn tagits till att den skadelidande, om hon inte hade skadats, såsom anställd vid EU-kommissionen hade haft en skattemässigt mer fördelaktig ställning än den hon får som skadad.

[K3]7 §  För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:

  • om han är svensk medborgare,
  • hur länge han var bosatt här,
  • om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
  • om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
  • om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
  • om han har sin familj här,
  • om han bedriver näringsverksamhet här,
  • om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
  • om han har en fastighet här, och
  • liknande förhållanden.

[S2]Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
  • HFD 2012 not 51:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då avskilt belägen permanentbostad av låg standard hade behållits (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 21:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade hade behållit sin permanentbostad i Sverige (förhandsbesked)
  • HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
  • HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
  • HFD 2012 not 50:Väsentlig anknytning efter utflyttning ansågs inte föreligga för förälder till 17-årig dotter som studerade vid internatskola i Sverige (förhandsbesked)

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

[K3]8 §  Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Om fler länder berörs av en inkomst kan fler än ett land ha skatteanspråk, vilket kan leda till sk. internationell dubbelbeskattning. För att undvika det skrivs dubbelbeskattningsavtal mellan länder, där man reglerar vilket land som beskattar vilka inkomster. Skatteverket listar aktuella avtal här.

Utländsk skatt kan även vara avdragsgill i svensk näringsverksamhet, 16 kap.18-19 §§.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

[K3]9 §  En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

[S2]Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2009:583).

Prop. 2007/08:24: I paragrafens första stycke görs ett tillägg om att bestämmelsen om skattefrihet inte gäller om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Det innebär att inkomst som en obegränsat skattskyldig person har från en anställning som medför att han eller hon vistas utomlands i minst sex månader som huvudregel är skattefri om det inte framkommer att beskattningen har skett i strid med verksamhetslandets lagstiftning eller ett ...

Prop. 2008/09:136: I paragrafens andra stycke görs ett tillägg om att ettårsregeln inte gäller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:23:Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning enligt det tillämpliga skatteavtalet medges för utländsk skatt som tagits ut på avsättning till stiftelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:11:Fråga om innebörden av begreppet "land" i ettårsregeln i inkomstskattelagen. Förhandsbesked.
  • HFD 2011:40:Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det land där han haft sin bostad trots att han arbetat i ett annat land. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]10 §  Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]11 §  Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

[K3]12 §  Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.

[S2]Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om

  • vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
  • arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

[S3]Med oceanfart avses

  • fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
  • fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
  • Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).

  • HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.

[K3]13 §  Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
14 § Har upphävts genom lag (2004:654).

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

[K3]15 §  En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

[K3]16 §  Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

[K3]17 §  Följande personer är begränsat skattskyldiga:

  1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
  2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.
  3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.
  4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

  • RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
  • RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

[K3]18 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i

  1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
  2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
  3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
  5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
  6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond,
  7. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,
  8. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
  9. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,
  10. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,
  11. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.,
  12. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och
  13. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap.

[S2]Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

[S3]Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2–4. Lag (2015:775).

Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med en ny punkt 1. De tidigare punkterna 1–7 betecknas härigenom 2–8.

Den nya punkten innebär att begränsat skattskyldiga i ett fall blir skattskyldiga i inkomstslaget tjänst för sådana inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) med undantag ...

Prop. 2008/09:182: Paragrafens första stycke kompletteras med nya bestämmelser i punkterna 2, 6 respektive 7. De tidigare punkterna 2–4 betecknas härefter 3–5 och de tidigare punkterna 5–10 betecknas 8–13.

Den nya punkten 2 reglerar skattskyldigheten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet för begränsat skattskyldiga fysiska personer som har sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK. Detta gäller när t.ex. en utomlands bosatt artist begär att få sina inkomster beskattade ...

Prop. 2006/07:19: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig. I denna uppräkning införs återförande av uppskovsbelopp enligt 47 kap. i en ny åttonde punkt. Ändringen medför att den tidigare åttonde punkten blir nionde punkten.

  • HFD 2016:36:Det har ansetts förenligt med unionsrätten att beskatta en utomlands bosatt person som har förvärvat hela sin inkomst i Sverige med källskatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, när den skattskyldige har haft rätt att välja att i stället bli beskattad enligt inkomstskattelagen.
  • HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.

[K3]19 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap.3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

[S2]Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte

  1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller
  2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

[S3]Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.

[S4]Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att

  1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
  2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.

[S5]Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).

Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på vissa tillgångar. Ändringarna i andra stycket 2 medför att skattskyldigheten även omfattar konvertibla kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).

Prop. 2005/06:36: En ny mening införs i slutet på tredje stycket. Tillägget innebär att styckets bestämmelse angående utländska aktiebolag som tidigare varit svenska även blir tillämplig på utländska ekonomiska föreningar som tidigare varit svenska. Innebörden är att kapitalvinster på tillgångar som avses i andra stycket omfattas av skattskyldigheten enligt första stycket även i det fallet att ett europakooperativ flyttar sitt säte utomlands och därför inte längre betraktas som en svensk ekonomisk förening. Om före-...

Prop. 2007/08:12: Andra stycket ändras genom att den tidigare uppräkningen av tillgångar och förpliktelser ersätts med en hänvisning till de delägarrätter som finns definierade i 48 kap. 2 § samt andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Den tidigare begränsningen till tillgångar och förpliktelser som givits ut av svenska bolag eller svenska juridiska personer slopas. Ändringen medför därmed att bestämmelsen kommer att omfatta även begränsat skattskyldigas kapitalvinster ...

  • HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 84:Uppskovsbelopp vid andelsbyte ansågs kunna beskattas med stöd av den s.k. tioårsregeln när de tillbytta andelarna avyttras efter det att den skattskyldige utflyttat från Sverige (förhandsbesked)
  • RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
  • RÅ 2010:112:Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan en lag om skatteavtal och en annan lagregel om beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:66:En i Sverige bosatt utländsk medborgare har genom andelsbyte ersatt andelar i ett utländskt bolag - som förvärvtas före bosättningen här - med andelar i ett annat utländskt bolag. Skattskyldighet har ansetts föreligga om de tillbytta andelarna avyttras inom tio år från det att den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K3]19 a §  Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.

[S2]Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).

[K3]20 §  En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

[K3]21 §  Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster

[K3]22 §  Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

[K3]23 §  Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.

[S2]Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.

Dödsåret

[K4]1 §  Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

[S2]Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

  • RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Senare beskattningsår

[K4]2 §  För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

  • RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K4]3 §  För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.

[K5]1 §  Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).

  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.

[K5]2 §  Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

[S2]Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.

[K5]2 a §  Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K5]3 §  Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.

[S2]När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

Prop. 2003/04:10: I en ny 2 a § regleras skattskyldigheten för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen har utformats och placerats enligt Lagrådets förslag. Bestämmelsen har flyttats från 6 kap. 14 § och innebär att obegränsat skattskyldiga delägare beskattas för den utländska juridiska personens inkomster. Begränsat skattskyldiga delägare är inte skattskyldiga för sin andel av inkomsterna även om den utländska juridiska personen har inkomster i Sverige. I ...

  • HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
  • HFD 2018:36:Ett avtal mellan säljare och köpare av ett kommanditbolag om att resultatet i bolaget ska tillfalla köparen har frångåtts vid beskattningen eftersom fördelningen av resultatet framstått som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl.

Innehåll

[K6]1 §  Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

[S2]Det finns bestämmelser om

  • obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
  • begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
  • skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.

[S3]I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).

[K6]2 §  Bestämmelser om skattskyldighet finns för

  • delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
  • delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
  • delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).

Prop. 2003/04:10: I paragraferna har några konsekvensändringar gjorts till följd av de nya CFC-reglerna. I 2 § finns en hänvisning till skattskyldighetsbestämmelserna i 5 kap. för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och i 39 a kap. för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.

8 – 10 §§ I nuvarande 6 kap. 9 och 10 §§ finns det bestämmelser om utländska bolag. Enligt 9 § avses med utländskt bolag en juridisk person som beskattas i den stat där den ...

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

[K6]3 §  Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

[K6]4 §  Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Svenska värdepappersfonder och specialfonder

[K6]5 §  Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

  • HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.

Samfälligheter

[K6]6 §  Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.

[S2]Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

[K6]7 §  Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.

[K6]8 §  Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,

  1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
  2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
  3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.

[S2]Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som

  1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller
  2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).

Prop. 2007/08:55: Paragrafens andra stycke ändras redaktionellt.

Prop. 2001/02:42: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Bestämmelsen innebär att bestämmelserna om utländska juridiska personer även skall tillämpas på en utländsk association som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en generalrepresentation, men som inte uppfyller villkoren i första stycket för att anses som en utländsk juridisk person. Bestämmelsen innebär att medlemmarna i en s.k. försäkringssammanslutning som i syndikatform bedriver verksamhet i Sverige genom en generalrepresentation ...

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K6]9 §  Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.

[S2]I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

[K6]10 a §  Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).

Innebörden av begränsad skattskyldighet

[K6]11 §  Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

  1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
  2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,
  3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,
  4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
  5. återförda avdrag för periodiseringsfond,
  6. schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, och
  7. återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.

[S2]Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

[S3]En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2015:775).

Prop. 2008/09:182: Även juridiska personer som i dag är skattskyldiga enligt A-SINK ska kunna välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Första stycket har därför kompletterats med två nya punkter, 4 och 5.

Den nya punkten 4 innebär att begränsat skattskyldiga juridiska personer blir skattskyldiga i näringsverksamhet för sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK om Skatteverket har meddelat beslut ...

Prop. 2009/10:33: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig juridisk person är skattskyldig. För samtliga delar av denna uppräkning gäller att de bara är tillämpliga om inte något annat följer av ett skatteavtal. I uppräkningen införs återförande av uppskovsbelopp och schablonintäkt enligt 47 kap.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.

[K6]12 §  Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonder

Prop. 2003/04:10: I bestämmelsen har hänvisningen till de upphävda bestämmelserna i 13– 16 §§ ersatts med hänvisningar till de nya bestämmelserna i 5 kap. 2 a § och 39 a kap. 13 §.

  • HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K6]13 §  Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

14 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
16 § Har upphävts genom lag (2003:1086).
16 a § Har upphävts genom lag (2011:1271).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

[K6]17 §  Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

[K6]18 §  Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i

[K6]19 §  Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.

Innehåll

[K6a]1 §  Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

[K6a]2 §  Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

[K6a]3 §  Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara

  • obegränsat skattskyldig, eller
  • begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).

Mottagaren

[K6a]4 §  Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt

  1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,
  2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).

[K6a]5 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

[K6a]6 §  Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.

[S2]Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller

  1. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).

Oriktig prissättning

[K6a]7 §  Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).

7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

[K7]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för

  • staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
  • stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 311 §§,
  • vissa andra juridiska personer i 1520 §§, och
  • ägare av vissa fastigheter i 21 §.

[S2]Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.Lag (2013:960).

Helt undantagna juridiska personer

[K7]2 §  Helt undantagna från skattskyldighet är

  1. staten,
  2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
  3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och
  4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

[S2]I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2004:790).

Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast en ändring med anledning av ändrad rubrik till lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se författningsförslag 2.15).

Prop. 2002/03:132: I paragrafens första stycke införs en fjärde punkt om att samordningsförbund inom den finansiella samordningen skall vara undantagna från skattskyldighet.

  • RÅ 2006:39:En stiftelse, vars förmögenhetsvärde skall ligga till grund för beräkningen av pensionsutbetalningar enligt arbetsgivarens utfästelse om pension, har inte ansetts som en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Skattskyldighet

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]3 §  Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 46 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

[S2]Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 46 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för

  1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
    • verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,
    • verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 4 §,
    • verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
    • verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
  2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2017:907).

Prop. 2017/18:220: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa undantag från beskattning för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Övervägandena i fråga om skattebefriad spelverksamhet finns i avsnitt 17.3.

Prop. 2016/17:192: Första punkten i paragrafens andra stycke ändras genom att en ny andra strecksats införs, av vilken det uttryckligen framgår att undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ även omfattar verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som har sitt ursprung i bedrivandet av den allmännyttiga verksamheten. De nuvarande andra och tredje strecksatserna blir därmed den tredje respektive fjärde strecksatsen. ...

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för

  1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
    1. verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,
    2. verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 4 §,
    3. verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,
    4. verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap.spellagen (2018:1138), eller
    5. verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
  2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).

Ändamålskravet

[K7]4 §  Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

  • idrott,
  • kultur,
  • miljövård,
  • omsorg om barn och ungdom,
  • politisk verksamhet,
  • religiös verksamhet,
  • sjukvård,
  • social hjälpverksamhet,
  • Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
  • utbildning,
  • vetenskaplig forskning, eller
  • en annan likvärdig verksamhet.

[S2]Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).

Verksamhetskravet

[K7]5 §  Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

[S2]Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

Fullföljdskravet

[K7]6 §  Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.

[S2]Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

[K7]7 §  Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:

  1. Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.
  2. Stöd eller bidrag.
  3. Förvärv genom testamente eller gåva.

[S2]Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.

[S3]Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).

  • HFD 2013:56:En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former i vilka verksamheten bedrivs ansetts skattefri såsom hävdvunnen finansieringskälla. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:67:En idrottsförening har ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av bingoverksamhet som bedrivits genom en s.k. bingoallians. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013 not 68:Idrottsförening med curlingspel som ändamål ansågs inte skattskyldig för ersättning från dotterbolag för tillverkning och underhåll av is (förhandsbesked)
  • RÅ 2009:66:Förhandsbesked borde inte ha lämnats angående skattskyldigheten för en viss verksamhet när verksamheten har varit föremål för prövning i den ordinarie taxeringsprocessen.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.

[K7]8 §  Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.

[S2]Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.

[S3]Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).

  • RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012:45:Ändamålskravet i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K7]9 §  Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Öppenhetskravet

[K7]10 §  En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).

  • RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K7]11 §  Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.

[S2]Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).

Prop. 2007/08:55: I paragrafen görs endast viss språklig justering.

  • RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 § Har upphävts genom lag (2013:960).
13 § Har upphävts genom lag (2013:960).
14 § Har upphävts genom lag (2013:960).

Vissa andra juridiska personer

[K7]15 §  Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:

  • sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
  • sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
  • barmhärtighetsinrättningar, och
  • hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

[S2]En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

  • RÅ 2008:74:Ett aktiebolag som bedriver sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använder vinsten till att konsolidera och utveckla verksamheten har inte ansetts som en sådan sjukvårdsinrättning som inte bedrivs i vinstsyfte. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K7]16 §  Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • akademier,
  • allmänna undervisningsverk,
  • studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,
  • regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
  • arbetslöshetskassor,
  • personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,
  • stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och
  • bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).

Prop. 2003/04:152: Paragrafens uppräkning av organ som är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet ändras på det sättet att de allmänna försäkringskassorna bortfaller, eftersom dessa kommer att avvecklas. Den nya Försäkringskassan är statlig och kommer därför enligt 7 kap. 2 § 1 att vara helt undantagen från skattskyldighet. ...

  • HFD 2017:3:En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]17 §  Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet,
  • Aktiebolaget Trav och Galopp,
  • Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
  • Nobelstiftelsen,
  • Right Livelihood Award Stiftelsen,
  • Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
  • Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
  • Stiftelsen Industrifonden,
  • Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
  • Stiftelsen Norrlandsfonden,
  • Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
  • Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,
  • Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
  • Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
  • Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
  • Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
  • Stiftelsen UV-huset,
  • Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
  • Svenska skeppshypotekskassan,
  • Svenska UNICEF-kommittén,
  • Sveriges export- och investeringsråd, och
  • Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2013:1106).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

17 §  Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

  • Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
  • Nobelstiftelsen,
  • Right Livelihood Award Stiftelsen,
  • Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
  • Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
  • Stiftelsen Industrifonden,
  • Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
  • Stiftelsen Norrlandsfonden,
  • Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
  • Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,
  • Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
  • Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
  • Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
  • Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
  • Stiftelsen UV-huset,
  • Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
  • Svenska skeppshypotekskassan,
  • Svenska UNICEF-kommittén,
  • Sveriges export- och investeringsråd, och
  • Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143).

[K7]18 §  Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 1517 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.

[S2]Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.

[S3]Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).

Prop. 2016/17:192: Av paragrafens andra stycke, som är nytt, framgår att avgifter som arbetsgivare betalar till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 § inte ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. Övriga intäkter som inte ska tas upp till beskattning ska dock beaktas. De ändamål som anges i 16 § är att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare ...

19 § Har upphävts genom lag (2011:68).

[K7]20 §  Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

[K7]21 §  Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.

[S2]För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 46 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2.Lag (2013:960).

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna om skattefrihet för vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa ändras till att avse samma förmåner från den nya Försäkringskassan.

  • RÅ 2005:9:Läkare, som äger en fastighet som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefri specialbyggnad (vårdbyggnad) och där bedriver vårdverksamhet, har ansetts skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del som överstiger värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)

AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

[K8]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

[K8]2 §  Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

[S2]En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger

  1. fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
  2. fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625).

Vad som räknas som arv, testamente eller bodelning följer av deras civilrättsliga regleringar. Arvet, bodelningen o.s.v är alltid skattefritt i sig självt, däremot kan det bli fråga om beskattning i tidigare och senare led, i den mån det inte istället räknas som gåva. Ett dödsbo med aktier beskattas för utdelning på dessa, och arvtagaren beskattas för utdelning efter att arvet skiftats. Det är enbart själva förflyttningen, t.ex. från dödsbo till arvtagare, som inte beskattas. För dödsbo efter någon som drivit enskild näringsverksamhet gäller kontinuitetsprincipen. För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Ges gåvan på grund av en utförd eller framtida arbetsinsats finns risk att gåvan istället klassas som remuneratorisk, så klassas vanligen gåvor som ges inom ett anställningsförhållande. För att undvika inkomstbeskattning av t.ex. julgåvor till anställda krävs att de håller sig inom de beloppsgränser som fastslås av Skatteverket. Exempelvis är julgåva under inkomståret 2009 skattefri om värdet inte är högre än 450kr.

Skatteverket om olika förmåner.

I vissa fall kan gåvomottagaren ge något i utbyte mot gåvan, blandat fång, utan att det innebär att den helt tappar sin benefika karaktär. Enligt delningsprincipen räknas det som ges mot ersättning som köp, medan den överskjutande delen är gåva och därmed skattefri. För fastigheter gäller särskilda regler. Om ersättningen är lägre än fastighetens taxeringsvärde räknas hela transaktionen, inte bara en del av den, som gåva.

  • HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2016:69:En förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som är verkställande direktör i bolaget har ansetts ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Inkomstbeskattning har därför inte skett. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

Lotterivinster och tävlingsvinster

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Spelvinster och tävlingsvinster

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K8]3 §  Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria.

[S2]Vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet

  • anordnas i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
  • utgör ett sådant lotteri som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

[S3]Vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer är skattefria om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2008:1322).

För att vara skattefri krävs i princip att vinsten berodde på slumpen. Beror vinsten istället till större del på någon form av arbetsinsats beskattas vinsen vanligen som inkomst av tjänst. I Lotterilag (1994:1000) uttrycks det i 3 § så här: ”Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.”

Lotteri som endast är tillgängligt för anställda hos företaget som anordnar det beskattas alltid som inkomst av tjänst.

Det är endast lotterier och premieobligationer inom EES som är skattefria. Vinster i lotterier och premieobligationer utanför EES är skattepliktiga, dock finns två undantag.

  • vinsten eller vinstdragningen är inte högre än 100kr.
  • vissa vinster efter vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation (Lag (1991:1482) om lotteriskatt, 1 § 2 st. ).

I de situationerna är även vinster som kommer utanför EES skattefria.

Poker räknas som slumpspel, och är därför skattefritt i den mån arrangören av spelet är hemmahörande inom EES. Vinst i lotteri beskattas visserligen inte hos vinnaren, men väl hos anordnaren, se lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning är skattefria om

  • spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma lag,
  • spelet tillhandhålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, eller
  • spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.

Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2018:1143).

[K8]4 §  Tävlingsvinster är skattefria om de

  • inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
  • inte består av kontanter eller liknande, och
  • avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Tävlingsvinster beror på en prestation och beskattas vanligen i inkomstslaget tjänst. Uppfylls något av kriterierna i denna paragraf är vinsten ändå skattefri.

Stipendier

[K8]5 §  Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de

  • inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
  • inte betalas ut periodiskt.

[S2]Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.

[S3]Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).

Skattefriheten för utbildningsstipendier är inte absolut. Stipendier från arbetsgivare för arbetstagares vidareutbildning inom tjänsten är inte skattefria, samma gäller för stipendier från fackförbund för kurser i facklig verksamhet. Avgörande är om stipendiet kan liknas vid en gåva, eller om det kan relateras till att givaren har eller kommer att få nytta av mottagarens utbildning.

  • HFD 2014:21:Bidrag som en enskild näringsidkare erhållit från en stiftelse för att färdigställa en dokumentärfilm har ansetts vara ett skattefritt stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:33:Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollförbundet erhållet stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Tillägg och räntor

[K8]7 §  Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

Prop. 2000/01:117: Räntebestämmelsen i 61 § andra stycket AGL har flyttats till en ny paragraf, 58 b §, i samma lag. Sådan ränta skall även i fortsättningen vara skattefri. Detta anges i första strecksatsen i den nu aktuella paragrafen.

Bestämmelserna i 61 § första och tredje styckena AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om ränta. En bestämmelse om att sådan ränta är skattefri finns redan ...

Prop. 2004/05:25: I paragrafen görs en konsekvensändring.

[K8]8 §  Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).

Bidrag till kostnader för barn

[K8]9 §  Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:

  • barnbidrag,
  • underhållsstöd,
  • adoptionsbidrag, och
  • efterlevandestöd. Lag (2010:1277).

Bidrag till bostadskostnader

Bistånd

[K8]11 §  Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap.socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2010:1277).

Med ”liknande ersättningar” avses ersättningar som ges enligt samma förutsättningar som de nämnda. Det handlar om ersättningar som ges som stöd, inte som ersättning för arbete. Exempel på ersättning som täcks in av formuleringen är habiliteringsersättning och flitpeng.

[K8]12 §  Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefria.

Ersättningar till nyanlända invandrare

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

[K8]14 §  Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.

[S2]Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring inte ska tas upp. Lag (2007:1122).

Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke införs där en hänvisning görs till den nya bestämmelsen i 44 kap. 40 §.

  • RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

[K8]15 §  Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar

  1. i form av pension,
  2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
  3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

[S2]Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.

[S3]Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §. Lag (2018:523).

Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar i vilken utsträckning som försäkringsersättningar vid sjukdom eller olycksfall är skattefria. Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.

Offentliga ersättningar

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

16 §  Merkostnadsersättning enligt 50 kap.socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2018:1268).

[K8]17 §  Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.Lag (2004:790).

[K8]18 §  Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria.

[K8]20 §  Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).

Ersättningar till arbetsgivare

Ersättningar vid sakskador

[K8]22 §  Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del

  • ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
  • ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.

[S2]I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).

Skattefriheten omfattar även ersättning för tillgångar som skulle ha kapitalvinstbeskattats. Skattefriheten påverkas inte av om de ökat eller sjunkit i värde, vilket innebär att försäkringstagaren kan få ut en skattefri ersättning som i annat fall skulle ha beskattats. Motsvarande gäller att värdeminskning inte ger rätt till avdrag. Se dock kap. 31.

Prop. 2008/09:49: Ändringen i första stycket är en konsekvens av den ändring som görs i 55 kap. 2 §. Med att ersättning betalas ut på grund av "garanti till insättare" avses alltså ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:000) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

  • HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
  • HFD 2012:39:Ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde till följd av avtalsbrott har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2005.

[K8]23 §  Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

[K8]24 §  Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar. Lag (2018:523).

Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar beskattningen av återbäringar och andra utbetalningar av överskott av vissa försäkringar. Ändringen innebär att hänvisningen till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Underhåll till patient eller till intagen

[K8]25 §  Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

[K8]26 §  Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

[K8]27 §  Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

[K8]28 §  Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).

Undantaget för då plockandet i sig utgör näringsverksamhet innebär att då det är självständigt, varaktigt och har ett vinstsyfte beskattas inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet, och omfattas därmed inte av skattefriheten.

Blodgivning m.m.

[K8]29 §  Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

[K8]30 §  Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:

  1. hittelön,
  2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
  3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
    • att förebygga brott,
    • att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
    • att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).

För att vara avdragsgill bör ersättningen vara skälig, dvs. stå i proportion till värdet av det som återfunnits eller räddats samt (eventuellt) insatsen som krävts.

Hittegods bör inlämnas till polisen, som då fastställer vad som är skälig hittelön. Vanligen innebär det 10% av godsets marknadsvärde. För mer information om vad som gäller då något upphittats, läs mer hos polisen, 4.1 behandlar hittelön.

Ersättningar vid självförvaltning

[K8]31 §  Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.

9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

[K9]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

[K9]2 §  Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.

[S2]Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.

För att vara avdragsgillt krävs att kostnaden är en merkostnad i förhållande till hur det annars hade varit. Ett månadskort till lokaltrafiken är i princip aldrig avdragsgillt, även om kortet krävs för att ta sig till arbetet eller olika uppdrag är det i de flesta fall inte införskaffat på grund av det. Kortet hade köpts oavsett, och är därmed inte avdragsgillt eftersom det inte är en merkostnad då det även används för tjänsten eller uppdraget.

Se även 12 kap., där ett antal undantag finns.

  • HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
  • RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
  • RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
  • HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K9]3 §  Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

[K9]4 §  Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).

Exempel på särskild skatt, som inte lyder under avdragsförbudet, är fastighetsskatt som får dras av enligt 16 kap. 17 §. Det är endast svenska allmänna skatter som inte får dras av, för utländska skatter finns inget sådant hinder. Att svenska särskilda och utländska skatter inte omfattas av avdragsförbudet innebär inte att de automatiskt är avdragsgilla, situationerna där de kan vara det varierar. Se vidare 16 kap17-19 §§

Prop. 2003/04:145: Andra stycket är nytt och utgör det generella avdragsförbudet för trängselskatt. Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 9.1.

Utgifter för vissa skattefria inkomster

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K9]5 §  Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

[S2]Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 17 §. Lag (2007:1419).

Prop. 2003/04:10: I betänkandet föreslogs att bestämmelsen i nuvarande andra stycket skulle utgå, eftersom enligt förslagen i betänkandet utdelning från utländska företag skall vara skattefri under samma förutsättningar som utdelning från svenska företag.

Enligt vissa äldre skatteavtal kommer dock utdelning från utländska företag att kunna vara skattefri även i fall då skattefrihet enligt de nya reglerna inte föreligger om det utdelande företaget hade varit svenskt. Ett exempel på detta är skatteavtalet ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

5 §  Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).

Bär-, svamp- och kottplockning

[K9]6 §  Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

[K9]8 §  Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:

[S2]Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2016:274).

Prop. 2000/01:117: Ändringen i första strecksatsen i första stycket föranleds av att räntebestämmelserna i 52, 52 a och 55 §§ AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om anståndsränta.

Att anståndsränta enligt skattebetalningslagen inte får dras av framgår av sista strecksatsen i paragrafens första stycke. ...

Prop. 2013/14:27: Ändringen i andra stycket är en följdändring till en tidigare ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift och innebär att ränta enligt den lagen inte får dras av.

Sanktionsavgifter

[K9]9 §  Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.

Utgångspunkten är att böter och sanktionsavgifter aldrig är avdragsgilla, oavsett situationen. Ett särfall är när arbetsgivare betalat böter åt en anställd, t.ex. ett bud som fått en parkeringsavgift. I det fallet är utgiften avdragsgill såsom lönekostnad, och den anställde inkomstbeskattas för beloppet.

Mutor

[K9]10 §  Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.

Vad som är otillbörligt bestäms baserat på en samlad bedömning. I den bedömningen ses främst till om transaktionen är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Faktorer som kan påverka bedömningen är värdet på transaktionen samt kulturen i landet där det gavs, sådant som inte påverkar är vad transaktionen kallas.

Att kulturen i landet där transaktionen sker spelar in innebär inte att mutan kan var avdragsgill för att den skett i ett land drabbat av korruption. Däremot spelar det in i gränsdragningen mellan otillbörlig muta och avdragsgill representation.

Arbetsgivaransvar

[K9]11 §  Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256).

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Översikt över kapitel om inkomstslaget tjänst

Kapitel 10
Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, sätter ramarna för inkomstslaget.
Kapitel 11
Vad som skall tas upp inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Kapitel 12
Vad som skall dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.

Avgränsningen av inkomstslaget

[K10]1 §  Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

[S2]Med tjänst avses

  1. anställning,
  2. uppdrag, och
  3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.

[S3]Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om

  • tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
  • det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).

Inkomster beskattas som inkomst av tjänst om det är ersättning för utförd prestation, och inte ska beskattas som näringsverksamhet eller kapital. Det innebär att inkomster i hobbyverksamhet beskattas då dessa är på grund av en prestation, medan gåvor inte beskattas. Endast fysiska personer kan ha inkomst av tjänst.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011:80:En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag. Hans inkomst av verksamheten har beskattats som tjänsteinkomst. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2014:63:En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Mot bakgrund av det inflytande han haft i bolagen har han beskattats i inkomstslaget tjänst för uttagen men bara till den del värdet av dem överstigit de ådömda skadestånden. Inkomsttaxering 2005-2008.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
  • RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K10]2 §  Som tjänst behandlas rätt till

  1. pension,
  2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
  3. engångsbelopp på grund av personskada,
  4. undantagsförmåner, och
  5. sådana förmåner som avses i 11 kap.30 § andra och tredje styckena, 3136 och 46 §§. Lag (2018:523).

Pension definieras i 5 §. För engångsbelopp gäller begränsningarna som tas upp i 11 kap. 38 §

Prop. 2001/02:18: I bestämmelsen räknas vissa ersättningar och förmåner upp som skall behandlas som tjänst. I punkt 6 finns en hänvisning till vissa angivna lagrum. Av misstag har dock någon hänvisning inte gjorts till 11 kap. 33 och 36 §§. Dessa paragrafer har därför lagts till.

Prop. 2017/18:131: I paragrafen anges vissa särskilda ersättningar som ska behandlas som inkomst av tjänst. Ändringen innebär att tredje punkten om ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår. Det medför att tidigare fjärde–sjätte punkterna blir tredje– femte punkterna. I övrigt görs en redaktionell ändring i den tidigare sjätte punkten.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 2001/02:84: I punkten 6 görs en följdändring med anledning av att ett nytt andra stycke införs i 11 kap. 30 §.

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K10]3 §  Till inkomstslaget tjänst räknas

  1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
  2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
  3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
  4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§,
  5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §, och
  6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§. Lag (2009:1412).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Till inkomstslaget tjänst räknas

  1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
  2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
  3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
  4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,
  5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,
  6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§, och
  7. den del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en medlem har gått ur en ekonomisk förening. Lag (2018:1162).

[K10]4 §  Till inkomstslaget tjänst räknas inte

  1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
  2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.

[S2]Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

[K10]5 §  Med pension avses ersättningar som betalas ut

  1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar,
  2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
  3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
  4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
  5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.

[S2]Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto

  1. till pensionsspararen,
  2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
  3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
  4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
  5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

[S3]I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2015:775).

Punkten 4 i första stycket ”på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring...” kan lätt missuppfattas. Avsikten är inte att avgångsvederlag och liknande ska räknas som pension.

Ett vederlag kan ses som avgångsvederlag om det exempelvis rör sig om ”...en ekonomisk uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en situation då parterna är överens om att anställningsförhållandet av viss anledning skall upphöra.” (Länsrättens i dom i Stockholms län dom den 25 maj 2005 i mål nr 7168-05. Domen fastställdes av Regeringsrätten).

I samma mål sa länsrätten även ”Har en ersättning på grund av anställningens upphörande avsatts för framtida pension bör pensionsavtalet vara utformat så att den sökande inte kan upphäva eller ändra avtalet. Är så inte fallet bör ersättningen behandlas som ett avgångsvederlag. ”

Prop. 2001/02:84: Ändringen i första stycket 1 innebär ingen ändring i sak. Inkomstpension, tilläggspension och premiepension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension byts ut mot inkomstgrundad ålderspension enligt nämnda lag.

Första stycket 3 ändras till att avse pension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. ...

Prop. 2008/09:136: Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt 4. De tidigare punkterna 4–6 betecknas härigenom 5–7. Den nya punkten innebär att den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension som betalas ut av Europaparlamentet ska utgöra pension enligt inkomstskattelagen. Det innebär att pensionerna som betalas ut enligt ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) tas upp till beskattning enligt 11 kap. 1 §.

  • HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.

Periodiskt understöd

[K10]6 §  Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).

  • HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 § Har upphävts genom lag (2018:523).

Beskattningstidpunkten

Intäkter

[K10]8 §  Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

Paragrafen styr när inkomsterna ska beskattas. En inkomst som uppstår och betalas ut under samma år innebär vanligen inga svårigheter, men ibland ibland sker det under olika år. Enligt kontantprincipen, som tar sig uttryck i den här paragrafen, ska beskattningen då ske det år då inkomsttagaren kan förfoga över inkomsten. Ett exempel är då en arbetstagare har pensionsförsäkring via sin arbetsgivare. Att arbetsgivaren sätter av belopp för arbetstagarens fördel innebär inte att den senare beskattas för avsättningarna, beskattningen uppkommer först det år då pensionen betalas ut. Undantag kan finnas för tågresor, drivmedel, semesterersättning, trohetsrabatt och liknande samt förvärv av värdepapper och personaloptioner. Se även 9-12 §§

  • RÅ 2008:20:Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning har ansetts inträda när överföring av ersättning på den anställdes begäran görs till en stiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

[K10]9 §  Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).

[K10]10 §  Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.

[S2]Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2017:1212).

[K10]11 §  Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.

[S2]Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2017:1212).

Den avgörande skillnaden här är mellan första och andra stycket, om förvärvet avser värdepapper eller en rätt att i framtiden förmånligt förvärva värdepapper (personaloption). Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivare att skapa starkare band mellan de anställda och företaget. Personaloptionerna kännetecknas av starka begränsningar, som att de måste ligga vilande en viss tid innan de kan användas, inte kan överlåtas och att de blir ogiltiga om innehavaren lämnar anställningen. Eftersom personaloptioner inte är värdepapper och inte heller innebär en möjlighet att förfoga över värdet samtidigt som de förvärvas kommer de heller inte beskattas då, utan enligt andra stycket beskattas då rätten utnyttjas eller överlåts.

Om den anställde betalat för personaloptionen gäller för avdrag för den kostnaden vad som står i 10 kap. 15 §.

För förmån i annat än pengar inträder skatteplikt då förmånen utnyttjas, exempelvis då kostförmån erbjuds.

  • RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2004:35:En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när inskränkningarna i rätten att förfoga över optionerna upphör enligt optionsvillkoren (I) eller till följd av ändringar i dessa (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2010 not 129:Beskattningstidpunkt för aktier och teckningsoptioner som vid förvärvet var förenade med vissa förfoganderättsinskränkningar (förhandsbesked)
  • HFD 2016:68:Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2009:86:En anställd har fått aktier på grund av sin tjänst. Under viss tid gäller att han inte får förfoga över aktierna och att han måste återlämna dem om han slutar sin anställning. Villkoren har inte lett till att förmånsbeskattningen skjutits upp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

[K10]12 §  Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för

Kostnader

[K10]13 §  Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

[S2]Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).

Med utgifter avses här i princip kostnader för att förvärva och bibehålla inkomsterna av tjänst. Ett undantag från huvudregeln i första stycket görs då större investeringar görs. I dessa fall kan avdraget delas upp på flera år, beroende på hur lång livslängden på investeringen bedöms vara. Andra stycket hänvisar till 12 kap. 37 § som handlar om hobbyverksamhet.

  • HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.

[K10]14 §  Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256).

[K10]15 §  Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2017:1212).

Resultatet

[K10]16 §  Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

[S2]Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Underskott får alltid dras av det följande beskattningsåret, även om underskottet beror på ett tidigare avdraget underskott. Det finns inga tidsbegränsningar för hur länge underskottet får skjutas fram.

För hobby gäller dock enligt 12 kap. 37 § att underskottet högst får sparas i 5 år.

11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

[K11]1 §  Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap.

[S2]I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

[S3]Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2017:1212).

  • RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
  • HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
  • HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
  • RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
  • HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
  • RÅ 2010:15:Fråga om beskattning av en anställd som med arbetsgivaren ingått ett s.k. nettolöneavtal. Inkomsttaxering 2004.
  • RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
  • HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
  • RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
  • HFD 2016:80:Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

[K11]2 §  Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

[S2]Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Endast den representation som har ett omedelbart samband med tjänsten är skattefri. Inspirations- eller studieresor kan vara tillåtet inom vissa yrkesgrupper, om de har en påtaglig nytta för tjänsten. Det krävs inte att resan är nödvändig för tjänsten. Handlar det om en konferens bör minst 30 timmar per vecka vara schemalagt, där räknas inte själva restiden in. Oavsett resans typ ska den till övervägande del vara för tjänstens del. Ett visst inslag av privat resa gör inte resan skattepliktig, t.ex. konferensdeltagare som går på teater på kvällen.

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

[K11]3 §  Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Gäller för personal som omfattas av Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

[K11]4 §  Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).

  • RÅ 2010 not 73:Kostnadsföring av ersättningar till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang ansågs förenlig med god redovisningssed och omedelbart avdrag medgavs därför

[K11]5 §  Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).

Tryggande av tjänstepension

[K11]6 §  Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).

Pensionen beskattas hos arbetstagaren i samband med att denne kan förfoga över den, vilket innebär att den beskattas i samband med de planerade utbetalningarna. Kan arbetstagaren förfoga över inkomsten i samband med att arbetsgivaren har utgifterna för den handlar det sannolikt inte om pension, och beskattningen sker då i samband med detta.

7 § Har upphävts genom lag (2006:1344).

Varor och tjänster av begränsat värde

[K11]8 §  Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om

  • varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,
  • förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
  • förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).

Arbetsgivare får stå för en förmån för arbetstagare utan att arbetstagaren behöver skatta för förmånen om samtliga krav är uppfyllda:

  • Förmånen ska vara av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, däremot krävs inte att förmånen är en nödvändig förutsättning.
  • Förmånen får inte nämnvärt påverka den anställdes privata levnadskostnader, inte heller vara av alltför stort värde i sig självt.
  • Det ska vara svårt att skilja ut nyttan för den anställde privat från nyttan förmånen har i tjänsten. Handlar det t.ex. om möjlighet till fria samtal är det möjligt att skilja ut de privata samtalen, som då tas upp till förmånsbeskattning.

Arbetstagaren får enbart ha nytta av förmånen om det är att se som en "ofrånkomlig biförmån". Exempel på sådana förmåner som kan omfattas av undantaget är hemlarm om arbetstagaren arbetar hemma med dyr utrustning som hör till arbetsgivaren. Om arbetstagaren gör inköpet och arbetsgivaren ersätter detta ska ersättningen tas upp till beskattning.

Kläder

[K11]9 §  Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).

Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren tas inte upp till beskattning i den mån det handlar om skyddskläder, specialanpassade kläder eller uniformer. Specialanpassade kläder innebär bland annat företagskläder med logotyp, t.ex. profilkläder till mässpresentatörer. Skatteverket definierar uniform som ”...sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning."(Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:37))

Precis som för 8 § gäller att arbetsgivaren måste göra inköpet.

Statsministerns tjänstebostad

[K11]10 §  Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).

Statsråds resa med statsrådsbil

[K11]10 a §  Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Personalvårdsförmåner

[K11]11 §  Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

[S2]Som personalvårdsförmåner räknas inte

  1. rabatter,
  2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
  3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
  4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419).

Vad som är mindre värde beror på typen av förmån. Totalkostnad för friskvård borde exempelvis kunna vara högre än den för förfriskningar. Värdet räknas ut för samma typ av förmån sammantaget, erbjuder arbetsgivaren ett stort utbud av friskvård ska det sammanlagt handla om ett mindre värde.

Förmånen beskattas om den bara erbjuds en del av de anställda. Handlar det om praktiska orsaker, t.ex. stor eller utspridd arbetsplats, kan förmånen variera något mellan olika ställen.

  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.

[K11]12 §  Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).

Förmån i form av motion eller friskvård av begränsat värde och av enklare slag är skattefritt. Exempel på sådant är aerobics, tennis, fotboll, innebandy och liknande. Även kostrådgivning, stresshantering, rökavvänjningskurser och massage på arbetsplatsen är skattefri. Exempel på sådant som inte är skattefritt är erbjudanden som enbart riktar sig till en viss del av personalen eller utövande av dyrare sporter, vilket innebär att bland annat golf och parasailing är undantaget.

Till skillnad från 8-9 §§ kan arbetsgivaren ersätta arbetstagaren om den haft utgiften, exempelvis för ett gymkort.

  • HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
  • HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Rabatter

[K11]13 §  Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

  • är en direkt ersättning för utfört arbete,
  • överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,
  • uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller
  • lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).

Gåvor till anställda

[K11]14 §  Följande förmåner ska inte tas upp:

  1. julgåvor av mindre värde till anställda,
  2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
  3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.