Konkurslag (1987:672)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1987-06-11
Ändring införd
SFS 1987:672 i lydelse enligt SFS 2018:792
Ikraft
1988-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19


Reglerna om konkurs eller generalexekution avser situationer där gäldenärens samtliga tillgångar tas i anspråk för betalning av dennes samtliga skulder. Om däremot endast viss egendom ska tas i anspråk, så tillämpas reglerna om utmätning även kallat specialexekution i Utsökningsbalk (1981:774). Ett urval regelverk av intresse vid tillämpning av obeståndsrätt är

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet.

  • RH 1996:75:Kommun har inte ansetts kunna försättas i konkurs.
  • NJA 2010 s. 617:En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att förfoga över patentet före betalning av köpeskillingen.
  • RÅ 2006:27:En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.

[K1]2 §  En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.

[S2]Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.

En konkursansökan har som syfte att borgenären får betalning för sin fordran hos gäldenären genom utdelning i konkursen. En konkursansökan fungerar i allmänhet som en påtryckning på gäldenären att själv betala sin skuld och utgör en inkassoåtgärd i lagens mening, se NJA 1990 s. 585.


  • RH 1993:137:Ett svenskt bolag, SARA AB, har på ett hyreskontrakt, ingånget i Norge mellan två norska bolag som hyresvärd och ett norskt dotterbolag till SARA AB, SARA Hotel A/S, som hyresgäst, tecknat förbindelse att SARA AB "innestår for att SARA Hotel A/S oppfyller sine forpliktelser etter leiekontrakten". Fråga - sedan hyresgästen försatts i konkurs - om svensk eller norsk rätt skall tillämpas vid bedömningen av garantiåtagandet, åtagandets omfattning, konkursfordringens storlek och förfallotid samt det åtagande bolagets obestånd.
  • NJA 1989 s. 378:A söker B i konkurs. Till grund för ansökningen åberopar A en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom, varigenom en av B mot A förd skadeståndstalan ogillats och B förpliktas ersätta A för rättegångskostnader, samt bevis om att B vid försök till utmätning på grund av domen saknat utmätningsbara tillgångar. Fråga, när B såvitt visats ej har andra skulder, om det är styrkt att B är på obestånd.
  • RH 1993:67:Beviskrav vid påstående om obestånd i ansökan om konkurs.
  • NJA 1994 s. 336:Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om ansvar för grov oredlighet mot borgenärer enbart påstått att bolag varit på obestånd har ansetts utgöra hinder för prövning av om det förelegat en påtaglig fara för obestånd.

[K1]3 §  Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.

[S2]Förvaltningen av boet står under tillsyn av tillsynsmyndigheten. Lag (2006:706).

  • NJA 2000 s. 479:I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.

[K1]4 §  Ett konkursbo som är på obestånd kan försättas i konkurs. Vad som är föreskrivet i denna lag om gäldenär skall i sådana fall gälla konkursboet.

[K1]5 §  Med panträtt i fast egendom jämställs vid tillämpningen av denna lag annan särskild förmånsrätt som gäller i egendomen och inte grundas på utmätning.

[S2]Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom tillämpas också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt). Lag (1994:481).

[K1]6 §  Om det i någon annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

[S2]Angående tillämpligheten av rättegångsbalken ges bestämmelser i det följande.

2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut m.m.

Konkursansökan m.m.

[K2]1 §  En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

[S2]Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

[S3]En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

[S4]I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll. Lag (2017:479).

Det är förhållanden vis ansökningstidpunkten som avgör rättens behörighet. Vad som händer efter att ansökan kommit in spelar ingen roll för rättens behörighet. Om en person saknar hemvist i Sverige får den sökas där den har egendom 10 kap. 3 § RB eller där skulden uppkommit 10 kap. 4 § RB. Om sökanden är juridisk person ska ett av behörig firmatecknare undertecknat registreringsbevis bifogas, se NJA 1979 s. 635. Om inget annat anges räcker inte VD:s standardbehörighet enligt 8 kap.7 och 27 §§ ABL till för att ansöka om bolags konkurs.

Prop. 2005/06:37: Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om konkurs. I det nya fjärde stycket införs en bestämmelse som erinrar om att det i lagen med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen också finns bestämmelser om vad en ansökan om konkurs skall innehålla när insolvensförordningen är tillämplig. Dessa bestämmelser finns i 2 § i den lagen.

  • RH 2004:33:Vid vakans i styrelsen för ett aktiebolag har styrelsen ansetts beslutsför med den kvarvarande styrelseledamoten och denne har därmed även ansetts vara bolagets behörige ställföreträdare fram till nästa ordinarie stämma. Styrelseledamoten har därigenom ägt företräda gäldenären vid ansökan om aktiebolagets försättande i konkurs.
  • NJA 1993 s. 605:Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig företrädare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Av aktieägare i gäldenärsbolaget förd talan mot sådant beslut har därför avvisats.

[K2]2 §  Har en konkursansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden. Ansökan skall anses gjord, när ansökningshandlingen kom in till den förra tingsrätten.

[K2]3 §  Görs ansökningen av gäldenären, bör till ansökningshandlingen bifogas en av gäldenären underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

[S2]Ansöker ett dödsbo eller en dödsbodelägare om att boet skall försättas i konkurs, skall till ansökningshandlingen fogas en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den döde och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Har inte bouppteckning förrättats, skall uppgift om varje delägares namn och postadress lämnas. Lag (2001:97).

Prop. 2000/01:21: Detta lagrum handlar om vad som i vissa fall skall fogas till en konkursansökan. I andra stycket har gjorts en ändring av samma slag som i 19 kap. 2 § ärvdabalken (se ovan). Vidare har efter påpekande av

Lagrådet kravet på att originalbouppteckningen skall bifogas konkursansökan ersatts av ett krav på att en bestyrkt kopia av bouppteckningen skall fogas till ansökan....

[K2]4 §  Görs ansökningen av en borgenär, skall han vid ansökningen lämna uppgift om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka han grundar yrkandet. Han skall även i original eller kopia bifoga de handlingar som han vill åberopa. Ansökningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Med de omständigheter i övrigt på vilka den som ansöker grundar yrkandet avses vilken anledning ansökan görs, se 8 och 9 §§.

  • NJA 2011 s. 411:Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpningen har, med hänsyn till att den klart avvek från vad som gällde för prövningen och att den fick direkt betydelse för utgången, ansetts grunda skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen men inte för överträdelse av Europakonventionen.

[K2]5 §  En ansökan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller 4 § eller i övrigt är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

[K2]6 §  Har en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, skall detta godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs, även om avgörandet inte har vunnit laga kraft. Detta gäller dock inte, om en domstol har förordnat att avgörandet inte får verkställas.

[S2]En fordran som har fastställts genom en giltig skiljedom skall också godtas, om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap.15 eller 17 §utsökningsbalken och en domstol inte efter talan mot skiljedomen har bestämt annat.

[S3]I andra fall än de som avses i första och andra styckena skall borgenären styrka sin behörighet att begära gäldenären i konkurs. Lag (2006:706).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen har behandlats i avsnitt 17.3.

Enligt andra stycket skall rätten själv pröva om skiljedomen får åberopas, dvs om den är ogiltig eller inte samt om den annars är verkställbar. Därvid är domstolen inte bunden av ett beslut av kronofogdemyndigheten t.ex. att förelägga sökanden att väcka talan om skiljedomens giltighet enligt 3 ...

  • NJA 2001 s. 731:HovR har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.
  • RH 1993:137:Ett svenskt bolag, SARA AB, har på ett hyreskontrakt, ingånget i Norge mellan två norska bolag som hyresvärd och ett norskt dotterbolag till SARA AB, SARA Hotel A/S, som hyresgäst, tecknat förbindelse att SARA AB "innestår for att SARA Hotel A/S oppfyller sine forpliktelser etter leiekontrakten". Fråga - sedan hyresgästen försatts i konkurs - om svensk eller norsk rätt skall tillämpas vid bedömningen av garantiåtagandet, åtagandets omfattning, konkursfordringens storlek och förfallotid samt det åtagande bolagets obestånd.
  • NJA 2004 s. 345:Fråga om förutsättningar enligt 2 kap. 6 och 9 §§ konkurslagen förelegat för att försätta ett aktiebolag i konkurs.
  • NJA 1997 s. 701:Sedan borgenär ansökt om gäldenärs försättande i konkurs men innan domstol fattat beslut med anledning av ansökningen, har gäldenären betalat hela den skuld som legat till grund för denna. Konkurssökanden är härefter inte längre att anse som borgenär, varför förutsättningar saknas för bifall till konkursansökningen.
  • RH 2003:25:Fråga om prövning av behörighet vid konkursansökan då fordringen grundas på muntligt avtal samt fråga om fordran vid betalningsuppmaningen varit klar.
  • NJA 2011 s. 411:Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpningen har, med hänsyn till att den klart avvek från vad som gällde för prövningen och att den fick direkt betydelse för utgången, ansetts grunda skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen men inte för överträdelse av Europakonventionen.
  • NJA 1992 s. 627:En person har försatts i konkurs på ansökan av kronofogdemyndighet, vilken som grund för ansökningen åberopat en av norsk skattemyndighet fastställd skattefordran. Sedan konkursbeslutet överklagats har i HD upplysts, att skattedebiteringen undanröjts. Fråga om Riksskatteverket ägde till stöd för bestridande av besvären i stället åberopa vissa inhemska fordringar å skatt m m.
  • NJA 1999 s. 97:Fråga om borgenär har styrkt sin behörighet att begära gäldenär i konkurs. Tillika fråga om betalningsanmaning enligt 2 kap 9 § KL avsett klar skuld.
  • NJA 1996 s. 318:Fråga om betydelsen av en kvittningsinvändning som gäldenären gör mot en borgenärs ansökan om försättande i konkurs. 2 kap 6 och 9 §§ konkurslagen.
  • NJA 2005 s. 554:Resning. En borgenärs behörighet att ansöka om konkurs har grundats på en icke lagakraftvunnen dom varigenom konkursborgenärens fordran fastställts. Efter det att konkursen avslutats har domen ändrats i högre instans varvid sökandens fordringsanspråk ogillats Detta har inte ansetts påverka sökandens behörighet i konkursärendet. Med beaktande av konkursbouppteckningen och förvaltarberättelsen har det inte ansetts sannolikt att den nya domen i fordringsmålet skulle ha lett till annat resultat vid insolvensbedömningen. Resningsansökningen har därför avslagits.
  • RH 2000:70:Fråga om statens behörighet att ansöka om gäldenärs försättande i konkurs när gäldenären överklagat större delen av de skattefordringar som staten lagt till grund för konkursansökan. Också fråga om betydelsen av ett misslyckat utmätningsförsök när det fordringsbelopp som skall läggas till grund för insolvensprövningen är väsentligt lägre än det som legat till grund för utmätningsförsöket.
  • NJA 2013 s. 421:Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).
  • NJA 2002 s. 463:I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än den fordran som i själva verket tillkom borgenären, har utmätningsförsöket ansetts inte kunna läggas till grund för en tillämpning av insolvenspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).
  • NJA 1992 s. 280:Under åberopande av en icke fastställd skattefordran sökte staten en gäldenär i konkurs. I konkursansökningen hänvisades till att betalningssäkring beviljats för ett belopp motsvarande den åberopade skattefordringen. Fråga om staten styrkt sin behörighet att begära gäldenären i konkurs. Tillika fråga om presumtionsregeln i 2 kap 8 § KL kan analogt tillämpas när gäldenären vid verkställighet av betalningssäkring befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
  • RH 1994:42:Borgenär har ej ansetts behörig att göra konkursansökan i fall då borgenären åberopar vissa fakturor och en betalningsanmaning.

Bevisning om obestånd

[K2]7 §  En uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtas, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det.

Uppgift att gäldenär är insolvent behövs varken motiveras eller styrkas. Beslut där gäldenär försatts i konkurs på egen ansökan får inte överklagas av borgenär, se NJA 1989 s. 28 eller aktieägare som innehade samtliga aktier i bolaget, se NJA 1993 s. 605. Endast beaktansvärda skäl kan motivera att överklagan bifalles, se NJA 1997 s. 168.

  • NJA 2012 s. 97:Sedan ett aktiebolag har försatts i konkurs på grund av ansökan av en firmatecknare i bolaget har vid bolagets överklagande av konkursbeslutet framkommit att firmatecknaren saknade befogenhet att ansöka om bolagets konkurs. Konkursbeslutet har inte upphävts eftersom bolaget inte visat att det är solvent.
  • NJA 2001 s. 151:Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
  • NJA 1997 s. 168:Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieägare och styrelseledamot i gäldenärsbolaget, dels verkställande direktören i bolaget.
  • NJA 2011 s. 723:Tillstånd till prövning i hovrätt när ett aktiebolag, efter ansökan av en av bolagets tre firmatecknare, har försatts i konkurs och de två andra har överklagat konkursbeslutet med påstående att konkursansökningen inte grundades på något beslut av bolagets styrelse.

[K2]8 §  Om inte annat visas, anses en gäldenär vara insolvent, när det vid verkställighet enligt 4 kap.utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen har framgått att han saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Detsamma gäller, om gäldenären har förklarat sig ställa in sina betalningar.

I situationer då gäldenären inställer betalning ska denna inställelse ske genom en uttrycklig förklaring till en större krets av borgenärer. Betalningsinställelsen ska fortfarande gälla vid dagen då konkursansökning prövas, se prop. 1975:6 s. 157.

  • NJA 2017 s. 1135:En person, som inte gett in deklaration enligt skatteförfarandelagen, har med hänsyn till omständigheterna ansetts skyldig att ersätta kostnaden för en konkursansökan som återkallats efter det att han fullgjort sin deklarationsskyldighet.
  • NJA 2001 s. 339:Det har inte ansetts strida mot Europakonventionen att lägga en skattemyndighets icke lagakraftvunna beslut, varigenom en skatteskuld uppkommit, till grund för ett beslut om att försätta den skattskyldige i konkurs.
  • NJA 1992 s. 280:Under åberopande av en icke fastställd skattefordran sökte staten en gäldenär i konkurs. I konkursansökningen hänvisades till att betalningssäkring beviljats för ett belopp motsvarande den åberopade skattefordringen. Fråga om staten styrkt sin behörighet att begära gäldenären i konkurs. Tillika fråga om presumtionsregeln i 2 kap 8 § KL kan analogt tillämpas när gäldenären vid verkställighet av betalningssäkring befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.
  • RH 1997:78:Utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap. 8 § konkurslagen har angetts vara den dag kronofogdemyndigheten avslutade utredningen i utmätningsmålet och redovisade resultatet till sökanden. Tillika fråga om verkan av betalning av konkursfordran efter konkursbeslutet.
  • NJA 1995 s. 548:Fråga om utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap 8 § KL (1987:672).
  • NJA 2011 s. 411:Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpningen har, med hänsyn till att den klart avvek från vad som gällde för prövningen och att den fick direkt betydelse för utgången, ansetts grunda skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen men inte för överträdelse av Europakonventionen.
  • NJA 1989 s. 378:A söker B i konkurs. Till grund för ansökningen åberopar A en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom, varigenom en av B mot A förd skadeståndstalan ogillats och B förpliktas ersätta A för rättegångskostnader, samt bevis om att B vid försök till utmätning på grund av domen saknat utmätningsbara tillgångar. Fråga, när B såvitt visats ej har andra skulder, om det är styrkt att B är på obestånd.
  • RH 1994:15:Den i 2 kap. 8 § konkurslagen angivna sexmånadersfristen har räknats från den dag kronofogdemyndigheten avslutat målet och redovisat detta till sökanden.
  • RH 2000:70:Fråga om statens behörighet att ansöka om gäldenärs försättande i konkurs när gäldenären överklagat större delen av de skattefordringar som staten lagt till grund för konkursansökan. Också fråga om betydelsen av ett misslyckat utmätningsförsök när det fordringsbelopp som skall läggas till grund för insolvensprövningen är väsentligt lägre än det som legat till grund för utmätningsförsöket.
  • NJA 2002 s. 463:I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än den fordran som i själva verket tillkom borgenären, har utmätningsförsöket ansetts inte kunna läggas till grund för en tillämpning av insolvenspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).

[K2]9 §  En gäldenär, som är eller senare än ett år före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insolvent, om

  1. gäldenären har uppmanats av en borgenär att betala klar och förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och
  2. borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor därefter och skulden då ännu inte är betald.

[S2]Borgenärens uppmaning ska innehålla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Uppmaningen ska delges gäldenären. Delgivning enligt 3437 §§delgivningslagen (2010:1932) får ske endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

[S3]Första och andra styckena gäller inte sådana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver näringsverksamhet. Lag (2010:1951).

Konskurs kan hindras ifall gäldenären betalar fordran eller ställer säkerhet för fordran. se SOU 1970:75 s. 63. Gäldenären erbjuder betalning även ifall att betalning erbjuds med egendom som kan bli skäl för återvinning och borgenären ej tar emot den.

Betalningsuppmaningar enligt paragrafen är att betrakta som inkassoåtgärder, se NJA 1990 s. 585.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)

Första stycket innehåller en presumtion om att en gäldenär som underlåter att betala klar och förfallen skuld inom en vecka från betalningsuppmaning och som begärs i konkurs inom tre veckor därefter skall anses insolvent. Presumtionen har i paragrafens hittills gällande lydelse enbart gällt den som är bokföringsskyldig enligt 1976 års bokföringslag. I lagrådsremissen föreslogs, i syfte att undvika sakliga ändringar, ...

  • NJA 2004 s. 345:Fråga om förutsättningar enligt 2 kap. 6 och 9 §§ konkurslagen förelegat för att försätta ett aktiebolag i konkurs.
  • RH 1993:88:Reglerna i 2 kap. 9 § första stycket konkurslagen har ansetts innebära att borgenärs ansökan om gäldenärens försättande i konkurs måste göras inom fyra veckor från den dag då betalningsanmaningen delgavs gäldenären.
  • NJA 2016 s. 1169:Ersättning för rättegångskostnader vid avskrivning på grund av återkallelse av konkursansökan.
  • RH 2003:25:Fråga om prövning av behörighet vid konkursansökan då fordringen grundas på muntligt avtal samt fråga om fordran vid betalningsuppmaningen varit klar.
  • NJA 2011 s. 411:Domstol har försatt en person i konkurs på grundval av skattebeslut som inte vunnit laga kraft. Domstolen har underlåtit att självständigt pröva om det fanns en skattefordran och har direkt lagt skattebesluten till grund för obeståndsbedömningen. Rättstillämpningen har, med hänsyn till att den klart avvek från vad som gällde för prövningen och att den fick direkt betydelse för utgången, ansetts grunda skadeståndsskyldighet för staten enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen men inte för överträdelse av Europakonventionen.
  • RH 2006:50:En borgenär har ansökt om att en gäldenär skall försättas i konkurs och har som grund för ansökan åberopat att gäldenären får anses vara på obestånd eftersom denne inte efter betalningsuppmaning betalat en klar och förfallen löneskuld. Under ärendets handläggning i tingsrätten har borgenären ånyo ansökt om att gäldenären skall försättas i konkurs och har till grund för den nya konkursansökningen åberopat en nyuppkommen löneskuld. Hovrätten har funnit att rättegångshinder i form av litispendens föreligger mot att ta upp den andra konkursansökningen till prövning.
  • NJA 1995 s. 190:Frågor om tillämpning av 2 kap 9 § KL. Gäldenär har krävts på skuld bestående av dels kapitalbelopp dels ränta. Det förhållandet att räntan angivits med felaktigt belopp har inte ansetts hindra att kravet på erläggande av kapitalbeloppet kunde gälla klar och förfallen skuld.
  • NJA 1999 s. 97:Fråga om borgenär har styrkt sin behörighet att begära gäldenär i konkurs. Tillika fråga om betalningsanmaning enligt 2 kap 9 § KL avsett klar skuld.
  • NJA 2004 s. 325:Fråga om tillämpligheten av insolvenspresumtionen i 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672) när skattemyndigheten efter konkursbeslutet omtaxerat en hyreshusenhet till småhusenhet och gäldenären till följd härav inte var bokföringsskyldig under den tid som anges i bestämmelsen.
  • NJA 1989 s. 428:Sedan borgenär under åberopande av att gäldenär underlåtit att på uppmaning betala klar och förfallen skuld sökt denne i konkurs gjorde gäldenären gällande motfordran avseende skadestånd till ett belopp överstigande borgenärens fordran. Fråga om borgenärens fordran kan anses ha varit klar. 2 kap 9 § KL (1987:672).
  • NJA 1996 s. 318:Fråga om betydelsen av en kvittningsinvändning som gäldenären gör mot en borgenärs ansökan om försättande i konkurs. 2 kap 6 och 9 §§ konkurslagen.
  • NJA 1992 s. 578:Fråga i mål om konkurs om borgenärens fordran kan anses ha varit klar. 2 kap 9 § KL.
  • NJA 2001 s. 548:Fråga i mål om konkurs huruvida en skattefordran kan anses ha varit klar. 2 kap. 9 § konkurslagen
  • RH 1993:44:Kravet i 2 kap. 9 § konkurslagen att skulden skall vara förfallen har inte ansetts uppfyllt när lån sagts upp till betalning i betalningsanmaningen.
  • RH 1993:99:Enligt avtalsvillkor i skuldebrev äger borgenären säga upp krediten till betalning om borgenären bedömer att ställd säkerhet inte längre är betryggande. I mål om gäldenärens försättande i konkurs enligt 2 kap. 9 § konkurslagen har gäldenären invänt bl.a. att villkoret är oskäligt. Invändningen har ansetts sakna rimligt fog vid bedömningen av om borgenärens fordran är klar och förfallen.

Konkurshinder

[K2]10 §  En borgenär har inte rätt att få gäldenären försatt i konkurs, om

  1. borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i egendom som tillhör gäldenären,
  2. tredje man har ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran och konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens ställande,
  3. borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och betryggande säkerhet erbjuds av tredje man.

[S2]Med säkerhet som har ställts eller erbjuds av tredje man avses även borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld.

  • NJA 1995 s. 554:Vid ansökan om konkurs på grund av hyresgästs underlåtenhet att betala viss hyra har konkurshinder enligt 2 kap 10 § 1 st 1 KL ansetts föreligga trots att säkerhet som ställts av hyresgästen avsett fullgörande av dennes samtliga förpliktelser enligt hyresavtalet.
  • NJA 1997 s. 591:Bolagsman i handelsbolag har ansetts berättigad att gentemot konkursansökan invända att borgenären har betryggande säkerhet i bolagets egendom.
  • NJA 2011 s. 951:Prövningstillstånd i hovrätt. Det har ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar om en säkerhet är betryggande och därigenom utgör konkurshinder.
  • NJA 2013 s. 421:Förutsättningarna för att pant eller annan säkerhet ska anses vara betryggande och därmed utgöra hinder mot att gäldenären försätts i konkurs (2 kap. 10 § första stycket 1 konkurslagen).

[K2]10 a §  Om företagsrekonstruktion pågår enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, skall en borgenärs ansökan om konkurs, i fall gäldenären begär det, förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör.

[S2]Finns det särskilda skäl att anta att borgenärens rätt allvarligt äventyras, får dock rätten besluta att försätta gäldenären i konkurs. Innan ett sådant beslut meddelas skall rekonstruktören beredas tillfälle att yttra sig. Lag (2003:538).

Säkerhetsåtgärder

[K2]11 §  Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären skaffar undan egendom, får rätten, om det finns särskild anledning, förordna om kvarstad på gäldenärens egendom i avvaktan på att ansökningen prövas.

[S2]I fråga om en sådan säkerhetsåtgärd tillämpas vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap.rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. Detta gäller dock inte bestämmelsen i 16 kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken.

[S3]Rätten får medge undantag från beviljad kvarstad.

1 st.: Initiativ till kvarstad kan ske på borgenärens begäran förutsatt att alla rekvisit är uppfyllda. Den kan omfatta del av eller all egendom men även egendom till visst värde, se prop. 1978/79:105 s. 255. 2 st.: Vissa offentliga organ behöver ej ställa säkerhet för skada som kan uppstå. Övriga kan krävas ställa säkerhet även om undantag mot krav att ställa säkerhet förekommer, se 15 kap. 6 § RB och NJA 1991 s. 670. Vid brådskande fall kan rätten utfärda interimistiskt beslut.

  • NJA 1999 s. 644:Fråga om interimistisk kvarstad på gäldenärs egendom i avvaktan på prövningen av konkursansökan. 2 kap 11 § KL (1987:672) och 15 kap 5 § 3 st RB.

[K2]12 §  Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären genom att resa utomlands undandrar sig en skyldighet eller överträder ett förbud som enligt denna lag gäller i konkurs, får rätten, om det finns särskild anledning till det, förbjuda gäldenären att resa utomlands i avvaktan på att ansökningen prövas. Om ett sådant reseförbud meddelas, får i samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.

[S2]Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas första stycket även på den styrelseledamot, verkställande direktör, bolagsman och likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.

[S3]Beträffande en sådan säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 15 kap.5, 6 och 8 §§rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. En säkerhetsåtgärd kan inte hindras av att säkerhet ställs. Inte heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av denna anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten. Lag (2006:706).

[K2]13 §  Frågor om säkerhetsåtgärder enligt 11 eller 12 § tas upp på begäran av en borgenär. Innan rätten meddelar beslut i frågan skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske.

[S2]Rätten får hålla förhandling för prövning av fråga om säkerhetsåtgärd. Till förhandlingen skall gäldenären och borgenären kallas. Kallelserna bör delges.

[S3]Beträffande häktning tillämpas vad som sägs i 6 kap. 10 § tredje stycket och 11 §.

[S4]Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass skall delges gäldenären.

Prövning av konkursansökan m. m.

[K2]14 §  Upptas en gäldenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.

[S2]Gäldenärens konkursansökan skall dock prövas vid en förhandling, om

  1. det med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finns särskilda skäl att inte godta uppgiften om gäldenärens insolvens eller
  2. ansökningen avser ett dödsbo som inte står under förvaltning av boutredningsman och ansökningen inte har gjorts av samtliga delägare.

[S3]Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom en månad. Till förhandlingen skall gäldenären kallas. I fall som avses i andra stycket 2 skall även de dödsbodelägare som inte har biträtt ansökningen kallas. Ansökningen kan prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om detta.

[S4]En konkursansökan som avses i andra stycket 2 skall förklaras vilande, om det görs en framställning om att dödsboets egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman. Om dödsboets egendom avträds till förvaltning av boutredningsman, förfaller konkursansökningen.

[K2]15 §  En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges. Kallelsen får delges enligt 3437 §§delgivningslagen (2010:1932) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Kungörelsedelgivning enligt 48 § första stycket 1 delgivningslagen får ske även när gäldenären vistas på känd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske här i landet och rätten med hänsyn till omständigheterna finner att det inte är skäligt att kräva att delgivningen verkställs utomlands. Lag (2010:1951).

[K2]16 §  Upptas en borgenärs konkursansökan, skall rätten sätta ut en förhandling för prövning av ansökningen.

[S2]Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom sex veckor. Till förhandlingen skall parterna kallas. Parterna skall i kallelsen upplysas om den i 19 § föreskrivna påföljden av att part uteblir.

[S3]I kallelsen till gäldenären skall denne föreläggas att svara på konkursansökningen vid förhandlingen. I kallelsen skall även anges att gäldenären inte behöver inställa sig, om han före förhandlingen skriftligen medger ansökningen och rätten inte särskilt underrättar honom om att förhandlingen ändå skall hållas.

[K2]17 §  I fråga om kallelser enligt 16 § tillämpas 15 §. Gäldenären ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenären ingivna handlingarna.

[S2]Om delgivning med gäldenären sker enligt 38 eller 48 § delgivningslagen (2010:1932), får rätten förordna att gäldenärens egendom sätts under särskild vård. Kostnaden för vården ska betalas av borgenären. Lag (2010:1951).

[K2]18 §  Om gäldenären före förhandlingen medger en borgenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.

[S2]Om rätten med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finner att det finns särskilda skäl mot antagandet att gäldenären är insolvent, skall konkursansökningen dock prövas vid förhandlingen. Rätten skall genast underrätta gäldenären om detta.

[S3]Behöver frågan om att försätta gäldenären i konkurs inte prövas vid förhandlingen, skall denna ställas in och borgenären genast underrättas om detta.

[K2]19 §  Uteblir borgenären från förhandlingen, skall ärendet avskrivas, om inte gäldenären medger ansökningen.

[S2]Ansökningen får prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen.

  • RH 1995:39:Vid förhandling för prövning av borgenärs konkursansökan har borgenären inte varit närvarande på annat sätt än per telefon. Tingsrätten har oaktat detta beslutat försätta gäldenären i konkurs. Tingsrättens förfarande har ansetts utgöra rättegångsfel och föranlett att beslutet undanröjts.

[K2]20 §  En förhandling där frågan om att försätta gäldenären i konkurs skall prövas får skjutas upp på en parts begäran när det finns särskilda omständigheter. Uppskov får dock inte utan synnerliga skäl meddelas, om sökanden motsätter sig det. Endast om det är nödvändigt får uppskovet göras längre än fyra veckor.

[K2]21 §  Om flera konkursansökningar mot samme gäldenär är anhängiga samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall det vad gäller frågor som är beroende av tiden för konkursansökan anses som om konkursbeslutet har grundats på den ansökan som kom in först.

  • NJA 1991 s. 410:Sedan borgenär fullföljt talan till HD i konkursansökningsmål och prövningstillstånd meddelats har TR:n försatt gäldenären i konkurs på dennes egen ansökan, varvid som fristdag angivits dagen för gäldenärens ansökan. HD har lämnat besvären utan åtgärd, sedan parterna underrättats om att fråga härom uppkommit. (I och II.)
  • NJA 2007 s. 29:Bestämmelsen i 2 kap. 21 § konkurslagen har i mål om betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) ansetts tillämplig även på frågan om gammal eller ny lag skall tillämpas när flera konkursansökningar förelegat vid tidpunkten för konkursbeslutet.

[K2]22 §  En konkursansökan får inte återkallas sedan beslut om konkurs har meddelats. Även om gäldenären själv har ansökt om konkursen eller medgett en borgenärs konkursansökan, skall dock högre rätt upphäva beslutet, om gäldenären efter att ha överklagat visar att han är solvent.

  • NJA 2012 s. 97:Sedan ett aktiebolag har försatts i konkurs på grund av ansökan av en firmatecknare i bolaget har vid bolagets överklagande av konkursbeslutet framkommit att firmatecknaren saknade befogenhet att ansöka om bolagets konkurs. Konkursbeslutet har inte upphävts eftersom bolaget inte visat att det är solvent.
  • RH 2000:25:Mot beslut varigenom gäldenär genom likvidator på egen begäran försatts i konkurs har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av person som uppgett sig handla på uppdrag av bolagsstämman.
  • RH 1997:78:Utgångspunkten för sexmånaderstiden enligt 2 kap. 8 § konkurslagen har angetts vara den dag kronofogdemyndigheten avslutade utredningen i utmätningsmålet och redovisade resultatet till sökanden. Tillika fråga om verkan av betalning av konkursfordran efter konkursbeslutet.
  • NJA 2011 s. 723:Tillstånd till prövning i hovrätt när ett aktiebolag, efter ansökan av en av bolagets tre firmatecknare, har försatts i konkurs och de två andra har överklagat konkursbeslutet med påstående att konkursansökningen inte grundades på något beslut av bolagets styrelse.
  • NJA 2009 s. 773:Konkursärende. Fråga om tillstånd till prövning i hovrätt när det i hovrätten åberopas omständigheter som inträffat efter konkursbeslutet.
  • NJA 1993 s. 605:Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig företrädare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Av aktieägare i gäldenärsbolaget förd talan mot sådant beslut har därför avvisats.
  • NJA 2002 s. 463:I en konkursansökan åberopade borgenären till styrkande av gäldenärens insolvens att denne vid ett misslyckat utmätningsförsök befunnits sakna tillgångar till full betalning av skulden. Eftersom den fordran för vilken utmätning skedde var väsentligt högre än den fordran som i själva verket tillkom borgenären, har utmätningsförsöket ansetts inte kunna läggas till grund för en tillämpning av insolvenspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).

[K2]23 §  I fråga om rätt till ersättning för kostnader vid prövning av en borgenärs konkursansökan gäller 18 kap.rättegångsbalken i tillämpliga delar. Bestämmelsen i 18 kap. 2 § skall dock inte tillämpas. Borgenären får utan hinder av 14 § samma kapitel i konkursen göra gällande fordran på ersättning för sådana kostnader i den ordning som gäller för andra fordringar.

  • NJA 2017 s. 1135:En person, som inte gett in deklaration enligt skatteförfarandelagen, har med hänsyn till omständigheterna ansetts skyldig att ersätta kostnaden för en konkursansökan som återkallats efter det att han fullgjort sin deklarationsskyldighet.
  • NJA 2016 s. 1169:Ersättning för rättegångskostnader vid avskrivning på grund av återkallelse av konkursansökan.
  • NJA 2006 s. 599:En arbetstagare har vid ansökan om att bolag skulle försättas i konkurs haft klar grund för att utgå från att bolaget var hennes arbetsgivare och därmed ansvarade för lönefordran som åberopades som grund för ansökningen. När bolaget i konkursärendet gjorde gällande att hon inte var anställd av bolaget återkallade hon ansökningen och konkursärendet avskrevs. Det har ansetts föreligga särskilda skäl att göra undantag från huvudregeln att en sökande, som återkallar sin ansökan i ett ärende om försättande i konkurs, skall ersätta motparten för dennes rättegångskostnader i ärendet (2 kap. 23 § konkurslagen och 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken).
  • RH 2011:67:Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen har ärendet skrivits av. Sökandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader har lämnats utan bifall.
  • RH 2014:40:Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen, har ärendet skrivits av. Sökanden har ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader.

Åtgärder vid konkursbeslut m. m.

[K2]24 §  När ett beslut om konkurs meddelas, skall tingsrätten

  1. genast bestämma tidpunkt för det sammanträde vid vilket gäldenären skall avlägga bouppteckningsed (edgångssammanträde),
  2. snarast utse förvaltare,
  3. kalla gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borgenär som har gjort konkursansökningen till edgångssammanträdet.

[S2]Konkursbeslutet skall genast kungöras. Genom kungörelsen kallas övriga borgenärer till edgångssammanträdet.

[S3]Kallelsen till gäldenären enligt första stycket 3 skall delges.

[K2]25 §  Om högre rätt upphäver ett beslut om konkurs, skall tingsrätten genast kungöra den högre rättens beslut. Egendomen i boet skall återställas till gäldenären i den mån den inte behövs för betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig.

  • NJA 2000 s. 703:Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan art att de kunde få betydelse för ansvaret för konkurskostnaderna, har beslutet rörande dessa kostnader undanröjts och målet i denna del återförvisats till hovrätt för att denna skulle vid avgörande av kostnadsfrågan kunna beakta utgången i målet om över klagande av konkursbeslutet.
  • NJA 2003 s. 248:När ett konkursbeslut upphävts efter resning, har principen att konkurskostnaderna skall betalas av konkursboet likväl tillämpats. (Jfr 1998 s. 214)
  • RH 1998:86:Staten har inte ansetts skyldig att i konkursärende svara för uppkomna konkurskostnader trots att konkursbeslutet undanröjts av högre rätt.
  • RH 2004:14:Fråga om staten eller konkursboet skall svara för konkurskostnaderna när beslut om konkurs upphävts efter överklagande sedan det visat sig att någon utomstående gett in konkursansökan i gäldenärens namn men utan dennes vetskap.

Överflyttning av en konkurs

[K2]26 §  Om det sedan ett beslut om konkurs har meddelats finns synnerliga skäl för att handlägga konkursen på någon annan ort, kan rätten efter samråd med tingsrätten på den andra orten bestämma att konkursen skall handläggas av den senare domstolen.

3 kap. Verkningar av konkurs

Prop. 1994/95:49: I första stycket läggs fast den nyheten att ett eventuth ianspråk- tagande av gäldenärens lön m.m. även under konkurs skall ske genom löneutmätning som handhas av kronofogdemyndigheten på begäran av förvaltaren.

  • RÅ 2006:27:En konkursgäldenär har förelagts vid vite att vidta åtgärder beträffande egendom som står under konkursboets förvaltning. Vitet har inte ansetts kunna dömas ut.
  • NJA 2017 s. 1140:Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.

Gäldenärens förlust av sin rådighet

[K3]1 §  Sedan ett beslut om konkurs har meddelats, får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han får inte heller åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen.

  • RH 2010:68:En konkursgäldenär har under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet. Sedan tingsrätten berett konkursboet tillfälle att överta den väckta talan förklarade sig konkursboet för närvarande inte kunna överta käromålet. Tingsrätten prövade därefter frågan om talerätt och kom då fram till att käromålet avsåg egendom som tillhörde konkursboet varför talan avvisades. Detta beslut har undanröjts av hovrätten, som funnit att tingsrätten borde ha inväntat ett slutligt ställningstagande från konkursboet innan den avgjorde talerättsfrågan.
  • MÖD 2015:19:Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.
  • NJA 2004 s. 410:När ett kommanditbolag försatts i konkurs har ett aktiebolag som är komplementär i bolaget ansetts behörigt att överklaga beslutet oaktat aktiebolaget självt försatts i konkurs, när förvaltaren i aktiebolagets bo förklarat att boet avstår från aktiebolagets anspråk i kommanditbolaget.
  • RÅ 2006:12:Ett i konkurs försatt bolag, som överklagat beskattningsbeslut avseende skattebelopp som utgjorde fordringar i konkursboet, har rätt att ansöka om anstånd med inbetalning av skatten.
  • NJA 2000 s. 479:I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.
  • NJA 1997 s. 503:Konkursförvaltare har ansetts vara rätt mottagare av underrättelse om utövande i visst fall av option.
  • RÅ 1996:7:Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.
  • NJA 2014 s. 844:En konkursgäldenär har rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet.
  • NJA 2000 s. 685:Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  • NJA 2017 s. 1140:Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.
  • NJA 2003 s. 356:I en ansökan om att betalning skulle fastställas att utgå ur en tomträtt angavs en konkursgäldenär som motpart. Det har ansetts att ansökningen skulle delges med konkursboet som svarande i målet.
  • MÖD 2004:24:Föreläggande vid vite-----Ett vitesföreläggande har undanröjts av Miljööverdomstolen på grund av att verksamhetsutövare efter att ha försatts i konkurs saknar möjlighet att efterkomma föreläggandet och därför inte längre kan vara adressat för beslutet. Även fråga om rättegångskostnad.

[K3]2 §  En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som företas senast dagen efter den då kungörelsen om konkursbeslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar ska trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslutet eller att det fanns omständigheter som gav honom eller henne skälig anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs. En överlåtelse av eller ett annat förfogande över egendom som på grund av detta ska gälla, ska dock, om konkursboet utan oskäligt uppehåll begär det, gå åter mot att boet ersätter den andre vad han eller hon har betalat jämte nödvändig eller nyttig kostnad.

[S2]Första stycket andra meningen gäller inte egendom som anges i 8 kap. 10 § andra stycket.

[S3]Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.

[S4]Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra jämförbara värdehandlingar. Lag (2014:1456).

Prop. 2013/14:243: Paragrafen innehåller ett antal undantag från huvudregeln att en rättshandling som en gäldenär företar i strid med rådighetsförbudet inte kan göras gällande mot ett konkursbo (se 3 kap. 1 §). I paragrafen regleras även ett konkursbos möjlighet att begära att vissa rättshandlingar ska gå åter. Övervägandena finns i avsnitt 11.

  • NJA 2014 s. 844:En konkursgäldenär har rätt att avbryta preskription av en fordran som hör till konkursboet.
  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  • NJA 2017 s. 1140:Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.

Egendom som ingår i ett konkursbo

[K3]3 §  Till ett konkursbo räknas, i den mån inte något annat följer av 2 §, all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas.

[S2]Till konkursboet räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning enligt 4 kap.

  • NJA 2004 s. 777:Fråga om en konkursförvaltare haft rätt att avstå (abandonera) egendom till förmån för konkursgäldenären och om konkursförvaltaren i så fall kunnat återta beslutet.
  • MÖD 2015:19:Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.
  • NJA 1994 s. 506:Fråga om separationsrätt i konkurs avseende spannmål som lämnats för lagring hos gäldenären och av denne sammanblandats dels med spannmål tillhörig andra inlagrare, dels med gäldenärens egen spannmål.
  • NJA 2013 s. 830:Ett konkursbos beslut enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen att inte överta gäldenärens talan om fastställelse av att ett avskedande var ogiltigt har ansetts omfatta även gäldenärens anspråk på utebliven lön och semesterersättning.
  • NJA 2009 s. 41:Ett konkursbo har ansetts ställa en lokal som hyrts av konkursgäldenären till hyresvärdens förfogande genom en förklaring att boet inte gjorde anspråk på lokalen, oavsett att i lokalen fanns lösöre som konkursboet avstod från, att lokalen var delvis uthyrd i andra hand och att det i lokalen fanns miljöfarligt avfall som konkursboet lät föra bort efter den dag som lokalen enligt boets meddelande ställts till hyresvärdens förfogande (12 kap. 31 § femte stycket jordabalken).
  • NJA 1997 s. 503:Konkursförvaltare har ansetts vara rätt mottagare av underrättelse om utövande i visst fall av option.
  • NJA 2008 s. 684:Ett företag sålde lösöre till ett finansbolag och överlämnade lösöret till en finansbolagets leasetagare, som var ett helägt dotterbolag till säljaren och som hade säljarens ägare som styrelseledamot och firmatecknare. Säljaren har ansetts ha blivit i tillräcklig grad avskuren från sin rådighet över leasingobjektet, så att finansbolaget fått skydd mot säljarens konkursborgenärer.
  • NJA 1993 s. 468:Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 kap 3 § och 20 kap 14 § JB, 5 kap 5 § UB och 3 kap 3 § KL.
  • NJA 2003 s. 356:I en ansökan om att betalning skulle fastställas att utgå ur en tomträtt angavs en konkursgäldenär som motpart. Det har ansetts att ansökningen skulle delges med konkursboet som svarande i målet.
  • RH 1993:135:Fråga om beviskravet i mål angående separationsrätt i konkurs.

[K3]4 §  För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räkning hos kronofogdemyndigheten begära utmätning enligt 7 kap.utsökningsbalken.

[S2]Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken. Lag (1995:308).

[K3]5 §  Gäldenären har rätt att av konkursboet få ut sådan egendom som enligt 5 kap.1, 2 och 4 §§utsökningsbalken undantas från utmätning.

[S2]I stället för 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken gäller att, om någon annan utväg till försörjning saknas, nödvändigt underhåll får betalas av konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhållsberättigad under en månad från den dag då beslutet om konkurs meddelades eller, om det finns synnerliga skäl för det, under längre tid.

[S3]I ett dödsbos konkurs tillkommer en sådan förmån som avses i första stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller 18 kap. 5 § andra stycket ärvdabalken.

[K3]6 §  Tvister mellan förvaltaren och gäldenären eller annan i frågor som avses i 4 och 5 §§ skall prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär, gäldenären eller en underhållsberättigad. Myndigheten skall inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen. Myndighetens beslut gäller omedelbart, även om det överklagas. Beslutet skall efter ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det.

[S2]Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I fråga om ett sådant överklagande tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av lön. Lag (1995:793).

Utmätning vid konkurs

[K3]7 §  Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären, om inte något annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.

[S2]Utan hinder av konkurs får ändå egendom, i vilken panträtt för viss fordran gäller, utmätas för fordringen. Lag (1996:132).

[K3]8 §  Har utmätning hos gäldenären skett innan beslut om konkurs meddelats, skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden inte hade panträtt och om den förmånsrätt som han har vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningsbalken skulle ha betalts till utmätningssökanden eller annan borgenär som inte hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

[S2]Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt skall kunna tas till vara eller om det finns några andra synnerliga skäl för det. Uppskov får begäras även av en borgenär vars rätt kan bero därav. Om en auktion är utsatt, skall konkursboet betala den kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

[S3]Hade utmätningssökanden inte panträtt och skall den förmånsrätt som han har vunnit genom utmätningen gå åter, skall även utmätningen gå åter om förvaltaren begär det innan egendomen har blivit såld.

Rättegång vid konkurs m.m.

[K3]9 §  Pågår en rättegång mellan gäldenären och någon annan om sådan egendom som hör till konkursboet, får konkursboet överta gäldenärens talan. Om boet, trots att det har underrättats om rättegången, inte övertar gäldenärens talan, skall egendomen anses inte tillhöra konkursboet. Egendomen får inte så länge konkursen pågår utmätas för en fordran som kan göras gällande i konkursen. Om konkursboet övertar gäldenärens talan, tillämpas beträffande boets skyldighet att svara för rättegångskostnad vad som i rättegångsbalken föreskrivs om den till vilken överlåtelse har ägt rum enligt 13 kap. 7 § samma balk.

[S2]Förs talan mot gäldenären angående en fordran som kan göras gällande i konkursen, får konkursboet inträda i rättegången vid sidan av gäldenären.

[S3]Gäldenären skall underrätta domstolen om konkursen i de fall som avses i första och andra styckena. Domstolen skall lämna konkursboet meddelande om rättegången. I mål om betalningsföreläggande eller handräckning gäller vad som nu sagts om domstolen i stället kronofogdemyndigheten. Lag (1991:857).

  • NJA 2001 s. 144:Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap. 19 § 1 st. aktiebolagslagen (1975:1385) har, för att skydda en på lagakraftägande dom grundad fordran, gjort invändning mot ett utdelningsförslag i ett annat bolags konkurs och har ansetts berättigad till ersättning för rättegångskostnader i det fortsatta domstolsförfarandet. (Jfr NJA 1999 s. 237)
  • RH 2010:68:En konkursgäldenär har under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet. Sedan tingsrätten berett konkursboet tillfälle att överta den väckta talan förklarade sig konkursboet för närvarande inte kunna överta käromålet. Tingsrätten prövade därefter frågan om talerätt och kom då fram till att käromålet avsåg egendom som tillhörde konkursboet varför talan avvisades. Detta beslut har undanröjts av hovrätten, som funnit att tingsrätten borde ha inväntat ett slutligt ställningstagande från konkursboet innan den avgjorde talerättsfrågan.
  • NJA 2013 s. 304:Ett konkursbo kan inte återta sin förklaring att boet övertar konkursgäldenärens talan. Ett konkursbos meddelande att det återtar sin förklaring har ansetts utgöra en återkallelse av talan i målet. I fråga om konkursboets ansvar för rättegångskostnader har 18 kap. 10 § rättegångsbalken tillämpats.
  • RH 1994:102:En i konkurs försatt fysisk person har inte ansetts betagen rätten att såsom svarande föra talan angående ett mot honom riktat fordringsanspråk.
  • MÖD 2015:19:Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.
  • RÅ 2006:12:Ett i konkurs försatt bolag, som överklagat beskattningsbeslut avseende skattebelopp som utgjorde fordringar i konkursboet, har rätt att ansöka om anstånd med inbetalning av skatten.
  • NJA 2013 s. 830:Ett konkursbos beslut enligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen att inte överta gäldenärens talan om fastställelse av att ett avskedande var ogiltigt har ansetts omfatta även gäldenärens anspråk på utebliven lön och semesterersättning.
  • NJA 1996 s. 46:Ett konkursbo har ansetts kunna återta sin förklaring, att boet inte avsåg att överta gäldenärens talan i en rättegång som pågick mellan gäldenären och annan angående egendom som hörde till konkursboet. 3 kap 9 § KL.
  • NJA 2003 s. 3:Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. (Jfr 1913 s. 191)
  • RÅ 1996:7:Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.
  • HFD 2017:52:Efter att ett förhandsbesked om skatt överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen har det bolag som ansökt om beskedet försatts i konkurs. Konkursboet har inte ansetts ha rätt att träda in som part i målet men konkursförvaltaren har beretts möjlighet att föra bolagets talan.
  • NJA 1999 s. 237:Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap 19 § 1 st aktiebolagslagen har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts kunna fullfölja en dessförinnan påbörjad civilprocess.
  • NJA 2004 s. 836:Konkursbo har i hovrätt med stöd av 3 kap. 9 § konkurslagen inträtt i rättegång angående fordran mot konkursgäldenären. Frågor om konkursboets betalningsförpliktelse dels i själva saken, dels när det gäller rättegångskostnader.
  • NJA 1999 s. 777:Sedan en konkursgäldenär under pågående konkurs väckt talan mot annan om egendom av beskaffenhet att kunna höra till konkursboet samt konkursboet underrättats om detta, har konkursboet förklarat att boet inte önskade överta gäldenärens talan. Fråga om konkursboet därigenom avstått sin rätt till egendomen.
  • NJA 1988 s. 564:Sedan ett handelsbolag ålagts betalningsskyldighet i tredskodom, försattes bolaget i konkurs. Konkursbeslutet upphävdes senare, varvid tiden för ansökan om återvinning hade utgått. Eftersom konkursen inte hindrat bolaget att genom bolagsman söka återvinning, har ansökan av bolaget om återställande av försutten tid avslagits. 22 § 2 st konkurslagen (1921:225), numera 3 kap 9 § 2 st konkurslagen (1987:672).
  • NJA 2011 s. 306:En talan mot en gäldenär som var i konkurs om en fordran som fick göras gällande i konkursen har tagits upp till prövning.

[K3]10 §  Anser förvaltaren att ett förlikningsanbud angående en osäker eller tvistig tillgång bör antas, får gäldenären själv med skyldighet att lämna redovisning till konkursboet utföra tvisten, om han ställer säkerhet för vad som bjuds genom förlikningen.

  • NJA 1996 s. 661:Konkursgäldenärs rätt enligt 3 kap 10 § KL att själv utföra en tvist gäller inte efter det att förvaltaren ingått förlikning med motparten.

4 kap. Återvinning till konkursbo

Återvinningsreglerna syftar till att återställa illojala transaktioner av gäldenären före konkursen.

  • 5 § gynnande av borgenär, fem år före fristdagen
  • 6 § gåva sex månader, 1 år resp. 3 år (närstående) före fristdagen
  • 7 § bodelning mellan gäldenär och make, 3 år före fristdagen
  • 8 § lön m.m. utöver vad som kan anses skäligt, sex månader, 1 år eller 3 år (närstående)
  • 9 § överföring till pensionsstiftelse, sex månader, 1 år eller 3 år (gäldenär/närstående)
  • 10 § betalning av skuld eller kvittning, tre månader eller 2 år (närstående)
  • 11 § överlämnad säkerhet, tre månader eller 2 år (närstående)
  • 13 § förmånsrätt eller betalning genom utmätning, tre månader eller 2 år (närstående)


Inledande bestämmelser

[K4]1 §  Återvinning till konkursbo får på begäran av boet ske i enlighet med vad som anges i detta kapitel.

[S2]Återvinning får dock inte ske av

  1. betalning av
    1. skatt eller avgift som omfattas av skatteförfarandelagen (2011:1244),
    2. skatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) eller lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
    3. tull och
    4. ränta på belopp som avses i a–c, om beloppet var förfallet till betalning,
  2. betalning av eller förmånsrätt för underhållsbidrag enligt äktenskaps- eller föräldrabalken, om bidragsbeloppet var förfallet till betalning och den underhållsberättigade inte har gynnats på ett otillbörligt sätt. Lag (2011:1328).

Prop. 2005/06:65: Hänvisningen i första stycket 1 b) ersätts med hänvisningar till vägtrafikskattelagen och till lagen med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Utöver att hänvisa till två lagar ges bestämmelsen ett något utökat tillämpningsområde, eftersom inte endast fordonsskatten utan även saluvagnsskatten omfattas av den nya vägtrafikskattelagen.

[K4]2 §  Med fristdag avses dagen då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten.

[S2]Om ett beslut om företagsrekonstruktion har meddelats avses med fristdag i stället dagen för ansökan om företagsrekonstruktion, såvida konkursansökan har gjorts under företagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

[S3]Om en ansökan om skuldsanering eller F-skuldsanering har gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att frågan om skuldsanering eller F-skuldsanering avgjordes.

[S4]Om ett dödsbo har avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med fristdag dagen för ansökan om detta, såvida boutredningsman har förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses som fristdag.

[S5]Om ett beslut om resolution har meddelats avses med fristdag i stället dagen för beslutet om resolution, såvida konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) beslutat att resolutionen ska upphöra. Lagt (2016:681).

[K4]3 §  Som närstående till gäldenären anses den som är gift med gäldenären eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären eller är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon samt den som på annat sätt står gäldenären personligen särskilt nära.

[S2]Som närstående till en näringsidkare eller en juridisk person anses vidare

  1. den som har en väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse,
  2. den som inte ensam men tillsammans med en närstående till honom har sådan gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som sägs under 1,
  3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver,
  4. den som är närstående till någon som enligt 1--3 är närstående.

  • NJA 2011 s. 755:Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  • NJA 1988 s. 673:Återvinning i konkurs. Förutvarande make har med hänsyn till omständigheterna ansetts som sådan närstående till gäldenären som avses i 29 a § 1 st konkurslagen (1921:225). Jfr 4 kap 3 § konkurslagen (1987:672).
  • RH 1995:109:Närståendeförhållande enligt 4 kap. 3 § andra stycket 1 p. konkurslagen har inte ansetts föreligga mellan ett moderbolag och dotterbolagets konkursbo.

[K4]4 §  Avhändelse av fast egendom anses inte ha ägt rum förrän lagfart har sökts.

Förutsättningar för återvinning

[K4]5 §  En rättshandling, varigenom på ett otillbörligt sätt en viss borgenär har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller hans skulder har ökats, går åter, om gäldenären var eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet, blev insolvent samt den andre kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig.

[S2]Närstående till gäldenären skall anses ha sådan kännedom som anges i första stycket, om det inte görs sannolikt att han varken hade eller borde ha haft sådan kännedom.

[S3]Om rättshandlingen ägde rum mer än fem år före fristdagen, går den åter endast när den har gällt någon närstående till gäldenären.

  • NJA 2007 s. 413:Inkråmet och firman har överlåtits från ett aktiebolag till ett annat, vilka haft en gemensam representant. Det överlåtande bolagets rådighet över tillgångarna har ändå ansetts avskuren, och detta har ansetts vara tillräckligt för att ge det förvärvande bolaget skydd mot överlåtarens borgenärer.
  • NJA 2011 s. 755:Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).
  • RH 2006:9:En person gick i konkurs år 2003. Fråga om förutsättningar förelegat för återvinning av en gåva till närstående år 1990 och en bodelning år 1992.
  • NJA 2010 s. 617:En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att förfoga över patentet före betalning av köpeskillingen.
  • NJA 2003 s. 37:Fråga huruvida återvinningssvarande bort inse att överlåtare av andelar i handelsbolag genom överlåtelsen blev insolvent när risk förelåg för att en skattetransaktion skulle underkännas. 4 kap. 5 § KL.
  • NJA 1997 s. 240:Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.
  • NJA 2000 s. 685:Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  • NJA 1990 s. 562:Medel som utgjort vederlag för kundfordringar har omedelbart före konkurs överförts från gäldenärens postgirokonto till ett checkkonto i bank. Fråga om återvinning av det överförda beloppet från banken, vilken innehade företagsinteckningar till säkerhet för sina fordringar på gäldenären.
  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  • RH 2007:73:Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  • NJA 1996 s. 271:För frågan huruvida en betalning skall kunna återvinnas enligt KL saknar det som regel betydelse om för betalningen utnyttjats medel som ingått i gäldenärens förmögenhet eller medel som blivit tillgängliga genom att gäldenären iklätts en skuld, i förevarande fall i form av en checkräkningskredit. 4 kap 5 § KL.

[K4]6 §  En gåva går åter, om den har fullbordats senare än sex månader före fristdagen. En gåva som har fullbordats dessförinnan men senare än ett år eller, när den har skett till någon som är närstående till gäldenären, tre år före fristdagen går åter, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

[S2]Första stycket gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med hänsyn till missförhållandet mellan utfästelserna på ömse sidor är uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva.

[S3]Understöd och sedvanliga gåvor som inte stod i missförhållande till gäldenärens ekonomiska förhållanden är undantagna från återvinning enligt denna paragraf.

  • RH 1995:81:En privatperson utförde visst arbete åt aktiebolaget X. Ersättningen för arbetet betalades med medel som tillhörde X-bolagets dotterbolag, C, som inte stod i något avtalsförhållande till privatpersonen. C-bolaget gick kort tid härefter i konkurs. Betalningen har befunnits utgöra en sådan benefik transaktion med gåvoavsikt mellan C-bolaget och privatpersonen som skall bedömas som gåva enligt 4 kap. 6 § konkurslagen.
  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).

[K4]7 §  Bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes dödsbo, vid vilken gäldenären har eftergett sin rätt i avsevärd mån eller avstått från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott, går i motsvarande mån åter, om bodelningshandlingen har kommit in till rätten senare än tre år före fristdagen och det inte visas att gäldenären efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

[S2]Vad som sägs i första stycket om det fallet att gäldenären har avstått från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott gäller inte, om egendomen utgjorde makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertogs av den andra maken med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 8 § äktenskapsbalken.

[K4]8 §  Betalning av lön, arvode eller pension, som har skett senare än sex månader före fristdagen och som uppenbart översteg vad som kunde anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt, går åter till belopp motsvarande överskottet.

[S2]Har betalningen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när den skett till någon som är närstående till gäldenären, tre år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att gäldenären efter betalningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

[K4]9 §  Överföring av medel till pensionsstiftelse, som har skett senare än sex månader före fristdagen och som har medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen har gynnat gäldenären eller närstående till honom, tre år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

[S2]Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen har skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller närstående till honom, går den också åter, om åtgärden har skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

[S3]Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen har skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen har gynnat gäldenären eller närstående till honom, tre år före fristdagen, går den åter, om det inte visas att gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.

[S4]Om rätt att i särskilda fall återkräva försäkringspremier m.m. finns det bestämmelser i 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104). Lag (2005:115).

[K4]10 §  Betalning av en skuld, som har skett senare än tre månader före fristdagen och som har gjorts med annat än sedvanliga betalningsmedel, i förtid eller med belopp som avsevärt har försämrat gäldenärens ekonomiska ställning, går åter, om den inte med hänsyn till omständigheterna ändå kan anses som ordinär. Har betalningen skett till någon som är närstående till gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den åter, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

[S2]Vad som i första stycket sägs om återvinning av betalning tillämpas också när kvittning har skett, om borgenären enligt 5 kap.15 eller 16 § inte hade varit berättigad att kvitta i konkursen.

  • NJA 2008 s. 1208:Återvinning i konkurs. Frågor om innebörden av rekvisitet "avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning" i 4 kap. 10 § första stycket konkurslagen (1987:672). Det har ansetts att, vid betalningar till olika borgenärer, betalningarna till varje borgenär skall bedömas för sig.
  • NJA 2010 s. 154:Ett avtal mellan A och B om köp av motorcyklar på kredit, utan återtagandeförbehåll, hävdes därför att köparen A (en återförsäljare) inte betalade skulden i vederbörlig ordning. Motorcyklarna, som enligt avtal mellan parterna lämnades kvar i A:s besittning för att säljas i kommission, hämtades av B dagarna innan A försattes i konkurs. Transaktionen har ansetts innebära att A betalade sin skuld med motorcyklarna, dvs. med osedvanliga betalningsmedel. Trots att B registrerats som ägare i fordonsregistret och registreringsskyltar och registreringshandlingar överlämnats till B tidigare än tre månader före fristdagen, har betalningen kunnat återvinnas eftersom varken tradition till B eller registrering enligt lösöreköpslagen skett före denna tidpunkt.
  • NJA 1988 s. 149:Ömsesidiga varuleveranser inom ramen för ett kontokurantförhållande har vid tillämpning av reglerna om återvinning i konkurs ansetts utgöra betalning i den mån de motsvarats av ett saldo till mottagarens förmån. Fråga därjämte om betalningarna var att betrakta som ordinära. 35 § i 1921 års KL (jfr 4 kap 10 § 1987 års KL).
  • NJA 1990 s. 649:Återvinning i konkurs. Fråga huruvida insättningar som gäldenär låtit göra på sitt med kreditskuld belastade checkkonto kunde anses som ordinära betalningar. 4 kap 10 § KL.
  • NJA 1997 s. 115:Återvinning i konkurs. Fråga om en betalning avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och om den varit ordinär. 4 kap 10 § KL.
  • RH 1994:23:Fråga - vid återvinning i konkurs - om betalning skett med annat än sedvanliga betalningsmedel och, då så anses vara fallet, om den ändock kunde anses ordinär.
  • RH 2004:46:Återvinning i konkurs. Ett bolag, som senare försatts i konkurs, har under en av konkursboet i målet angiven tidsperiod till en leverantör betalat större belopp än vad leverantören under samma period levererat för. I målet uppstår fråga dels om betalningarna avsevärt har försämrat konkursboets ekonomiska ställning, dels om betalningarna varit ordinära.
  • NJA 1989 s. 736:Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.
  • NJA 1996 s. 282:Återvinning i konkurs. Ett företag köpte fortlöpande varor från en leverantör. Sedan köparen kommit att stå i skuld för levererade varor, lämnades en bankgaranti avseende del av skulden. Banken infriade senare garantin. Fråga om det belopp banken betalat till leverantören kunde återvinnas från denne enligt 4 kap 10 § eller 12 § 2 st KL. Vidare fråga om vissa betalningar som köparen gjort till leverantören hade avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. 4 kap 10 § KL.
  • NJA 1996 s. 333:Ett bolag sålde en kort tid före sin konkurs en stor del av sin rörelse. Enligt köpeavtalet utgjordes köpeskillingen av att köparen övertog betalningsansvaret för vissa av bolagets skulder. I bolagets konkurs har fråga uppkommit om återvinning av en betalning som köparen i enlighet med köpeavtalet erlagt till en av bolagets borgenärer, vilken saknat kännedom om avtalet. Betalningen har ansetts som en betalning från bolaget med annat än sedvanliga betalningsmedel. 4 kap 10 § KL
  • NJA 2001 s. 474:Återvinning i konkurs. En gäldenär infriade en kortare tid före sin konkurs en skuld genom att sätta in ett belopp på borgenärens bankkonto. Samtidigt som beloppet kom in på kontot erlade borgenären detta som betalning av en skuld till banken. Penningbeloppet har ansetts ha kommit banken till handa på ett sådant sätt att bestämmelsen i 4 kap. 18 § konkurslagen om egendom som har överlåtits till annan var tillämplig.
  • NJA 1999 s. 812:Separationsrätt har med hänsyn till omständigheterna ansetts föreligga för redovisningsmedel som varit tillgängliga för avskiljande men som inte avskilts under en tid av tre dagar.
  • NJA 2000 s. 685:Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.
  • NJA 1997 s. 408:Återvinning i konkurs. Betalning av leasingavgift avseende ett kommande kvartal har ej återvunnits, eftersom nackdelsrekvisitet inte ansetts uppfyllt.
  • NJA 2002 s. 441:Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning (delbetalning på konvertibelt förlagslån i anslutning till uppköp av ett aktiebolag) kunde anses som ordinär. 4 kap. 10 § konkurslagen.
  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  • RH 2007:73:Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  • NJA 1998 s. 728:Fråga vid tillämpning av 4 kap 10 § KL huruvida betalning som erlagts sedan gäldenären dragit över betalningstiden i större omfattning än vad som tidigare brukat ske och sedan borgenären vidtagit indrivningsåtgärder var ordinär. Tillika fråga huruvida svarandens krav på att, vid bifall till kärandens talan, återfå säkerhet som återlämnats vid betalningen skulle ha framställts genom ansökan om genstämning.
  • NJA 1998 s. 759:Fråga om betalning var ordinär. 4 kap 10 § KL.
  • NJA 1995 s. 688:Återvinning i konkurs. Fråga huruvida en förtida betalning kunde anses som ordinär. 4 kap 10 § KL.

[K4]11 §  Betalning för en växel eller en check går åter i de fall som avses i 10 § endast i den mån den som mottog betalningen hade kunnat vägra att göra det utan att förlora växel- eller checkrätt mot någon annan hos vilken han kunde erhålla täckning.

[S2]Om återvinning av en betalning är utesluten till följd av vad som sägs i första stycket, är den som skulle ha burit den slutliga förlusten om betalningen hade uteblivit skyldig att utge ersättning under samma förutsättningar som hade gällt för återvinning, om betalningen hade skett till honom som borgenär.

[K4]12 §  Säkerhet som gäldenären har överlämnat senare än tre månader före fristdagen och som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller inte har överlämnats utan dröjsmål efter skuldens tillkomst går åter, om inte säkerställandet med hänsyn till omständigheterna ändå kan anses som ordinärt. Har säkerheten överlämnats till någon som är närstående till gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den åter under angivna förutsättningar, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

[S2]Med överlämnande av säkerhet jämställs annan åtgärd av gäldenären eller borgenären som är avsedd att trygga borgenärens rätt.

[S3]När säkerheten förutsätter inskrivning, skall dröjsmål som sägs i första stycket anses föreligga om ansökan har gjorts senare än på den inskrivningsdag som inträffar näst efter två veckor från skuldens tillkomst. Lag (2002:266).

  • NJA 1996 s. 282:Återvinning i konkurs. Ett företag köpte fortlöpande varor från en leverantör. Sedan köparen kommit att stå i skuld för levererade varor, lämnades en bankgaranti avseende del av skulden. Banken infriade senare garantin. Fråga om det belopp banken betalat till leverantören kunde återvinnas från denne enligt 4 kap 10 § eller 12 § 2 st KL. Vidare fråga om vissa betalningar som köparen gjort till leverantören hade avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning. 4 kap 10 § KL.
  • NJA 1989 s. 185:Enligt två leasingavtal skulle vid hyresmannens konkurs uthyraren ha rätt att säga upp avtalen, återta hyresobjekten och erhålla skadestånd motsvarande kvarstående leasingavgifter med avdrag för hyresobjektens värde. Skadeståndsanspråk i anledning av sedermera inträffad konkurs har - vid tillämpning av 37 § i st konkurslagen (1921:225) - ansetts grundat uteslutande på leasingavtalen och säkerheten, som ställts före konkursutbrottet men mer än två år efter avtalens ingående, har befunnits inte vara överlämnad "utan dröjsmål efter skuldens tillkomst".

[K4]13 §  Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom utmätning går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon som är närstående till gäldenären, går förmånsrätten eller betalningen också åter om förmånsrätten har inträtt dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller inte om förmånsrätten har inträtt vid utbyte mot egendom som har utmätts tidigare än tre månader före fristdagen eller, i fall som avses i första stycket andra meningen, två år före fristdagen. Lag (1994:481).

Verkan av återvinning

[K4]14 §  Vid återvinning skall den egendom som gäldenären har utgett återbäras till konkursboet.

[S2]Den som har lämnat gäldenären något vederlag för egendomen har rätt att återfå vad han har utgett. Detta gäller dock inte ett sådant vederlag som inte har kommit boet till godo, om den som lämnade vederlaget hade eller borde ha haft kännedom om att gäldenärens avsikt var att undanhålla borgenärerna detta.

[S3]Finns den egendom som skall återbäras enligt första eller andra stycket inte i behåll, skall ersättning för dess värde utges. Är återbäring av viss egendom förenad med särskild olägenhet för den förpliktade, kan det medges honom att utge ersättning i egendomens ställe.

  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).
  • NJA 1989 s. 736:Anspråk på återvinning har som sådant ansetts inte ingå i underlaget för företagshypotek.
  • NJA 1998 s. 728:Fråga vid tillämpning av 4 kap 10 § KL huruvida betalning som erlagts sedan gäldenären dragit över betalningstiden i större omfattning än vad som tidigare brukat ske och sedan borgenären vidtagit indrivningsåtgärder var ordinär. Tillika fråga huruvida svarandens krav på att, vid bifall till kärandens talan, återfå säkerhet som återlämnats vid betalningen skulle ha framställts genom ansökan om genstämning.

[K4]15 §  Den som är skyldig att återbära egendom skall även utge den avkastning som belöper på tiden efter det att återvinning påkallades. Utgörs egendomen av ett penningbelopp eller skall ersättning utges för egendomens värde, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) till och med den dag då skyldighet att återbära beloppet eller utge ersättningen inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

[S2]Skall någon återbära egendom vid återvinning enligt 5 §, kan han förklaras skyldig att utge även avkastning som belöper på tiden från det att han mottog egendomen till dess att återvinning påkallades. Ränta för sådan tid beräknas enligt 5 § räntelagen.

[S3]Den som har lagt ned nödvändig eller nyttig kostnad på egendom som återbärs har rätt till ersättning för denna, om det inte finns särskilda skäl mot det.

[S4]Återvinns en säkerhet som grundas på inteckning, skall inteckningshandlingen återställas eller, om den behövs som bevis för fordringen, tillhandahållas för utbyte eller dödning av inteckningen. Kan det inte ske, skall ersättning utges.

  • NJA 2010 s. 154:Ett avtal mellan A och B om köp av motorcyklar på kredit, utan återtagandeförbehåll, hävdes därför att köparen A (en återförsäljare) inte betalade skulden i vederbörlig ordning. Motorcyklarna, som enligt avtal mellan parterna lämnades kvar i A:s besittning för att säljas i kommission, hämtades av B dagarna innan A försattes i konkurs. Transaktionen har ansetts innebära att A betalade sin skuld med motorcyklarna, dvs. med osedvanliga betalningsmedel. Trots att B registrerats som ägare i fordonsregistret och registreringsskyltar och registreringshandlingar överlämnats till B tidigare än tre månader före fristdagen, har betalningen kunnat återvinnas eftersom varken tradition till B eller registrering enligt lösöreköpslagen skett före denna tidpunkt.
  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).
  • NJA 2008 s. 392:Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig.
  • NJA 2008 s. 282:Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att målsäganden har bättre rätt till båten och i vad mån en invändning om retentionsrätt till säkerhet för ersättning för förbättringskostnader kan beaktas.

[K4]16 §  Har tredje man ställt egendom som säkerhet för en förpliktelse av gäldenären och återfått säkerheten sedan gäldenären har fullgjort förpliktelsen, är den som har återställt säkerheten inte skyldig att vid återvinning återbära mer än vad som överstiger säkerhetens värde, om han inte kan återfå denna och inte heller, när han återställde säkerheten, kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens.

[S2]Tredje man är skyldig att till borgenären eller, om konkursboet begär det, direkt till boet på nytt utge säkerheten eller ersätta dess värde under samma förutsättningar som skulle ha gällt för återvinning av fullgörelsen, om den i stället hade skett till honom.

[S3]Första och andra styckena tillämpas också när tredje man har ingått borgen för gäldenärens förpliktelse och gäldenären har fullgjort förpliktelsen.

  • NJA 1997 s. 240:Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.

[K4]17 §  Skyldighet för någon annan än konkursboet att enligt 14, 15 eller 16 § utge egendom eller ersättning, återställa eller tillhandahålla en inteckningshandling eller på nytt ställa säkerhet eller borgen kan jämkas, om det finns synnerliga skäl.

  • NJA 2000 s. 685:Fråga - i mål om återvinning i konkurs - om ett avtal mellan konkursgäldenären och en kommun, där parterna betecknats köpare och säljare, reellt sett utgjort ett kommissionsavtal.

[K4]18 §  Om egendom som kan återvinnas har överlåtits till annan, har konkursboet samma rätt till återvinning mot denne, om han kände till eller borde ha känt till de omständigheter som grundar denna rätt.

  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).
  • NJA 2001 s. 474:Återvinning i konkurs. En gäldenär infriade en kortare tid före sin konkurs en skuld genom att sätta in ett belopp på borgenärens bankkonto. Samtidigt som beloppet kom in på kontot erlade borgenären detta som betalning av en skuld till banken. Penningbeloppet har ansetts ha kommit banken till handa på ett sådant sätt att bestämmelsen i 4 kap. 18 § konkurslagen om egendom som har överlåtits till annan var tillämplig.

Talan om återvinning m. m.

[K4]19 §  Förvaltaren får påkalla återvinning

  1. genom att väcka talan vid allmän domstol,
  2. genom att göra anmärkning mot bevakning eller i samband med utdelningsförfarandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings- eller förmånsrätt i konkursen eller
  3. genom att göra invändning mot annat yrkande som i rättegång framställs mot konkursboet.

[S2]Om förvaltaren inte vill påkalla återvinning och inte heller ingår förlikning i saken, får en borgenär påkalla återvinning genom att väcka talan vid allmän domstol.

[S3]För återgång av förmånsrätt som har vunnits genom utmätning behövs inte någon särskild åtgärd. Lag (1994:481).

  • NJA 1988 s. 433:Borgenär har ansetts sakna rätt att självständigt överklaga avgörande i återvinningsrättegång, när återvinning påkallats av konkursförvaltaren genom anmärkning mot bevakning. 40 b och c §§ KL (1921:225);jfr 4 kap 19 § KL (1987:672).
  • NJA 1999 s. 131:Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  • NJA 2013 s. 22:Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
  • NJA 2005 s. 342:Fråga om en konkursborgenärs rätt till intervention i en rättegång om återvinning i konkurs där talan förs av en annan konkursborgenär.
  • NJA 2010 s. 617:En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att förfoga över patentet före betalning av köpeskillingen.
  • RH 2014:26:Borgenär, som med konkursförvaltarens medgivande fört talan om återvinning i konkurs, har inte ansetts vara behörig att gå i svaromål när en återvinningsgäldenär framställer krav på motprestationsvillkor.
  • NJA 2013 s. 31:Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
  • NJA 2001 s. 805:Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.
  • RH 2017:1:Fråga om svensk domsrätt och om rätt forum i mål om återvinning i konkurs där svaranden är ett norskt Aktieselskab.

[K4]20 §  Talan vid allmän domstol om återvinning får väckas inom ett år från dagen för konkursbeslutet. Talan får även väckas inom sex månader från det att anledning därtill blev känd för konkursboet. Har gäldenären avhänt sig fast egendom eller är det fråga om återgång av en bodelning, får talan även väckas inom sex månader från den dag då lagfart söktes eller bodelningshandlingen gavs in till rätten.

[S2]En borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att få ersättning för denna av boet, i den mån kostnaden täcks av vad som har kommit boet till godo genom rättegången.

  • NJA 2011 s. 755:Fråga om preskription vid återvinning i konkurs.
  • RH 2017:36:Prövningen av om en återvinningstalan har väckts för sent enligt den subsidiära sexmånadersfristen i 4 kap. 20 § konkurslagen har ansetts vara en fråga om rättegångshinder. Därutöver fråga om konkursboet har brustit i aktivitet och om boet, med normal aktivitet, skulle haft kännedom om de återvinningsgrundande omständigheterna vid en tidpunkt som medför att återvinningstalan har väckts för sent.
  • NJA 1990 s. 241:Fråga i mål om återvinning i konkurs om rätten att föra talan om återvinning bortfallit genom att samma rättshandling kunnat bli föremål för återvinningsprocess i samband med en tidigare konkurs. Spörsmålet har bedömts som en fråga om rättegångshinder. 4 kap 20 § KL 1987:672).
  • NJA 1989 s. 383:Fråga huruvida talan om återvinning i konkurs väckts inom rätt tid. 40 b § 2 st konkurslagen (1921:225), väsentligen motsvarande 4 kap 20 § konkurslagen (1987:672).
  • RH 2014:26:Borgenär, som med konkursförvaltarens medgivande fört talan om återvinning i konkurs, har inte ansetts vara behörig att gå i svaromål när en återvinningsgäldenär framställer krav på motprestationsvillkor.
  • NJA 1997 s. 240:Borgensansvaret har ansetts kvarstå för en skuld som gäldenären betalat till kreditgivaren - en bank - när banken, på anfordran av förvaltaren i gäldenärens kort därefter inträffade konkurs, återbetalat beloppet till konkursboet.

[K4]21 §  Den som med anledning av återvinning får en fordran i konkursen behöver inte bevaka fordringen. Om utdelning har ägt rum, är han vid återbäring till boet berättigad att avräkna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning enligt tidigare utdelningsförslag, om fordringen då hade varit känd. Vid senare utdelning skall utdelning beräknas för vad som kan återstå av en sådan fordran.

  • NJA 2001 s. 805:Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.

Fordringar som kan göras gällande

[K5]1 §  I konkurs får endast en fordran som har uppkommit innan konkursbeslutet meddelades göras gällande, om inte något annat följer av 3 kap. 2 § eller bestämmelser i annan lag.

[S2]En fordran får göras gällande i konkurs även om den är beroende av villkor eller inte är förfallen till betalning. Lag (2000:504).

  • NJA 2012 s. 876:Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.
  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  • RÅ 1996:7:Ett i konkurs försatt aktiebolag har ansetts som part och tillerkänts talerätt i mål om eftertaxering för år före konkursbeslutet. Eftertaxering för år 1990.
  • NJA 1990 s. 110:Enligt en klausul i skuldebrev skulle långivaren, om lånet till följd av exekutiv auktion eller eljest betalades i förtid, ha rätt till gottgörelse för skada som kunde uppkomma därigenom. Fordran på skadestånd i anledning av att lånet på grund av låntagarens konkurs löstes i förtid har ansetts uppkommen vid skuldförbindelsens ingående och därför kunna göras gällande i konkursen.

[K5]2 §  I konkurs får inte fordran på lön, arvode eller pension göras gällande i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt.

[S2]Den som enligt 4 kap. 3 § skall anses som närstående till gäldenären får inte göra gällande sådan fordran i vidare mån än som kan anses skäligt med hänsyn till vad som angetts i första stycket och inte i något fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.

  • NJA 1991 s. 671:Lönegaranti. Ett aktiebolag, som bildats för produktion och försäljning av mineralvatten, har, sedan sökt statsbidrag uteblivit och finansieringsfrågan inte kunnat lösas på annat sätt, försatts i konkurs innan någon produktion kommit igång. Bolagets verkställande direktör har i anslutning till konkursen gjort anspråk på lönegaranti för utfört arbete under projekteringen av verksamheten. Vid tillträdet till befattningen överenskoms att med löneutbetalningen skulle anstå till dess projektets finansiering var klar. Fråga dels om en lönefordran visats föreligga, dels - vid jakande svar härpå - om fordringen kunde med hänsyn till 5 kap 2 § 2 st KL (1987:672) göras gällande i konkursen.
  • RH 1996:151:Arbetstagare som avbrutit föräldraledighet och åter ställt sig till arbetsmarknadens förfogande i samband med att arbetsgivaren försattes i konkurs har ansetts berättigad till ersättning enligt lönegarantilagen.
  • NJA 2010 s. 434:Eftersom det i ett mål om lönegaranti vid en helhetsbedömning inte visats vara fråga om ett missbruk av garantin har arbetstagarens fordran inte heller bedömts uppenbart överstiga vad som kan anses skäligt.
  • RH 1998:73:En styrelseledamot i ett bolag har enligt skriftligt avtal anställts i detta. Staten har i mål om lönegaranti bestritt att mannen var att anse som löntagare. Vid en samlad bedömning av förhållandena har mannen ansetts som löntagare. - Även fråga om kravet på ersättning var oskäligt enligt 5 kap. 2 § 1 st konkurslagen.
  • NJA 1996 s. 732:En arbetstagare, som hade insyn i arbetsgivarbolagets ekonomi, erhöll under cirka sju månader inte lön för utfört arbete. Arbetstagaren har tillerkänts ersättning enligt lönegarantilagen (1992:497). 5 kap 2 § 1 st KL. Lönegarantimål utgör dispositivt tvistemål. Det rättegångsfel som förekommit genom att HovR:n ogillat arbetstagarens talan såsom uppenbart ogrundad har ansetts kunna utan väsentlig olägenhet avhjälpas i HD.
  • NJA 1993 s. 22:En arbetsgivare har försummat att betala ut lön till en arbetstagare som därför sagt upp anställningen. Vid beräkning av skadestånd åt arbetstagaren enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs har hänsyn tagits till att arbetsgivaren kunnat säga upp anställningen på saklig grund.

[K5]3 §  En fordran på pension får i konkurs inte göras gällande till den del den betalas av en pensionsstiftelse.

Fordringar med solidariskt betalningsansvar

[K5]4 §  Har flera utfäst eller på något annat sätt ådragit sig solidariskt betalningsansvar och är skulden delvis betald, skall utdelning för borgenärens återstående fordran i en solidariskt ansvarig gäldenärs konkurs beräknas på fordringens belopp utan avdrag för avbetalning som en medgäldenär har gjort,

  1. om avbetalningen har skett genom ackord, konkurs eller annan fördelning av en insolvent medgäldenärs bo,
  2. om den har skett senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen eller
  3. om och i den mån avbetalningen har medfört rätt för medgäldenären att söka tillbaka beloppet av konkursgäldenären (regressrätt).

[S2]Har konkursgäldenären infriat en medgäldenärs regressfordran och äger återvinning därav inte rum, skall dock avdrag göras.

[S3]Om utdelningen överstiger borgenärens återstående fordran, skall överskottet fördelas enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

[S4]Hur utdelning för en fordran hos ett handelsbolag beräknas i en bolagsmans konkurs är föreskrivet i 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

  • NJA 1989 s. 92:Bolagsman i handelsbolag har ansetts inte ha ett fortsatt ansvar gentemot bolagets borgenärer för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. 2 kap 20 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, jfr 21 § ackordslagen (1970:847).

[K5]5 §  När avbetalning har skett på en fordran för vilken flera är solidariskt ansvariga och utdelning till borgenären enligt 4 § skall beräknas på ett högre belopp än den återstående fordringen, skall utdelningen beräknas gemensamt för borgenären och en medgäldenär som har en regressfordran. Borgenären har företräde till betalning framför medgäldenären. Om flera medgäldenärer har rätt till betalning av det som återstår sedan borgenären har fått sitt, skall överskottet fördelas mellan dem enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

[S2]Första stycket gäller i tillämpliga delar även när en medgäldenär gör gällande en regressfordran med anledning av vad han senare kan komma att betala utöver vad som bör belöpa på honom.

[K5]6 §  Om en borgenär uppbär utdelning i fall då konkursgäldenären har ställt säkerhet i sin egendom för en regressfordran som en solidariskt ansvarig medgäldenär kan få mot honom, minskas medgäldenärens rätt att utnyttja säkerheten med utdelningens belopp, i den mån utdelningen har beräknats på belopp som svarar mot säkerhetens värde.

[S2]Första stycket tillämpas också när konkursgäldenären har en fordran hos medgäldenären som denne hade kunnat använda till kvittning.

[K5]7 §  Om en solidariskt ansvarig medgäldenär har betalt skulden senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen, skall utdelning för den regressfordran som han därigenom har fått beräknas på samma belopp som skulle ha tillämpats i fråga om utdelning till borgenären om skulden inte hade betalts. Har någon annan solidariskt ansvarig medgäldenär en regressfordran med anledning av en tidigare avbetalning, skall dock utdelningen fördelas mellan medgäldenärerna enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.

[K5]8 §  Om en solidariskt ansvarig gäldenär har försatts i konkurs och om den konkursen inte har avslutats innan en medgäldenär försätts i konkurs, har den förres konkursbo rätt till andel i överskott enligt 4 § tredje stycket även om regressfordringen inte har bevakats i medgäldenärens konkurs.

[K5]9 §  Vad som sägs i 4--8 §§ om solidariskt betalningsansvar tillämpas också i de fall där borgenären har fått pant eller annan säkerhet i tredje mans egendom.

Vissa fordringar som är beroende av villkor

[K5]10 §  Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären inte har rätt att utfå fordringsbeloppet om inte viss omständighet inträffar, skall utdelning för fordringen inte beräknas i ett utdelningsförslag, om det saknas anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas.

  • NJA 1989 s. 57:Ett handelsbolag har ställt en företagsinteckning som säkerhet för ett borgensåtagande som en person har gjort till förmån för en bolagsmans personliga skulder. Fråga om borgensmannens rätt att i handelsbolagets konkurs erhålla betalnings- och förmånsrätt för den regressfordran som kan uppkomma om han infriar borgensåtagandet. 13 § 1 st lagen (1966:454) om företagsinteckning, 136 § KL (1921:225); jfr 2 kap 5 § 1 st lagen (1984:649) om företagshypotek och 5 kap 10 § KL 1987:672).

Beräkning av ränta på fordringar under konkurs m. m.

[K5]11 §  För en fordran som är förenad med förmånsrätt och som löper med ränta skall ränta beräknas till den dag då utdelningsförslaget upprättas eller, om medlen betalas ut i förskott, dagen för utbetalningen.

[S2]Om en fordran som är förenad med förmånsrätt men som inte löper med ränta hade kunnat göras räntebärande genom delgivning av stämning eller av ansökan om betalningsföreläggande, skall ränta för den beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen för konkursbeslutet, om fordringen då var förfallen till betalning och annars från den senare dag då fordringen förfaller till betalning. Räntan skall beräknas till dag som avses i första stycket.

[S3]För fordringar utan förmånsrätt beräknas från dagen för konkursbeslutet ränta mellan borgenärerna endast om boet räcker till betalning av mer än beloppet av alla fordringar i konkursen utan förmånsrätt, i förekommande fall inberäknat vid konkursbeslutet upplupen ränta. Räntan bestäms med tillämpning av första och andra styckena. Lag (1991:857).

  • NJA 1989 s. 142:Hyresvärds förmånsrätt enligt 5 § 1 st 1 förmånsrättslagen (1970:979) omfattar fordran på hyra och ränta intill ett sammanlagt belopp, som svarar mot högst tre månaders hyra. Därutöver skall under konkurs ej beräknas ränta enligt 138 § 2 st konkurslagen (1921:225).
  • NJA 2008 s. 1004:Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  • NJA 1998 s. 219:I fall då staten har betalat ut lönegarantimedel har staten ansetts berättigad till utdelning i konkursen också för ränta enligt vad som gäller för arbetstagarnas fordringar.

[K5]12 §  För en fordran som inte löper med ränta före förfallodagen skall utdelning beräknas endast på det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde nedan angiven dag, om fordringen då inte var förfallen, nämligen

  1. om fordringen utgår fullt eller med förmånsrätt, den dag då utdelningsförslaget upprättas,
  2. om fordringen inte är förenad med förmånsrätt och inte utgår fullt, dagen för konkursbeslutet.

[S2]Betalas medel ut i förskott till borgenären för en fordran som avses i första stycket 1 och var fordringen då inte förfallen, skall utdelningen i stället beräknas efter fordringens värde på betalningsdagen.

Värdering av vissa fordringar

[K5]13 §  En fordran avseende en förmån som inte utgår i pengar skall vid utdelning uppskattas till skäligt belopp.

[S2]En fordran på pension som inte är förfallen till betalning den dag då utdelningsförslaget upprättas skall uppskattas till det belopp som motsvarar upplupen del av pensionsutfästelsen den dagen. Uppskattningen sker med ledning av 2 och 3 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. En fordran på ränta eller annan förmån som skall utgå under någons livstid och som inte är förfallen till betalning den dag då utdelningsförslaget upprättades skall uppskattas med ledning av 3 § angivna lag.

[S3]En fordran i utländskt myntslag skall beräknas efter den kurs som gäller den dag då utdelningsförslaget upprättas. Betalas medel ut i förskott till borgenären, sker beräkningen efter kursen på betalningsdagen.

[K5]14 §  Om en gäldenär som i en konkurs har fått ackord återigen blir försatt i konkurs innan ackordet har fullgjorts, har en borgenär vars fordran har satts ned genom ackordet rätt till utdelning för fordringens hela ursprungliga belopp med avdrag för vad han redan har uppburit. Han får dock inte uppbära mer än vad han har rätt till enligt ackordet.

[S2]Första stycket tillämpas också när gäldenären har fått ackord enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion. Lag (1996:1056).

Kvittning i konkurs

[K5]15 §  En fordran hos gäldenären som får göras gällande i konkursen kan av borgenären användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade mot honom när konkursbeslutet meddelades. Detta gäller dock inte om kvittning var utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet.

[S2]Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären har rätt att få ut fordringsbeloppet endast om viss omständighet inträffar, skall borgenären fullgöra sin förpliktelse trots att han annars hade haft rätt att kvitta. Om han före den dag då utdelningsförslaget upprättas visar att villkoret har uppfyllts, har han emellertid rätt att återfå motsvarande belopp i den mån det inte överstiger vad han har att fordra. Finns det anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare, skall ett för borgenären beräknat belopp avsättas när utdelningsförslaget upprättas.

  • NJA 2012 s. 876:Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.
  • NJA 2000 s. 78:En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att godta kvittningsförklaringen med bindande verkan för panthavarna och konkursboet.
  • NJA 2009 s. 291:Får en konkursborgenär med en fordran som får göras gällande i konkursen kvitta mot en huvudfordran avseende återbetalning av förskott enligt ett leveransavtal som konkursgäldenären ingått med borgenären under den företagsrekonstruktion som föregått konkursen?
  • NJA 2008 s. 878:Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En borgensman som ingått proprieborgen för fullgörandet av förpliktelser enligt ett avtal gällande ett löpande kontraktsförhållande har ansetts skyldig att svara endast för den skuld som återstår efter avräkning mellan fordringar och motfordringar hänförliga till avtalet.
  • NJA 1994 s. 705:Fråga om rätt för svaranden att vid verkställighet av dom på grund av återvinning i konkurs till kvittning åberopa fordran mot konkursgäldenären.
  • NJA 2012 s. 441:Kvittning i konkurs. Den omständigheten att konkursförvaltaren hade avtalat med en borgenär om hur dennes skuld till konkursgäldenären skulle betalas har inte hindrat att borgenären kunnat betala skulden genom kvittning mot en konkursfordran.
  • NJA 2006 s. 592:Frågan om en fordran som det allmänna har mot en återbetalningsberättigad konkursgäldenär uppkommit före eller efter konkursutbrottet saknar betydelse för om fordran skall läggas till grund för avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
  • NJA 1995 s. 356:En penningfordran har ansetts inte kunna kvittas mot en fordran på varor. Sedan en säljare brutit mot ett köpekontrakt genom att vägra leverans, har motparten yrkat återbetalning av den i förskott erlagda köpeskillingen. Säljaren har inte ansetts berättigad att kvitta med motfordringar som inte grundades på köpeavtalet.
  • RH 2007:73:Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.
  • NJA 1996 s. 368:När konkursbo ensidigt inträder i avtal mellan konkursgäldenären och en konkursborgenär, upphör inte den rätt till kvittning av en skuld på grund av avtalet mot en fordran på konkursgäldenären som konkursborgenären haft före konkursen. 5 kap 15 § KL och 63 § köplagen (1990:931).
  • NJA 2001 s. 805:Fråga huruvida ett konkursbos krav på återbäring av en återvinningsbar betalning kan i ett utdelningsförslag kvittas mot återvinningssvarandens fordran på utdelning, sedan även återvinningssvaranden försatts i konkurs.
  • NJA 2008 s. 805:En företagsrekonstruktör har i gäldenärens efterföljande konkurs förklarat sig kvitta sitt anspråk på ersättning mot en redovisningsfordran som gäldenären haft mot rekonstruktören. Frågan om skäligheten av ersättningsanspråket har ansetts kunna prövas genom utdelningsklander. Även fråga om preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.

[K5]16 §  En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen får inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. En fordran mot gäldenären får inte heller användas till kvittning, om den har förvärvats genom sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent.

[S2]En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning. Lag (2005:196).

Prop. 2004/05:30: Paragrafen reglerar möjligheterna att kvitta förvärvade fordringar i konkurs. Förbudet i första stycket, mot att använda fordringar som förvärvats senare än tre månader från fristdagen, gäller endast om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. Hänvisning till ordinära åtgärder görs även i vissa återvinningsregler i 4 kap. Någon annan innebörd av termen avses inte här.

Kvittning i konkurs behandlas i ...

  • RH 2007:73:Förskott på ersättning till likvidator har godtagits som en civilrättsligt giltig kvittning av likvidatorns arvodesfordran mot likvidationsbolagets redovisningsfordran. Kvittningen har inte kunnat återvinnas i likvidationsbolagets därpå följande konkurs.

[K5]17 §  En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller någon annan med anledning av en förpliktelse som han har infriat (regressfordran) anses vid tillämpningen av 15 och 16 §§ ha förvärvats när hans förpliktelse grundades.

[S2]Även om bevakningsförfarande äger rum i konkursen, behöver en borgenär som har rätt att kvitta inte bevaka sin fordran i den mån den täcks av gäldenärens fordran. När kvittning inte får ske, får borgenären trots det på sin skuld avräkna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning i konkursen, om hans fordran intill skuldbeloppet hade bevakats i rätt tid.

[S3]Överlåter boet en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätten till kvittning, skall boet gottgöra borgenären för detta.

  • NJA 2012 s. 876:Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.

Ett konkursbos ansvar för lönefordringar

[K5]18 §  Om en arbetstagare fortsätter att fullgöra sina åtaganden enligt anställningsavtalet, ansvarar konkursboet för arbetstagarens fordran på lön eller annan ersättning för arbete som belöper på tid efter en månad från konkursbeslutet. Lag (2003:538).

6 kap. Gäldenärens skyldigheter m.m.

Prop. 1994/95:189: I första stycket föreskrivs att gäldenären skall vara skyldig att lämna upplysningar av betydelse för konkursutredningen. Denna precisering innebär att gäldenärens upplysningsskyldighet inte är begränsad till att enbart avse upplysningar om tillgångar och skulder som ingår i konkursen. Konkursgäldenärens skyldighet att lämna upplysningar går alltså mycket långt. Det krävs dock att upplysningarna har betydelse för konkursutredningen. Av betydelse för konkursutredningen ...

Förbud mot näringsverksamhet under konkurs

[K6]1 §  En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 §yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.

[S2]Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i lagen (2014:836) om näringsförbud. Lag (2014:841).

Prop. 2017/18:260: – 2 kap. 1 § regeringsformen, 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen, ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)

I paragrafens första stycke finns ett förbud för den som är försatt i konkurs att driva näringsverksamhet. Förbudet har hittills gällt endast näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt 1976 års bokföringslag. Skälet till den begränsningen har framför allt varit att man inte har velat att konkursen skall förhindra konkursgäldenären från att bedriva enskild jordbruksverksamhet. Tillkomsten av en ny bokföringslag ...

Upplysnings- och närvaroplikt under konkurs

[K6]2 §  Gäldenären skall ge rätten, tillsynsmyndigheten, förvaltare och granskningsmän de upplysningar av betydelse för konkursutredningen som de begär. Upplysningsskyldigheten omfattar även egendom, som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands.

[S2]Gäldenären skall på begäran av förvaltaren närvara vid bouppteckningsförrättningen. Är gäldenären en juridisk person och finns det flera ställföreträdare, gäller denna skyldighet dock inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

[S3]Vid förlikningssammanträde och sammanträde för prövning av ackordsförslag skall gäldenären närvara, om han inte har laga förfall eller rätten medger att han uteblir. Att gäldenären uteblir från ett sammanträde hindrar inte att de ärenden som skall förekomma på sammanträdet handläggs. Lag (1995:793).

Bouppteckningsed

[K6]3 §  Gäldenären skall inför rätten avlägga bouppteckningsed. Han skall göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövs och med ed betyga att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsmaterial med gjorda tillägg eller ändringar är riktiga och att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

[S2]Är gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare, behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare vars edgång förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen. Lag (1995:793).

Edstemat omfattar även riktigheten av räkenskapsmaterialet jmf 7 kap. 13 §. Omfattningen av edstemat är direkt beroende av hur förteckningen av räkenskapsinformationen är utformad.

  • NJA 2005 s. 407:Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägra edgång när anklagelse för brott inte föreligger och om närståendes rätt att vägra edgång.

[K6]4 §  Bouppteckningseden skall avläggas vid ett edgångssammanträde. Edgångssammanträdet skall hållas tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet. Sammanträdet får dock hållas senare, om det är nödvändigt med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet. Om gäldenären är förhindrad av laga förfall att avlägga eden vid edgångssammanträdet eller om bouppteckningen då ännu inte har kommit in till rätten, skall rätten så snart förfallet upphör eller bouppteckningen kommer in genom delgivning kalla gäldenären att fullgöra edgången. Edgångssammanträdet skall trots det hållas på utsatt tid.

[S2]När det finns anledning till det får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför en annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk får eden avläggas där han vistas. Edgången får inte fullgöras före edgångssammanträdet.

[K6]5 §  När det åligger en förmyndare att avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

[S2]Annan än gäldenären är skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga bouppteckningsed eller beediga viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas att sådan edgång är av betydelse för boutredningen. Detta gäller inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångsbalken såvitt gäller uppgift beträffande vilken han inte får höras som vittne, såvida han inte är närstående till gäldenären.

[S3]När ett yrkande om edgång enligt denna paragraf har framställts, skall rätten kalla förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den som avses med yrkandet till förhandling inför rätten. Har yrkandet framställts av en borgenär, skall även denne kallas. Kallelsen till den som avses med yrkandet skall delges.

[S4]Bifalls yrkandet, skall edgången fullgöras genast om det lämpligen kan ske eller vid den senare tidpunkt som rätten bestämmer. I fråga om edgångens fullgörande gäller 4 § andra stycket. Lag (1995:793).

  • NJA 2005 s. 407:Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägra edgång när anklagelse för brott inte föreligger och om närståendes rätt att vägra edgång.
  • NJA 2001 s. 563:Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har ansetts äga rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom. Tillika fråga om omständigheterna inneburit skälig ursäkt för en person att i ett sådant fall lämna osanna uppgifter under ed.
  • NJA 1991 s. 123:Fråga huruvida edgångsskyldigheten enligt 6 kap 5 § 2 st KL kan falla bort eller inskränkas genom en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap 6 § RB om rätt för ett vittne att vägra yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja en brottslig eller vanärande handling.
  • RH 2007:12:Den som delgetts misstanke om bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll avseende visst bolag, har inte ansetts skyldig att avlägga bouppteckningsed enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen i samma bolags konkurs.

Tvångsmedel m.m.

[K6]6 §  Gäldenären får inte efter det att konkursbeslutet har meddelats och innan han har avlagt bouppteckningsed bege sig utomlands utan rättens medgivande. Om det senare under konkursen finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna landet undandrar sig skyldighet som föreskrivs i denna lag, får förbud meddelas honom att resa utomlands. Byter gäldenären vistelseort, skall han meddela förvaltaren var han vistas.

[S2]Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas.

[S3]Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna den ort där han är bosatt undandrar sig skyldighet som föreskrivs i denna lag, får förbud meddelas honom att lämna orten.

[K6]7 §  Ett beslut om reseförbud eller om åläggande för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass eller om förbud att utfärda pass meddelas av rätten på begäran av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten. När det inte längre finns skäl för ett sådant beslut, skall beslutet omedelbart hävas.

[S2]Innan rätten meddelar beslut i en fråga som avses i denna paragraf, skall rätten ge gäldenären, förvaltaren och tillsynsmyndigheten tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse. Rätten får också hålla förhandling i frågan. Till en sådan förhandling skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och gäldenären kallas. Kallelsen till gäldenären bör delges.

[S3]Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass skall delges gäldenären.

[K6]8 §  Har gäldenären med anledning av ett beslut enligt 2 kap. 12 § lämnat ifrån sig sitt pass, skall rätten omedelbart efter konkursbeslutet pröva om gäldenären skall återfå passet. Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att bege sig utomlands, har han inte rätt att återfå passet. En motsvarande omprövning skall ske, om förbud att utfärda pass har meddelats.

[K6]9 §  Om gäldenären undandrar sig att fullgöra vad som åligger honom enligt 2, 3, 5 eller 6 § eller överträder ett reseförbud enligt 6 §, kan han efter omständigheterna antingen hämtas eller häktas. Detsamma gäller om det finns skäl att befara att gäldenären kommer att undandra sig en skyldighet eller överträda ett förbud som här har angetts.

[S2]Om någon annan än gäldenären undandrar sig att fullgöra edgång som har förelagts honom enligt 5 §, kan han efter omständigheterna föreläggas vite, hämtas eller häktas.

[S3]Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får ske endast om det finns synnerliga skäl till det. Har gäldenären överträtt ett reseförbud enligt 6 §, skall han dock häktas om det inte är uppenbart att det är onödigt.

[S4]Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

[K6]10 §  Frågor om åtgärder enligt 9 § eller om utdömande av förelagt vite prövas av rätten på begäran av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten.

[S2]Innan rätten beslutar i en fråga som avses i denna paragraf, skall rätten ge den som avses med åtgärden, förvaltaren och tillsynsmyndigheten tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse.

[S3]Begärs någon häktad, skall rätten på yrkande förordna biträde åt honom, om det inte är uppenbart att sådant inte behövs. Biträdet har rätt till ersättning av staten för arbete, tidsspillan och utlägg. Rätten kan ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Ogillas häktningsyrkandet och beror detta på att sökanden inte har haft godtagbara skäl för yrkandet, skall sökanden ersätta statens kostnader för biträdet.

[S4]11 §* Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga som avses i 10 §. Har häktning begärts, skall förhandling hållas, om det inte är fara i dröjsmål.

[S5]Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om möjligt, den som avses med åtgärden kallas. Den sistnämndes kallelse skall delges. Han får hämtas till förhandlingen, om det finns skäl till det. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antas att han har avvikit eller på annat sätt håller sig undan, hindrar hans utevaro inte att yrkandet prövas.

[S6]Har rätten beslutat om häktning av någon som inte var närvarande vid rätten, skall, så snart beslutet har verkställts, anmälan om detta göras hos rätten. När en sådan anmälan har gjorts, skall förhandling i häktningsfrågan hållas snarast och senast fyra dagar efter det att häktningsbeslutet verkställdes.

[S7]Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Finns det inte längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att den häktade skall friges. Ingen får under konkursen hållas häktad längre tid än tre månader.

[K6]12 §  Om någon är häktad med stöd av 2 kap. 12 §, skall rätten i samband med konkursbeslutet pröva om denne fortfarande skall vara häktad. Föreligger skäl till häktning enligt 9 §, skall häktningen bestå. Vid tillämpning av 11 § fjärde stycket inräknas även tid under vilken gäldenären hållits häktad med stöd av 2 kap. 12 §.

[K6]13 §  Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas 2 § första stycket, 6--8 §§ samt 9 § första, tredje och fjärde styckena även på en styrelseledamot, en verkställande direktör, en bolagsman och en likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.

Ersättning för inställelse

[K6]14 §  Om gäldenären är i behov av det, är han berättigad till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet, när han till följd av bestämmelserna i 2--5 §§ inställer sig hos rätten eller någon annanstans. Vad som har sagts nu gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

[S2]Har ett yrkande enligt 5 § andra stycket riktats mot någon annan än den som avses i 13 §, är han berättigad till skälig ersättning av boet för inställelse enligt 5 § tredje eller fjärde stycket.

[S3]Beslut om ersättning meddelas av rätten.

  • RH 1995:21:Fråga om skälig ersättning för inställelse vid edgångssammanträde för att avlägga fakultativ ed.

7 kap. Förvaltning och tillsyn

  • RH 1998:83:En advokat hade biträtt ett aktiebolag som ombud i en tvist. Bolaget försattes senare i konkurs och advokaten utsågs till konkursförvaltare. Omständigheterna ansågs vara sådana att hans opartiskhet i konkursen kunde rubbas. Han ansågs därför inte lämplig som förvaltare och entledigades från uppdraget.

Förvaltare

[K7]1 §  En förvaltare skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget.

[S2]Den som är anställd vid en domstol får inte vara förvaltare.

[S3]Den som står i ett sådant förhållande till gäldenären, en borgenär eller någon annan att det är ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i konkursen får inte vara förvaltare. Detsamma gäller om det i övrigt finns någon omständighet som medför att förtroendet för hans opartiskhet kan rubbas.

[S4]Förvaltaren skall omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kan medföra jäv för honom. Lag (1988:1371).

  • NJA 2014 s. 798:Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig. En eventuell nedsättning av förvaltarens arvode ska relateras till den ifrågavarande åtgärden och inte till den totala förvaltningen.
  • RH 1998:21:Fråga om konkursförvaltarjäv.
  • NJA 2014 s. 788:En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  • NJA 2014 s. 922:Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.
  • RH 1998:83:En advokat hade biträtt ett aktiebolag som ombud i en tvist. Bolaget försattes senare i konkurs och advokaten utsågs till konkursförvaltare. Omständigheterna ansågs vara sådana att hans opartiskhet i konkursen kunde rubbas. Han ansågs därför inte lämplig som förvaltare och entledigades från uppdraget.
  • NJA 2007 s. 471:Fråga huruvida rätten skall ta hänsyn till personförslag av en enskild borgenär när förvaltare i konkurs skall utses.

[K7]2 §  Förvaltare utses av rätten.

[S2]Rätten bestämmer också antalet förvaltare. Flera än en förvaltare får utses om det med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet är behövligt att förvaltningen delas eller att den handhas odelad av flera. Om en förvaltare är jävig men det med hänsyn till förhållandena i konkursen är olämpligt att entlediga honom, får rätten utse någon annan att sköta förvaltningen i den del förvaltaren är jävig.

[S3]Om boets förvaltning ska vara delad, ska en förvaltare utses för varje del av förvaltningen. Rätten bestämmer efter vilka grunder delningen ska ske.

[S4]Särskilda bestämmelser om att ett allmänt ombud ska delta i konkursförvaltningen finns i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2011:762).

[K7]3 §  Innan rätten utser förvaltare eller fattar beslut om att flera förvaltare skall finnas, skall tillsynsmyndigheten höras.

[S2]Frågor om att utse flera förvaltare eller att dela förvaltningen mellan flera förvaltare tas upp på begäran av tillsynsmyndigheten, förvaltare, en granskningsman eller en borgenär. Tillsynsmyndigheten och förvaltaren skall höras. Rätten får, om det behövs, pröva frågan vid en förhandling. Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om frågan har väckts av någon annan, denne kallas.

[K7]4 §  Om flera förvaltare handhar förvaltningen odelad, får de endast gemensamt avhända boet någon rättighet eller vidta en åtgärd som kan medföra en förpliktelse för boet.

[S2]Finns det två förvaltare och kan de inte enas beträffande en åtgärd eller ett beslut som enligt denna lag ankommer på dem eller är förvaltarna flera än två och finns det inte majoritet för en viss mening, skall den mening gälla som tillsynsmyndigheten biträder.

Entledigande av förvaltare m. m.

[K7]5 §  Om en förvaltare begär att få avgå och visar skäl till det, skall rätten entlediga honom.

[S2]En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande tas upp på begäran av tillsynsmyndigheten, en granskningsman, en borgenär eller gäldenären.

[S3]En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om någon annan än förvaltaren själv har begärt att förvaltaren skall entledigas, skall rätten, om det inte av särskilda skäl är onödigt, pröva frågan vid en förhandling. Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om frågan har väckts av någon annan, denne kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenärerna hörs, skall de kallas till förhandlingen genom kungörelse.

[S4]Rätten får, om den finner skäl till det, i avvaktan på förhandlingen försätta en förvaltare ur tjänstgöring. Innan det sker skall tillsynsmyndigheten höras. Om en förvaltare försätts ur tjänstgöring, kan rätten utse någon annan att under tiden fullgöra hans åligganden.

  • NJA 2014 s. 922:Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.
  • RH 1998:83:En advokat hade biträtt ett aktiebolag som ombud i en tvist. Bolaget försattes senare i konkurs och advokaten utsågs till konkursförvaltare. Omständigheterna ansågs vara sådana att hans opartiskhet i konkursen kunde rubbas. Han ansågs därför inte lämplig som förvaltare och entledigades från uppdraget.

[K7]6 §  Om en förvaltare entledigas, skall rätten genast utse en ny förvaltare.

[S2]Första stycket gäller inte om det finns flera förvaltare och någon av dem entledigas samt rätten, efter att ha hört tillsynsmyndigheten, finner att det inte är nödvändigt att utse någon annan i den entledigades ställe.

Rådgivare och förlikningsman

[K7]7 §  Om rätten av särskilda skäl finner det behövligt, får den, efter att ha hört tillsynsmyndigheten, uppdra åt en lämplig person att vara rådgivare åt förvaltaren vid förvaltningen av boet eller att som förlikningsman biträda rätten med utredning och förlikning i en tvistefråga som har uppkommit genom anmärkning mot en bevakning eller att fullgöra båda dessa uppgifter.

[S2]Den som är anställd vid en domstol får inte vara rådgivare eller förlikningsman.

[S3]När uppdraget är slutfört skall det genast anmälas till rätten. Samtidigt skall en redogörelse lämnas för det arbete som uppdraget har medfört.

[S4]Rätten skall återkalla uppdraget när anmälan har gjorts eller när det annars finns skäl till återkallelse.

Förvaltarens allmänna åligganden m. m.

[K7]8 §  Det åligger förvaltaren att ta till vara borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet.

[S2]Första stycket hindrar inte att förvaltaren vid avvecklingen av boet beaktar vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det kan ske utan att borgenärernas rätt nämnvärt förringas.

  • NJA 2004 s. 777:Fråga om en konkursförvaltare haft rätt att avstå (abandonera) egendom till förmån för konkursgäldenären och om konkursförvaltaren i så fall kunnat återta beslutet.
  • NJA 2000 s. 703:Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan art att de kunde få betydelse för ansvaret för konkurskostnaderna, har beslutet rörande dessa kostnader undanröjts och målet i denna del återförvisats till hovrätt för att denna skulle vid avgörande av kostnadsfrågan kunna beakta utgången i målet om över klagande av konkursbeslutet.
  • NJA 1999 s. 131:Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  • NJA 2014 s. 798:Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig. En eventuell nedsättning av förvaltarens arvode ska relateras till den ifrågavarande åtgärden och inte till den totala förvaltningen.
  • MÖD 2015:19:Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.
  • NJA 2014 s. 788:En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  • NJA 2008 s. 941:En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  • NJA 2001 s. 99:En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exekutiv auktion. Härvid fick banken inte full betalning för sin fordran. Konkursförvaltaren har ålagts att betala skadestånd.
  • NJA 2015 s. 132:Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  • RH 2002:29:Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

[K7]9 §  Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.

[S2]Förvaltaren är dock inte skyldig att lämna borgenärer, granskningsmän eller gäldenärer upplysningar om en anmälan enligt 16 § innan han avger slutredovisning. Lag (2002:1125).

Prop. 2001/02:191: Ett nytt andra stycke införs.

Enligt första stycket är en konkursförvaltare skyldig att under hela konkursförfarandet lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän, gäldenären eller tillsynsmyndigheten. Enligt det nya andra stycket förskjuts denna upplysningsskyldighet i förhållande till borgenärer, granskningsmän och gäldenären, såvitt avser uppgift om att förvaltaren har anmält brottsmisstankar eller misstankar om att näringsförbud ...

[K7]10 §  I viktigare frågor skall förvaltaren höra tillsynsmyndigheten och särskilt berörda borgenärer, om det inte föreligger hinder mot det. Förvaltaren skall i sådana frågor höra även gäldenären, om det lämpligen kan ske.

  • NJA 1999 s. 131:Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  • NJA 2014 s. 798:Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig. En eventuell nedsättning av förvaltarens arvode ska relateras till den ifrågavarande åtgärden och inte till den totala förvaltningen.
  • NJA 2014 s. 788:En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  • NJA 2005 s. 443:Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
  • NJA 2001 s. 99:En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exekutiv auktion. Härvid fick banken inte full betalning för sin fordran. Konkursförvaltaren har ålagts att betala skadestånd.
  • RH 2010:4:Konkursförvaltare har, med begränsad framgång, lagt ned arbete på att söka driva in en redovisningsfordran, något TSM efter hörande enligt 7 kap. 10 § konkurslagen avrått från. Det arvode som konkursförvaltaren begärt för detta arbete har inte befunnits skäligt utan nedsatts.
  • NJA 2003 s. 99:Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7 kap. 10 § konkurslagen höra tillsynsmyndigheten, dels om ett åsidosättande av denna plikt skall medföra avdrag på konkursförvaltararvodet.
  • RH 2012:11:Hovrätten har funnit att det krävs att en konkursförvaltare har ett inte obetydligt handlingsutrymme för att kunna göra processuella överväganden och fatta beslut. Hovrätten har bl.a. mot bakgrund därav funnit att konkursförvaltaren i sitt sätt att hantera och redovisa en fråga om återvinning inte brustit i omsorg och skicklighet på ett sätt som ska tillåtas påverka konkursförvaltarens arvode.
  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.

[K7]11 §  Om förvaltaren finner det nödvändigt, får han anlita ett sakkunnigt biträde för viss förvaltningsåtgärd.

  • RH 1996:27:Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.
  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.

[K7]12 §  Förvaltaren skall snarast ta hand om gäldenärens bo med det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet. Om gäldenären är eller under det senaste året före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig, skall förvaltaren i det omhändertagna räkenskapsmaterialet på lämpligt sätt ange dagen för omhändertagandet.

[S2]Den som på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsmaterial rörande gäldenärens bo är skyldig att lämna ut materialet till förvaltaren i gäldenärens konkurs. Lag (1995:793).

Med räkenskapsmaterial jämställs räkenskapsinformation jmf Bokföringslag 1 kap. 2 § 8 p. Bokföringslag (1999:1078). Räkenskapsinformation utgörs av handlingar som belyser en verksamhets ekonomiska förhållanden liksom handlingar som är av betydelse för att följa och förstå bokföringsposternas behandling i näringsverksamhetens bokföring. Man skiljer mellan ”primär räkenskapsinformation”, ”avtal och andra viktiga handlingar” samt ”övrig räkenskapsinformation”, se Bokföringsnämndens vägledning BFNAR 2000:5

  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).

[K7]13 §  Förvaltaren skall upprätta en bouppteckning. I denna skall boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

[S2]Om det finns anledning, skall bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Har gäldenären uppgivit att sådan egendom saknas skall bouppteckningen innehålla uppgift om detta.

[S3]I den utsträckning det behövs skall bouppteckningen också innehålla en förteckning över dels räkenskapsmaterial, dels andra handlingar som rör boet.

[S4]Bouppteckningen skall av förvaltaren ges in till rätten och tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före edgångssammanträdet.

[S5]Har en av gäldenären underskriven bouppteckning förut getts in till rätten, behöver någon ny bouppteckning inte upprättas, om förvaltaren anser att denna är tillförlitlig. I så fall skall han snarast anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

[S6]Skall bevakningsförfarande äga rum och har någon bouppteckning ännu inte getts in till rätten, skall förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna med uppgift om varje borgenärs postadress till rätten och tillsynsmyndigheten. I konkurs hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet skall till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsbolags konkurs skall på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar. Lag (2004:431).

Edstemat enligt 6 kap. 3 § ska även omfatta riktigheten av denna förteckning. Konkursgäldenärens edsplikt jämlikt 6 kap. 3 § avser inte förteckningen över övriga handlingar.

Vilken räkenskapsinformation som behöver förtecknas i den enskilda konkursen beror på när vissa beslut fattas. För bedömningen av omprövning av taxeringsbeslut se 4 kap. 14 § Taxeringslagen (1990:324), eftertaxering 4 kap. 19 § Taxeringslag (1990:324), aktiebolags skadeståndsskyldighet 29 kap. Aktiebolagslag (2005:551)

3 st. Den räkenskapsinformation som ska förtecknas är: • kassajournal/bok • grundbok • huvudbok • årsbokslut • årsredovisning • verifikationer • delårsbokslut • revisionsberättelse • inventeringslistor, lager/inventarier • resultat- och balansrapporter • kontrollbalansräkning (revisorsutlåtande) • säkerhetskopior (databokföring inklusive behandlingshistorik) • systemdokumentation

De övriga handlingar som ska förtecknas utgörs av: • registrerings-/ändringsbevis • bolagsbildningshandlingar • styrelseprotokoll • bolagsstämmoprotokoll • revisionspromemorior över löpande granskning och bokslutsgranskning

  • RH 1996:21:En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han gett in konkursbouppteckning, förvaltarberättelse och första halvårsberättelse för sent.

[K7]14 §  Förvaltaren får, om det behövs, begära handräckning av kronofogdemyndigheten för att kunna omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo med det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet. Detsamma gäller sådant räkenskapsmaterial som avses i 12 § andra stycket. Kronofogdemyndigheten får då genomsöka hus, rum eller förvaringsställen och, om tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får även i övrigt använda tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamålet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person får dock brukas endast om kronofogdemyndigheten möter motstånd och i den mån det med hänsyn till ändamålet med ingripandet kan anses försvarligt.

[S2]I fråga om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut eller åtgärd enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om talan mot utmätning i allmänhet. Lag (1995:793).

[K7]14 a §  Att förvaltaren hos kronofogdemyndigheten kan begära utmätning av lön och därmed jämställda förmåner framgår av 3 kap. 4 §. Lag (1995:308).

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

15 §  Förvaltaren skall snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat utrönas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Berättelsen skall vidare innehålla

  1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
  2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,
  3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är skyldig att återbära olovlig vinstutdelning eller annan olovlig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag,
  4. en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan utrönas,
  5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

Berättelsen skall snarast och senast sex månader från konkursbeslutet skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det. När det finns särskilda omständigheter får rätten medge anstånd med avlämnandet av berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig, skall den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen bifogas berättelsen. Lag (2005:909).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

[K7]15 §  Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat klarläggas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Berättelsen ska vidare innehålla

  1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
  2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,
  3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,
  4. en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas, och
  5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

[S2]Berättelsen ska snarast och senast sex månader från konkursbeslutet skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det. När det finns särskilda omständigheter får rätten medge anstånd med avlämnandet av berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig, ska den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen bifogas berättelsen. Lag (2018:713).

Prop. 2001/02:191: Paragrafens första stycke 5 upphävs.

I paragrafen anges vad förvaltarberättelsen skall innehålla. Enligt första stycket 5 skall förvaltarberättelsen bl.a. innehålla en uppgift i förekommande fall om att misstanke om brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller om sådant förfarande ...

  • RH 2010:39:Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur långt förvaltarens anmälningsskyldighet sträcker sig när brottsanmälan redan är gjord, dels ock vem som bör ansvara för att förvaltaren ska få kännedom om relevanta brottsutredningar.
  • NJA 2014 s. 922:Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra jäv att vara förvaltare i gäldenärens efterföljande konkurs, när det har bedömts att förvaltaren i konkursen inte behöver granska egna åtgärder under rekonstruktionen.

[K7]16 §  Om förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för något brott som avses i 11 kap.brottsbalken, ska han omedelbart underrätta allmän åklagare om det och ange grunden för misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen kommer fram att gäldenären kan misstänkas för något annat brott av inte ringa beskaffenhet som har samband med verksamheten.

[S2]Kan det misstänkas att gäldenären eller, om denne är en juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 3 § lagen (2014:836) om näringsförbud har förfarit på ett sådant sätt att näringsförbud kan komma i fråga, ska förvaltaren omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för misstanken. Lag (2014:841).

  • RH 2010:39:Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur långt förvaltarens anmälningsskyldighet sträcker sig när brottsanmälan redan är gjord, dels ock vem som bör ansvara för att förvaltaren ska få kännedom om relevanta brottsutredningar.

[K7]16 a §  Förvaltaren skall till den myndighet som enligt 26 kap.miljöbalken har att utöva tillsyn anmäla om han har anledning att anta att konkursgäldenären har lämnat kvar kemiska produkter, biotekniska organismer eller farligt avfall som behöver omhändertas. Detsamma gäller vid misstanke om mark- eller vattenföroreningar. Lag (1998:810).

Prop. 1997/98:45: I paragrafen föreskrivs en anmälningsskyldighet för konkursförvaltare avseende fall då kemiska produkter, biotekniska organismer eller farligt avfall har kvarlämnats eller mark- eller vattenförorening kan misstänkas.

Kemiska produkter och biotekniska organismer behandlas i avsnitt 5.1.14. Mark- och vattenföroreningar i avsnitt ...

[K7]17 §  Förvaltaren skall till sin slutredovisning bifoga en redogörelse för de åtgärder som han har vidtagit för att efterforska sådan brottslig gärning som avses i 16 § första stycket och sådant förfarande som avses i andra stycket samma paragraf samt resultatet av dessa efterforskningar.

  • RH 2010:39:Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur långt förvaltarens anmälningsskyldighet sträcker sig när brottsanmälan redan är gjord, dels ock vem som bör ansvara för att förvaltaren ska få kännedom om relevanta brottsutredningar.

Förvaltarens medelsförvaltning m.m.

[K7]18 §  Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets räkning i bank eller kreditmarknadsföretag. Detta behöver dock inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande utgifter.

[S2]Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall underrätta tillsynsmyndigheten om var medlen står inne. Lag (2004:431).

  • NJA 2014 s. 935:Utmätning. Att konkursmedel, som inte har varit sammanblandade med förvaltarbyråns medel, har satts in på ett konto i förvaltarbyråns namn har inte hindrat att medlen har ansetts utgöra konkursboets egendom i den mening som avses i 4 kap. 17 § utsökningsbalken.

[K7]19 §  Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

[S2]Förvaltaren ska bevara räkenskapsmaterialet under minst sju år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7 kap.bokföringslagen (1999:1078).

[S3]Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

[S4]Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser. Lag (2010:1512).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om konkursförvaltares skyldighet att se till att affärshändelser bokförs löpande och att räkenskapsmaterialet bevaras.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 7 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078).

Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Paragrafen har ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)

I andra stycket har den tidigare hänvisningen till 22 § 1976 års bokföringslag ersatts med en hänvisning till motsvarande bestämmelser i den nya bokföringslagen.

[K7]20 §  Om konkursen inte är avslutad då sex månader har förflutit efter edgångssammanträdet, skall förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndigheten avlämna en berättelse, i vilken alla de åtgärder som har vidtagits för att avsluta konkursen skall anges noggrant. Berättelsen skall innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Har pengar under någon del av denna period stått inne i bank eller kreditmarknadsföretag, skall till berättelsen bifogas en av banken eller kreditmarknadsföretaget bestyrkt uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit.

[S2]Senare under konkursen skall förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod avge en sådan berättelse som sägs i första stycket för den senaste perioden. Denna skall även innehålla fullständiga upplysningar om orsakerna till att konkursen inte har avslutats.

[S3]Förvaltaren skall snarast skicka en kopia av berättelsen till rätten. Lag (2004:431).

Affärshändelse beskrivs i 1 kap. 2 § 6 p. Bokföringslag (1999:1078). Verifikationer beskrivs i 1 kap. 2 § 7 p. Bokföringslag (1999:1078)

  • NJA 1996 s. 389:Yrkande om förordnande av granskningsman enligt 7 kap 30 § KL har ansetts uppenbart oförenligt med regleringens ändamål och därför lämnats utan bifall.

[K7]21 §  Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så länge boets medel är insatta i bank eller kreditmarknadsföretag, inom en månad från utgången av varje kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med stöd av 11 kap. 13 a §. Lag (2004:431).

[K7]22 §  Om det vid konkursens avslutande finns några hinder mot att det räkenskapsmaterial och de andra handlingar rörande boet som förvaltaren har tagit hand om återställs till gäldenären, skall de överlämnas till tillsynsmyndigheten, om inte förvaltaren anser att han bör bevara dem. Handlingarna skall bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering. Lag (1995:793).

Paragrafen behandlar endast bokföring och handlingar "fram till" konkursens inträde. Regler om arkivering återfinns i 7 kap. Bokföringslag (1999:1078). Förvaltaren får betalt för förvaringen först efter att den ingett slutredovisning.

  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).

Redovisning av medel till tredje man

[K7]23 §  Särskilda bestämmelser finns om en kommittents rätt att, när gäldenären såsom kommissionär för kommittentens räkning i eget namn har ingått avtal, mot tredje man göra gällande fordringsrätt på grund av avtalet. Detsamma är fallet i fråga om en kommittents rätt till redovisning för sådana belopp som flutit in till kommissionärens konkursbo för sålt gods.

[S2]Om gäldenären i något annat fall före konkursbeslutet har sålt någon annans egendom, har den vars egendom sålts rätt att, om betalningen helt eller delvis flutit in till konkursboet efter konkursbeslutet, av förvaltaren få redovisning för vad som har flutit in. I den mån betalningen inte har erlagts av köparen har han dessutom rätt att själv göra fordringsrätten gällande gentemot köparen, om inte köparens rätt därigenom skulle åsidosättas.

[S3]Vad som har sagts nu om rätt att få redovisning av förvaltaren skall också gälla om det i något annat fall till konkursboet flyter in medel för vilka gäldenären skulle haft skyldighet att redovisa till annan.

  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).
  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812
  • NJA 2001 s. 872:Advokat som drev advokatrörelse i aktiebolag försattes i konkurs. Fråga om konkursboet var redovisningsskyldigt till bolaget för konkursförvaltararvode som efter konkursutbrottet tillerkänts advokaten och utbetalats till boet.

[K7]24 §  Om gäldenären vid konkursbeslutet innehade redovisningsmedel som skall vara förbehållna någon annan, skall förvaltaren ta hand om medlen och sedan redovisa dem tillsammans med den ränta som har upplupit från dagen för konkursbeslutet. När det gäller att fastställa vad som sålunda skall tillkomma en redovisningsborgenär, dennes rätt i övrigt i konkursen samt skyldigheten att svara för kostnad med anledning av förfarandet, tillämpas vad som i denna lag sägs om borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt. Ansvaret för sådan kostnad skall dock vila på redovisningsborgenären endast i den mån boet annars inte lämnar tillgång till betalning av kostnaden.

Tillsynen över förvaltningen

[K7]25 §  Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet. Lag (2006:706).

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

26 §  I fråga om jäv mot en tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 11 § förvaltningslagen (1986:223) att den som i allmänt mål har tagit befattning med indrivning av en fordran som görs gällande i konkursen inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen.

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

[K7]26 §  I fråga om jäv mot en tjänsteman vid tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 16 § förvaltningslagen (2017:900) att den som i allmänt mål har tagit befattning med indrivning av en fordran som görs gällande i konkursen inte får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen. Lag (2018:792).

[K7]27 §  Tillsynsmyndigheten skall övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med denna lag och andra författningar. Den skall då särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte fördröjs i onödan. Myndigheten får, när den finner det lämpligt, inventera konkursboets kassa och övriga tillgångar samt begära redovisning av förvaltaren. Om särskilda omständigheter motiverar det, får myndigheten utse en eller flera revisorer för granskning av boets räkenskaper och förvaltningen i övrigt.

[K7]28 §  Tillsynsmyndigheten skall ha tillgång till det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

[S2]Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären. Lag (1995:793).

[K7]29 §  Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får inte överklagas i andra fall än de som avses i 3 kap. 6 §.

Granskningsman

[K7]30 §  Om en borgenär begär det, skall rätten förordna en granskningsman att med de befogenheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen på borgenärens vägnar. Till granskningsman skall utses den som borgenären föreslår, om han är lämplig.

[S2]Granskningsmannen skall ha tillgång till det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

[S3]Om borgenären begär det, skall även en ersättare för granskningsmannen utses. Bestämmelserna om granskningsman gäller även för ersättaren.

[S4]Granskningsmannen skall entledigas om han eller borgenären gör framställning om det eller om han visar sig inte vara lämplig.

[S5]Ersättningen till granskningsmannen skall betalas av borgenären. Lag (1995:793).

  • NJA 1993 s. 517:Fråga om personer som föreslagits till granskningsmän i konkurs varit lämpliga för uppdraget. 7 kap 30 § KL.
  • RH 1998:49:Sedan tingsrätten ogillat en ansökan från två sökande om utseende av granskningsman i konkurs på grund av att sökandena inte visat att de hade ställning som borgenärer i konkursen har hovrätten bifallit ansökan.

8 kap. Försäljning av egendom

  • RH 2002:29:Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

Inledande bestämmelser

[K8]1 §  Boets egendom skall säljas så snart det lämpligen kan ske, om inte något annat följer av bestämmelserna i 2--5 §§, 6 § andra stycket, 8 § andra stycket, 14 § samt 12 kap. 1 § tredje stycket.

  • NJA 2014 s. 798:Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig. En eventuell nedsättning av förvaltarens arvode ska relateras till den ifrågavarande åtgärden och inte till den totala förvaltningen.
  • RH 2002:29:Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

[K8]2 §  Har gäldenären drivit en rörelse, får förvaltaren, om det lagligen kan ske, fortsätta rörelsen för konkursboets räkning i den mån det är ändamålsenligt. Detsamma gäller om förvaltaren sedan rörelsen har lagts ned vill återuppta denna. Rörelsen får dock fortsättas längre tid än ett år från edgångssammanträdet endast om det finns särskilda skäl för det.

  • RH 2002:29:Arvode till konkursförvaltare som beslutat om fortsatt drift med utnyttjande av lönegarantilagen trots att han på ett tidigt stadium av konkursen insett att det inte förelåg några affärsmässiga förutsättningar för fortsatt drift.

[K8]3 §  Har gäldenären överklagat konkursbeslutet, får inte mot hans vilja någon egendom i boet säljas förrän hovrätten har prövat överklagandet.

[S2]Första stycket utgör inte hinder mot

  1. sådan försäljning som föranleds av bestämmelserna i 3 kap.7 och 8 §§ samt 2 och 10 §§ i detta kapitel,
  2. försäljning av sådan lös egendom som är utsatt för förskämning eller snar förstörelse eller hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård,
  3. försäljning i annat fall av lös egendom, i den mån medel annars skulle saknas till betalning av utgifter för boet. Lag (1995:793).

  • NJA 1999 s. 601:I ärende om resning avseende beslut om försättande i konkurs har med stöd av 58 kap 6 § 3 st RB föreskrivits att förvaltaren i konkursen inte fick försälja boets egendom i andra fall än som anges i 8 kap 3 § konkurslagen.

[K8]4 §  Om gäldenären ger in ett ackordsförslag, får egendomen i boet inte säljas innan ackordsfrågan har avgjorts. Vad som nu har sagts utgör inte hinder mot en försäljning om

  1. den är förenlig med ackordsförslaget,
  2. den föranleds av skäl som sägs i 3 § andra stycket 1 och 2,
  3. den behövs för ändamål som anges i 12 kap. 24 § eller
  4. det finns andra särskilda skäl.

[K8]5 §  Om en inteckningshavare eller någon annan borgenär som för sin fordran har förmånsrätt i viss egendom yrkar att den egendomen skall säljas genom förvaltarens försorg och om hans rätt till betalning ur egendomen har lämnats obestridd eller fastställts genom ett lagakraftvunnet avgörande, får försäljning av egendomen inte uppskjutas. Detta gäller dock inte i fråga om egendom som behövs för en rörelse under tid då denna fortsätts med stöd av 2 § och inte heller om förvaltaren anser att anstånd är nödvändigt för att förhindra att konkursboet tillfogas avsevärd förlust eller att genomförandet av ett ackord väsentligt försvåras samt anstånd inte är oskäligt mot borgenären.

Försäljning av fast egendom

[K8]6 §  Om fast egendom finns i boet, får förvaltaren begära att den säljs exekutivt. Egendomen får också säljas på annat sätt, om förvaltaren anser att det är fördelaktigare för boet. Om egendom säljs till konkursgäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 § skall försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om särskilda skäl inte gör det obehövligt.

[S2]Har en exekutiv auktion hållits på fast egendom som hör till boet utan att någon försäljning har kommit till stånd, behöver förvaltaren inte vidta ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har någon exekutiv auktion inte ägt rum men finns det anledning att anta att en sådan auktion inte kommer att leda till försäljning, behöver förvaltaren inte vidta någon åtgärd för att sälja egendomen, om samtycke till det har lämnats av de borgenärer som i konkursen kan göra gällande fordringar som skall utgå med särskild förmånsrätt ur egendomen.

[S3]Har en exekutiv auktion blivit utlyst på boets fasta egendom, skall förvaltaren före bevakningssammanträdet avlämna den behållning som under konkursen uppkommit av egendomen. Behållning som inte avlämnas före bevakningssammanträdet skall, om egendom säljs, avlämnas före tillträdesdagen och i annat fall innan utdelning sker i konkursen. Vid försäljning under hand skall behållningen avlämnas före tillträdesdagen.

[S4]Förvaltaren skall även senast vid bevakningssammanträdet anmäla arvode, andra kostnader och sådana fordringar som kan göras gällande i konkursen och som bör beaktas vid försäljning av egendomen. När förvaltaren gör en anmälan på en borgenärs vägnar, skall han skriftligen underrätta denne om det. Lag (1995:793).

  • MÖD 2015:19:Avgift för tillsyn på en fastighet ----- Efter det att ett bolag gått i konkurs beslutade nämnden att konkursboet skulle betala en tillsynsavgift enligt miljöbalken. Konkursförvaltaren överklagade beslutet och anförde att konkursboet abandonerat fastigheten och den lösa egendomen inklusive industri och byggavfall som fanns på fastigheten. Länsstyrelsen biföll överklagandet och anförde att rådigheten över fastigheten återgått till gäldenären genom abandoneringen och att konkursboet därför inte var verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Sedan mark- och miljödomstolen i dom avslagit nämndens överklagande av länsstyrelsen beslut överklagades domen av nämnden till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen fann att konkursboet, såvitt avsåg tillsynsåtgärder vidtagna efter konkursutbrottet, inte kunde undgå sitt miljörättsliga ansvar, nämligen att som verksamhetsutövare vara skyldig att betala tillsynsavgifter till nämnden. Detta ansvar kunde konkursboet inte undandra sig genom att åberopa abandonering. Mark- och miljööverdomstolen fastställde därför, med viss justering, nämndens beslut.

Försäljning av lös egendom

[K8]7 §  Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gäldenärens rörelse ska ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till konkursgäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 § ska försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om särskilda skäl inte gör det obehövligt.

[S2]Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas på annat sätt än på auktion, om hans rätt är beroende av försäljningen. Även om samtycke inte lämnas, får egendomen säljas på annat sätt än på auktion, om det är sannolikt att högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyndigheten medger det.

[S3]Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren säljer finansiella instrument, upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller valuta till gällande marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

[S4]Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Lag (2015:711).

Prop. 1999/2000:18: För det första innebär ändringarna att förvaltaren, utöver finansiella instrument noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, också får sälja valuta utan samtycke av den borgenär som har panträtt eller annan särskild förmånsrätt i egendomen. Som ytterligare förutsättning gäller alltjämt att försäljningen sker till gällande börs- eller marknadspris. Däremot har kravet på att försäljningen skall ske genom värdepappersinstitut tagits...

[K8]8 §  När ett fartyg som inte är infört i fartygsregistrets skeppsdel eller i motsvarande utländska register, ett luftfartyg som inte är registrerat, gods i fartyg eller gods i luftfartyg skall säljas, får förvaltaren, om egendomen finns inom landet, begära att den säljs exekutivt.

[S2]Uppkommer fråga om att sälja ett registrerat skepp, ett registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finns egendomen inom landet, tillämpas 6 § första och andra styckena.

[S3]Skall gäldenärens rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg säljas, skall förvaltaren före försäljningen skaffa en särskild inteckningshandling på det belopp som tillkommer gäldenären, om det inte finns laga hinder mot det. Skall en inteckningshandling som innehas av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig säljas, är förvaltaren skyldig att, om inte gäldenären medger att handlingen får säljas med bibehållen ansvarighet, förse handlingen med en påskrift som befriar gäldenären från ansvarighet. Något medgivande av gäldenären krävs dock inte, om denne har avvikit eller på något annat sätt håller sig undan.

[S4]Med fartyg likställs i denna lag ett fartyg under byggnad. Vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel skall då i stället gälla fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Lag (2001:383).

[K8]9 §  Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket tillämpas även när lös egendom som tillhör gäldenären skall säljas exekutivt under konkursen. I ett sådant fall skall förvaltaren dessutom, i den mån det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979) och skriftligen underrätta sådan borgenär om ett yrkande som han framställer på dennes vägnar.

[K8]10 §  En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären ska minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, ska egendomen säljas exekutivt.

[S2]Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

[S3]Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

[S4]Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.

[S5]Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären. Lag (2014:513).

Prop. 2013/14:111: I paragrafen regleras under vilka förutsättningar en borgenär själv får realisera en konkursgäldenärs egendom. I fråga om kommission har paragrafen i vissa fall företräde framför 16 § kommissionslagen (2009:865) (se femte stycket i det lagrummet).

I andra stycket införs det en möjlighet för en borgenär att omedelbart sälja eller avräkna guld som har ställts som säkerhet till en central motpart. På så ...

Prop. 2004/05:30: En borgenär som har noterade finansiella instrument eller valuta som säkerhet får, enligt andra stycket, sälja dessa omedelbart till gällande börs- eller marknadspris. Denna regel ändras på så vis att den som har finansiella instrument eller valuta som säkerhet omedelbart får sälja eller realisera genom avräkning om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Med affärsmässigt rimligt sätt avses normalt försäljning till börs- eller marknadspris.

Möjligheten att realisera säkerheten ...

Prop. 1999/2000:18: Paragrafen har utförligt behandlats i avsnitt 5.7.1 Syftet med den nya regleringen är att göra det möjligt för en borgenär som har panträtt i finansiella instrument eller valuta att själv sälja egendomen utan lösenrätt för förvaltaren och således även utan skyldighet att före försäljningen hembjuda egendomen till förvaltaren.

I första stycket har reglerna om rätten för en borgenär som innehar ...

Prop. 2010/11:95: Paragrafen behandlar en säkerhetstagares möjligheter att realisera säkerheten om säkerhetsställaren försätts i konkurs. I paragrafens andra stycke anges att det som gäller för säkerheter i form av finansiella instrument och valuta även ska gälla för vissa fordringar. Genom ändringen görs det möjligt för en borgenär som har vissa penningfordringar som säkerhet att omedelbart sälja eller realisera dessa genom avräkning, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Normalt är det en fördel ...

  • NJA 2000 s. 78:En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att godta kvittningsförklaringen med bindande verkan för panthavarna och konkursboet.
  • NJA 2006 s. 439:Den till vilken en fordran enligt en remburs har överlåtits har ansetts ha bättre rätt till fordringsbeloppet än den ursprunglige borgenärens, dvs. rembursens beneficients, konkursbo. Även fråga om tillämpning av 55 kap. 13 § st. 1 rättegångsbalken.

Kungörande av auktion i vissa fall

[K8]11 §  Om konkursboets egendom ska säljas på auktion genom förvaltarens försorg, ska förvaltaren låta kungöra auktionen på det sätt och inom den tid som föreskrivs för kungörande av exekutiv auktion på sådan egendom som det är fråga om.

[S2]Första stycket tillämpas också beträffande en auktion som enligt 10 § ombesörjs av en borgenär. Lag (2014:152).

Prop. 2013/14:43: Första stycket tillämpas också beträffande en auktion som enligt 10 § ombesörjs av en borgenär.

Paragrafen behandlar kungörande vid försäljning av ett konkursbos egendom på auktion genom förvaltarens eller i visst fall en borgenärs försorg. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I första stycket finns en hänvisning till vad som är föreskrivet för kungörande av exekutiv auktion. ...

[K8]12 §  Förvaltaren får kungöra en av honom utsatt auktion i mindre utsträckning än som följer av 11 § första stycket, om han anser att det är tillräckligt. Detta gäller dock inte i fråga om kungörande av

  1. auktion på fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, om inte gäldenären samtycker till det,
  2. auktion på någon annan lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt, om inte borgenären samtycker till det.

[S2]Sådant samtycke av gäldenären som sägs i första stycket 1 krävs inte, om gäldenären har avvikit eller på något annat sätt håller sig undan.

[K8]13 §  Förvaltaren bör i god tid före en av honom utsatt auktion på lös egendom särskilt underrätta varje känd borgenär som har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt i egendomen om auktionen.

Indrivning av fordringar

[K8]14 §  Förvaltaren skall så snart det lämpligen kan ske vidta åtgärder för att driva in utestående fordringar. Kan en fordran inte drivas in inom rimlig tid, får den säljas som annan lös egendom.

  • NJA 2000 s. 78:En konkursborgenär har förklarat sig kvitta en fordran enligt ett efterställt förlagsbevis mot en skuld enligt en av konkursborgenären utställd revers, som konkursgäldenären hade pantsatt före konkursen. Fråga huruvida konkursförvaltaren haft behörighet att godta kvittningsförklaringen med bindande verkan för panthavarna och konkursboet.

9 kap. Bevaknings- och anmärkningsförfarandet

Bevakning

[K9]1 §  Rätten får efter framställning från förvaltaren besluta att bevakningsförfarande skall äga rum i konkursen. Bevakning bör äga rum, om fordringar utan förmånsrätt kan antas erhålla utdelning i konkursen.

[S2]Utöver vad som följer av första stycket bör under tiden den 1 januari--den 30 juni 1988 bevakningsförfarande äga rum om det med hänsyn till handläggningen av ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs finns skäl för det. Lag (1987:1135).

  • RH 2008:38:Bevakningsförfarande i konkurs har inte ansetts nödvändigt, trots viss utdelning till oprioriterade borgenärer.

[K9]2 §  Beslutar rätten att bevakningsförfarande skall äga rum, skall rätten bestämma inom vilken tid bevakning skall ske. Tiden för bevakning skall utgöra minst fyra och högst tio veckor från dagen för beslutet att anordna bevakningsförfarandet.

[K9]3 §  Rätten skall genast kungöra vad som har beslutats enligt 1 och 2 §§.

[K9]4 §  En borgenär skall inom den tid som har bestämts för bevakning av fordringar skriftligen hos rätten anmäla sin fordran och den förmånsrätt han vill göra gällande. Undantag från denna skyldighet följer dock av 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 17 §andra stycket samt 5 § i detta kapitel.

[S2]Att en fordran som omfattas av lönegarantilagen (1992:497) i vissa fall bevakas genom förvaltaren följer av den lagen. Lag (1992:498).

  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K9]5 §  En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

[S2]En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsbolags konkurs, om uppgift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet. Lag (2004:431).

  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K9]6 §  I bevakningsinlagan skall fordringens belopp anges, om det är möjligt. Grunden för fordringen skall framgå tydligt. Om förmånsrätt yrkas, skall borgenären också tydligt ange grunden för den. Inlagan skall vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller borgenärens ombud.

[S2]Vid bevakningsinlagan skall borgenären i original eller bestyrkt kopia bifoga de handlingar som han vill åberopa till stöd för sitt anspråk.

[S3]Bevakningsinlagan och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

  • RH 1997:107:En konkursförvaltare har bevakat en statens fordran enligt lönegarantilagen och uttryckligen angett, att han gjort bevakningen i egenskap av förvaltare. Bevakningen har avvisats.

[K9]7 §  Genast efter bevakningstidens utgång skall rätten överlämna det ena exemplaret av de inkomna bevakningshandlingarna till förvaltaren.

[S2]Förvaltaren skall skyndsamt upprätta en förteckning över de fordringar som har bevakats. För varje fordran anges dess belopp och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden därför samt den plats i förmånsrättsordningen som fordringen får enligt borgenärens yrkande. Kopior av förteckningen skall skickas till rätten och tillsynsmyndigheten.

  • RH 2010:14:Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.
  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

Anmärkning

[K9]8 §  När rätten beslutar att bevakning skall äga rum, skall rätten samtidigt, efter samråd med förvaltaren, bestämma

  1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,
  2. var de till förvaltaren överlämnade bevakningshandlingarna skall hållas tillgängliga för granskning,
  3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som skall hållas inför rätten om anmärkningar framställs.

[S2]Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.

[S3]Anmärkningstiden skall bestämmas så att den utgör minst två och högst fyra veckor räknat från bevakningstidens utgång. Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får en längre anmärkningstid fastställas. Förlikningssammanträdet får inte hållas tidigare än två eller senare än fyra veckor från utgången av anmärkningstiden.

[S4]Underrättelser om vad rätten har bestämt enligt denna paragraf skall tillställas förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären samt de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen.

  • RH 2010:14:Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

[K9]9 §  Förvaltaren skall granska bevakningshandlingarna och, om han finner anledning till anmärkning mot något yrkande om betalnings- eller förmånsrätt, skriftligen anmäla det till rätten inom den tid som har bestämts enligt 8 § första stycket 1. I anmärkningsskriften skall grunden för anmärkningen anges tydligt. Skriften skall vara egenhändigt undertecknad av förvaltaren eller dennes ombud.

[S2]Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärkning mot en bevakning. En sådan anmärkning skall framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket.

[S3]Anmärkningsskriften och de handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

  • RH 2010:14:Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

[K9]10 §  Om en anmärkning görs av någon av dem som har rätt till det, gäller den också för de andra, även om de inte har tagit del i anmärkningen.

[K9]11 §  Den som har rätt att framställa anmärkning mot en bevakning får efter anmärkningstidens utgång till stöd för en gjord anmärkning åberopa även en annan omständighet än sådan som har angetts i anmärkningsskriften. Efter förlikningssammanträdet får dock en ny omständighet som innebär att grunden för anmärkningen ändras åberopas endast om omständigheten varken var eller borde ha varit känd för den anmärkningsberättigade eller om det i övrigt finns särskilda skäl för att ändå tillåta att omständigheten åberopas.

[S2]Om en ny omständighet åberopas i ett annat sammanhang än vid förlikningssammanträdet eller vid en förhandling, gäller i fråga om formen för åberopandet vad som föreskrivs om anmärkning i 9 § första stycket.

[K9]12 §  En borgenär får den betalnings- och förmånsrätt som han har yrkat i sin bevakning, om det inte på rätt sätt och i rätt tid har framställts någon anmärkning mot den. Att anmärkning inte har framställts hindrar dock inte att talan om återvinning väcks vid domstol.

[S2]Har ett yrkande om förmånsrätt lämnats utan anmärkning, får det inte gå ut över dem som enligt lag har företräde till betalning ur viss egendom. Ett yrkande om förmånsrätt som inte avser någon i lag föreskriven förmånsrätt är utan verkan, även om någon anmärkning inte har framställts mot yrkandet.

  • RH 2010:14:Anmärkningsfrist i konkurs har på yrkande av konkursförvaltaren förlängts med stöd av 32 kap. 3 § rättegångsbalken analogivis, sedan tingsrätten översänt bevakningshandlingarna till konkursförvaltaren först efter det att anmärkningsfristen löpt ut.

Tvist angående en bevakad fordran

[K9]13 §  Tvistefrågor som har uppkommit genom framställda anmärkningar och som inte har förlikts skall handläggas vid ett förlikningssammanträde inför rätten. Vid detta får förvaltaren, borgenärerna och gäldenären föra talan. Till sammanträdet skall förvaltaren, de borgenärer mot vars bevakningar anmärkningar riktats och de som framställt anmärkningarna kallas.

[S2]Förvaltaren skall närvara vid sammanträdet. Att han uteblir hindrar dock inte att sammanträdet genomförs. Tillsynsmyndigheten har rätt att delta vid sammanträdet.

[S3]Rätten skall vid sammanträdet utreda tvistefrågorna och söka åstadkomma förlikning. De närvarande som har rätt att föra talan får med bindande verkan för dem som har uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra åt förvaltaren att ingå förlikning med en borgenär mot vars bevakning en anmärkning har gjorts. Är både en borgenär och en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran närvarande och kan de inte enas, gäller borgenärens mening om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

  • RH 2005:24:Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverkningar, och överklagande av beslutet har avvisats.
  • NJA 2003 s. 3:Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. (Jfr 1913 s. 191)

[K9]14 §  Beslut enligt 13 § tredje stycket får överklagas av den som enligt 13 § första stycket är taleberättigad, om han anser att beslutet inte har tillkommit på lagligt sätt. Beslutet överklagas till hovrätten inom tre veckor från dagen för beslutet. Om inte hovrätten förordnar annat, skall beslutet gälla omedelbart. Lag (1995:793).

  • RH 2005:24:Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverkningar, och överklagande av beslutet har avvisats.

[K9]15 §  Tvistefrågor som inte har blivit förlikta skall prövas av rätten vid en förhandling. Rätten skall vid förlikningssammanträdet förbereda de återstående tvistefrågorna så att de kan behandlas slutligt vid förhandlingen.

[S2]Förhandlingen skall om möjligt hållas i omedelbar anslutning till förlikningssammanträdet. Om det inte sker, skall rätten sätta ut förhandlingen till en dag inom fyra veckor efter sammanträdet eller, om det finns särskilda skäl för det, senare dag. Till en sådan förhandling skall förvaltaren, de borgenärer mot vars bevakningar anmärkningarna riktats och de som framställt anmärkningarna kallas.

  • RH 2005:24:Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverkningar, och överklagande av beslutet har avvisats.

[K9]16 §  Tvistefrågor angående fordringar som har bevakats skall prövas snarast och om möjligt avgöras på en gång. Kräver vissa fordringar längre tid för att utredas och prövas, skall rätten besluta särskilt över de tvistefrågor som kan avgöras tidigare. Beror någon borgenärs anspråk på prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja avgörandet. I sådant fall skall rätten fastställa hans rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rättegången.

[S2]Har ett ackordsförslag tagits upp, får rättens prövning av en tvistefråga skjutas upp till dess ackordsfrågan har avgjorts, om det är ändamålsenligt.

  • NJA 2003 s. 3:Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. (Jfr 1913 s. 191)

[K9]17 §  Förlikning angående en anmärkning som har framställts mot en fordran får inte ingås på något annat sätt än som sägs i 13 §, om inte alla vars rätt är beroende av förlikningen samtycker till det.

  • NJA 2003 s. 3:Fråga om skiljeavtals verkan i konkurs. (Jfr 1913 s. 191)

[K9]18 §  Om ett beslut varigenom en anmärkning mot en fordran har ogillats ändras av högre rätt, gäller det även för dem som inte har sökt ändring i beslutet.

[K9]19 §  Genom ett beslut i en tvist angående en bevakad fordran avgörs endast vilken rätt som tillkommer fordringen i konkursen.

  • RH 2010:20:Ett bolag, som förvärvat en fordran och denuntierat gäldenären därom, bevakade först fordran i gäldenärens konkurs. Sedan återkallade bolaget sin bevakning, varpå utdelningen avseende fordran i stället tillkom överlåtaren av densamma. Bolaget gjorde därefter gällande att fordran, och således överlåtarens rätt till utdelning, var sakrättsligt skyddad gentemot dennes borgenärer. Hovrätten har emellertid funnit att såväl konkursrättsliga som sakrättsliga överväganden medför att verkan av denuntiationen har upphört och att utdelningen inte är skyddad gentemot överlåtarens borgenärer.
  • NJA 2007 s. 736:Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt har ansetts utgöra hinder mot att i utdelningsförfarandet besluta om annan förmånsrätt, trots att fordringshavaren enligt ett senare avgörande av Högsta domstolen skulle vara berättigad till förmånsrätt i enlighet med sitt yrkande.
  • NJA 2011 s. 306:En talan mot en gäldenär som var i konkurs om en fordran som fick göras gällande i konkursen har tagits upp till prövning.

Efterbevakning

[K9]20 §  Om bevakningsförfarande har ägt rum, får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka förmånsrätt skriftligen göra det på det sätt som föreskrivs i 6 §.

[S2]Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakningen ska borgenären till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1239).

  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K9]21 §  När en fordran har efterbevakats, skall rätten så snart som avgiften enligt 20 § andra stycket har betalts överlämna det ena exemplaret av bevakningshandlingarna till förvaltaren och, efter samråd med denne, bestämma

  1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,
  2. var de till förvaltaren överlämnade bevakningshandlingarna skall hållas tillgängliga för granskning,
  3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som skall hållas inför rätten om anmärkningar framställs.

[S2]Anmärkningstiden skall bestämmas så att den utgör minst två och högst fem veckor räknat från den dag då avgiften enligt 20 § andra stycket betalades. Förlikningssammanträdet inför rätten skall hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.

[S3]Underrättelser om att en fordran har efterbevakats och vad rätten har bestämt enligt första stycket skall tillställas förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären samt de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen.

[K9]22 §  Utöver bestämmelserna i 20 och 21 §§ gäller beträffande efterbevakning i tillämpliga delar vad som föreskrivs om bevakning.

[S2]Om flera efterbevakningar har gjorts, skall de om möjligt handläggas gemensamt.

10 kap. Avskrivning av konkurs

[K10]1 §  Om rätten efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som boet har ådragit sig, skall rätten besluta om avskrivning av konkursen.

  • NJA 1993 s. 723:Sedan talan väckts mot ett aktiebolag angående skadestånd men talan avvisats på grund av en mellan parterna i avtal intagen skiljeklausul, har bolaget försatts i konkurs som avslutats utan överskott. Den till HD fullföljda besvärstalan har avvisats enär bolaget upplösts.
  • RH 2010:13:Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i ett konkursärende som avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och där en förvaltare entledigats och en annan förordnats att slutföra uppdraget.
  • NJA 2002 s. 629:Fråga, i ett resningsärende, om en konkurs skulle ha avskrivits eller nedlagts. 10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § KL.
  • NJA 1990 s. 656:Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.
  • NJA 1998 s. 685:Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan.

[K10]2 §  Konkursen får inte avskrivas enligt 1 § förrän bouppteckningen har beedigats och förvaltaren har fullgjort vad som åligger honom enligt 7 kap. 15 §.

[S2]Om det finns något hinder mot att bouppteckningsed avläggs av gäldenären eller någon annan inom skälig tid och om det saknas anledning att anta att det genom edgången skulle visa sig att tillgångar finns till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, får konkursen avskrivas trots att edgången inte har fullgjorts.

[K10]3 §  Om någon fordran inte görs gällande och inte heller kan antas komma att göras gällande, skall rätten efter anmälan av förvaltaren genast besluta om avskrivning av konkursen. Om rätten har beslutat att bevakningsförfarande skall äga rum, får konkursen avskrivas först efter bevakningstidens utgång.

[K10]4 §  Om det återstår tillgångar i boet när förvaltaren har betalt konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, skall han

  1. om det i fall som avses i 1 § står klart hur kvarvarande tillgångar skall fördelas och om tillsynsmyndigheten medger det, tillställa berättigad borgenär vad som tillkommer denne,
  2. i övriga fall återställa egendomen till gäldenären.

[K10]5 §  Om ny tillgång blir känd efter det att konkursen har avskrivits enligt 1 §, skall 11 kap.19--21 §§ gälla i tillämpliga delar.

  • NJA 1990 s. 656:Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

Inledande bestämmelser

[K11]1 §  Om konkursen inte avskrivs, skall boets pengar, i den mån medlen inte går åt till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, delas ut till borgenärerna i den ordning som föreskrivs i detta kapitel. Utdelningen skall äga rum i enlighet med den rätt till betalning som tillkommer borgenärerna.

  • NJA 2008 s. 1004:Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  • AD 1993 nr 194:Ett bolag i måleribranschen försätts i konkurs. Bolaget var då bundet av kollektivavtalet för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet. I detta avtal, finns bl.a. bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att erlägga arbetsmarknadsavgifter. - Konkursboet säger upp de anställda i bolaget, men driver verksamheten vidare med de uppsagda arbetstagarna under de uppsägningstider som gäller för dem. Boet har ostridigt inte varit arbetsgivare för dem. Tvisten i målet gäller huruvida konkursboet är skyldigt att enligt kollektivavtalet utge arbetsmarknadsavgifter till Svenska Målareförbundet och den häri ingående frågan om en fordran på en sådan avgift utgör en konkurs- eller massafordran enligt konkurslagen.

[K11]2 §  Utdelning skall ske så snart som all tillgänglig egendom har förvandlats till pengar. Om egendom i sådana fall som avses i 8 kap. 6 § andra stycket eller 8 § andra stycket inte har blivit såld, utgör det inte hinder för utdelning. Har bevakningsförfarande ägt rum, får utdelning inte ske förrän den enligt 9 kap. 8 § bestämda anmärkningstiden har gått ut och, om anmärkning har framställts, förlikningssammanträde har hållits.

[K11]3 §  När ett ackordsförslag är under prövning, får förvaltaren vänta med utdelning till dess ackordsfrågan har avgjorts, om det motiveras av förslaget.

Utdelningsförfarandet

[K11]4 §  När utdelning skall ske, skall förvaltaren upprätta ett förslag till utdelning. Förvaltaren skall då beakta alla de fordringar och förmånsrätter som dittills har bevakats eller efterbevakats i konkursen eller, när bevakning inte har behövts, de fordringar och förmånsrätter som dittills har gjorts gällande eller annars är kända för förvaltaren.

[S2]Förslaget skall för varje däri upptagen borgenär ange

  1. beloppet av hans fordran med den ränta varpå utdelningen skall beräknas,
  2. den förmånsrätt som följer med fordringen och
  3. den utdelning som belöper på fordringen.

[S3]I förslaget skall också anges om det föreligger någon sådan omständighet som enligt 10 § andra eller tredje stycket medför inskränkning i borgenärens rätt att lyfta den utdelning som belöper på fordringen eller om det har betalts ut medel i förskott.

[S4]Till förslaget skall bifogas en redogörelse för förvaltningen av den egendom för vilken medel avsedda till utdelning har flutit in. Av redogörelsen skall framgå hur mycket som genom försäljning eller på annat sätt har flutit in för egendomen samt, om inte hela detta belopp enligt förslaget delas ut, för vilka andra ändamål återstoden har tagits i anspråk. Om medel som delas ut har flutit in för egendom vari särskild förmånsrätt har funnits, skall uppgifterna lämnas särskilt för den egendomen.

  • NJA 2008 s. 1004:Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K11]5 §  När ett utdelningsförslag har upprättats, skall förvaltaren genast skicka förslaget med bifogad förvaltningsredogörelse till rätten och tillsynsmyndigheten.

[K11]6 §  Rätten skall kungöra att ett utdelningsförslag har upprättats, så snart det utlåtande som tillsynsmyndigheten enligt 13 kap. 5 § skall avge över förvaltarens slutredovisning har kommit in till rätten.

[S2]Utdelningsförslaget och förvaltningsredogörelsen skall hållas tillgängliga hos rätten och tillsynsmyndigheten för den som vill ta del av handlingarna. En uppgift om detta skall tas in i kungörelsen.

[S3]Den som vill framställa invändning mot utdelningsförslaget skall göra det hos rätten senast den dag som rätten bestämmer och anger i kungörelsen. Denna dag skall bestämmas så att tre veckor förflyter från den tidpunkt då kungörelsen kan antas bli införd i Post- och Inrikes Tidningar.

[K11]7 §  När tiden för invändning har gått ut, skall rätten fastställa utdelningen i konkursen i enlighet med utdelningsförslaget, om det inte genom invändning eller på något annat sätt framgår att fel eller brist som inverkar på någons rätt föreligger.

[S2]Om en fordran eller en förmånsrätt inte har bevakats eller efterbevakats senast då utdelningsförslaget upprättades, fastän bevakningsskyldighet har förelegat, är en invändning att fordringen eller förmånsrätten borde ha tagits upp i utdelningsförslaget utan verkan.

[S3]Om rätten finner att utdelning inte bör fastställas enligt förslaget, skall rätten antingen göra behövliga ändringar i det och fastställa det sålunda ändrade förslaget eller återförvisa ärendet till förvaltaren. Att ett nytt utdelningsförslag har upprättats skall kungöras endast om det finns skäl till det. Om kungörelse inte utfärdas, skall de borgenärer som berörs av ändringarna i utdelningsförslaget underrättas om det. I sådant fall skall invändning mot förslaget framställas inom tre veckor från dagen efter den då underrättelserna sändes ut. Slutdagen skall anges i underrättelserna.

  • NJA 2005 s. 71:Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad mån en nytillkommen fordran får beaktas när utdelningsförslaget därvid görs om.
  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K11]8 §  Om rätten anser att det finns anledning att inte fastställa utdelning enligt förslaget, skall den genom underrättelser bereda förvaltaren och den för vilken en ifrågasatt ändring skulle vara till nackdel tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Den som har framställt invändning mot utdelningsförslaget skall få tillfälle att ta del av ett yttrande, om det inte är obehövligt.

[S2]Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga om att fastställa utdelningsförslaget. Förhandling skall hållas, om det begärs av den som har framställt invändning mot förslaget, den för vilken en ifrågasatt ändring skulle vara till nackdel eller, i fråga om återvinning, förvaltaren. Till förhandlingen skall nu nämnda personer alltid kallas.

Utbetalning av utdelningsmedel

[K11]9 §  När beslutet att fastställa utdelningen och beslut att bestämma arvode till förvaltaren har vunnit laga kraft, skall förvaltaren snarast till borgenärerna skicka de medel som tillkommer dem, om inte hinder mot utbetalning enligt 10 § andra eller tredje stycket föreligger.

[S2]Har förvaltaren skickat medlen till en borgenär under dennes senast kända adress, behöver förvaltaren inte vidta någon ytterligare åtgärd för att verkställa betalningen. När medlen har skickats till borgenärerna, skall förvaltaren anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.

[K11]10 §  Innan besluten att fastställa utdelning och att bestämma arvode till förvaltaren har vunnit laga kraft, får medel som tillagts en borgenär betalas ut endast om borgenären ställer säkerhet. Har tiden för överklagande av besluten löpt ut, får dock, utan att säkerhet ställs, utbetalning ske till borgenär som inte till sin nackdel berörs av ett överklagande av något av besluten.

[S2]Är en fordran beroende av något sådant villkor som avses i 5 kap. 10 §, får utdelningen för fordringen inte betalas ut förrän villkoret uppfyllts. Detsamma gäller i fråga om en tvistig fordran innan den har fastställts av domstol. När fordringen har fastställts men innan fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft, får medlen betalas ut endast om borgenären ställer säkerhet.

[S3]Om bevakningsförfarande har ägt rum, får utdelning för en fordran som har efterbevakats inte betalas ut under den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot efterbevakningen.

[S4]Om en borgenär som har lyft utdelning blir skyldig att till konkursboet betala tillbaka vad han har fått, skall han betala ränta på beloppet. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då medlen betalades ut till och med den dag då skyldigheten att återbära medlen inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Lag (1995:793).

[K11]11 §  Säkerhet enligt 10 § skall bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk.

[S2]Om en bank eller något annat jämförbart kreditinstitut skall ställa säkerhet, får förvaltaren godta en utfästelse av institutet att infria den förpliktelse som säkerheten skall avse.

[S3]Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

[K11]12 §  En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om han inte gör anspråk på medlen inom två år räknat från

  1. dagen då beslutet att fastställa utdelningen vann laga kraft, eller
  2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

[S2]De medel som borgenär har förlorat sin rätt till skall fördelas mellan de borgenärer som har bevarat sin rätt och i andra hand överlämnas till gäldenären.

  • NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).

[K11]13 §  När medel som har tillagts en borgenär i ett förslag till utdelning betalas ut, har borgenären rätt också till den ränta som har upplupit på medlen från den dag då utdelningsförslaget upprättades.

[K11]13 a §  Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 100 kronor skall, såvida särskilda skäl inte föranleder annat, beloppet inte betalas ut till honom, utan fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte tillgodosetts fullt ut. Lag (1990:1072).

Förskottsbetalning

[K11]14 §  Innan utdelning äger rum, får förvaltaren självmant eller på begäran av en borgenär betala ut utdelningsmedel i förskott i enlighet med vad som föreskrivs i 15 §.

[S2]Även om en borgenär har fått betalt i förskott för sin fordran, skall den tas upp i utdelningsförslaget.

  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K11]15 §  Förskottsbetalning skall utgå för en fordran med förmånsrätt, om det lämpligen kan ske.

[S2]Förskottsbetalning skall utgå för en fordran utan förmånsrätt, om det är uppenbart att tillgångarna räcker till betalning av tio procent av sådana fordringar och det inte finns särskilda skäl mot det.

[S3]Förskottsbetalning för en fordran utgår endast i den mån det kan antas att utdelning kommer att belöpa på denna. Är fordringen beroende av villkor eller tvistig, får förskott inte betalas ut. När bevakningsskyldighet föreligger, får förskottsbetalning ske endast till en borgenär som har bevakat sin fordran i konkursen.

  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.

[K11]16 §  Har en borgenär begärt förskottsbetalning, kan förvaltaren kräva att borgenären ställer säkerhet för att medlen återbetalas, om det visar sig att borgenären saknar rätt att behålla vad som betalas till honom. I fråga om sådan säkerhet gäller 11 §.

[S2]Vad som föreskrivs i 10 § fjärde stycket om skyldighet att betala ränta skall tillämpas även vid återbetalning av medel som har betalts ut i förskott.

[K11]17 §  Om förvaltaren vägrar förskottsbetalning med begärt belopp, får borgenären hänskjuta frågan till rättens prövning.

När en konkurs anses avslutad m. m.

[K11]18 §  En konkurs anses avslutad när tingsrätten har fastställt utdelning enligt 7 §. Detta gäller även om en tvist angående en fordran som har gjorts gällande i konkursen eller en fråga om underhåll åt gäldenären ännu inte är slutligt avgjord eller någon ytterligare tillgång till följd av rättegång eller på något annat sätt senare kan komma att tillföras konkursboet.

[S2]Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har getts in tidigare prövas enligt 12 kap.

  • NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).

Efterutdelning

[K11]19 §  Blir medel tillgängliga för utdelning efter det att utdelningsförslag enligt 4 § har upprättats, skall förvaltaren dela ut dem till borgenärerna.

  • NJA 2005 s. 71:Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad mån en nytillkommen fordran får beaktas när utdelningsförslaget därvid görs om.
  • NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
  • NJA 1990 s. 656:Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

[K11]20 §  Om det är oklart hur medlen skall fördelas, skall ett förslag till efterutdelning upprättas. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i detta kapitel om utdelning, utbetalning av utdelningsmedel och förskottsbetalning.

[S2]I förslaget till efterutdelning kan utdelning beräknas även för en fordran som har blivit känd efter det att utdelningförslag enligt 4 § upprättades. En fordran får beaktas utan bevakning trots att bevakningsförfarande förut har varit anordnat i konkursen. Har så inte varit fallet, får rätten emellertid besluta om bevakningsförfarande inför efterutdelningen.

[S3]Av nytillkomna medel skall en borgenär för en fordran som inte har tagits upp i utdelningsförslag enligt 4 § först så långt medlen räcker tilldelas så mycket som skulle ha tillagts fordringen, om denna hade beaktats i utdelningsförslaget. Därefter får han tillsammans med övriga borgenärer ta del i vad som kan återstå.

  • NJA 2005 s. 71:Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad mån en nytillkommen fordran får beaktas när utdelningsförslaget därvid görs om.
  • NJA 2008 s. 1004:Tillämpning av bestämmelsen om beräkning av ränta i 5 kap. 11 § första stycket konkurslagen (1987:672) vid efterutdelning i konkurs.
  • NJA 2012 s. 155:Borgenär som har fått förskottsbetalning har, sedan bevakningsförfarande beslutats, inte bevakat sin fordran. Sedan rätten återförvisat ärendet till förvaltaren på grund av fel i förvaltarens utdelningsförslag har borgenären tillåtits efterbevaka sin fordran.
  • NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
  • NJA 1990 s. 656:Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

[K11]21 §  Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan fördelas utan att förslag till efterutdelning upprättas och om tillsynsmyndigheten medger det, får han dela ut medlen till berättigade borgenärer utan att föreskrifterna i det föregående i detta kapitel iakttas. För utbetalningen gäller dock 9 § andra stycket och 13 a §. En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om han inte gör anspråk på medlen inom två år räknat från det att förvaltaren har anmält till rätten att han har skickat medlen till borgenären.

[S2]Första stycket tillämpas också för det fall att det finns skäl att upprätta ett utdelningsförslag men medlen inte förslår till betalning av de därmed förenade kostnaderna. Lag (1990:1072).

  • NJA 2007 s. 280:En borgenär har ansetts vara berättigad till efterutdelning i konkurs trots att hans fordran mot gäldenären personligen preskriberats under den tid som gått efter det att konkursen ursprungligen avslutades. Rätten till utdelning som sådan har ansetts inte vara av obligationsrättslig karaktär och därför inte falla inom tillämpningsområdet för preskriptionslagen (1981:130).
  • NJA 1990 s. 656:Fråga om avskrivning av konkurs sedan borgenär väckt talan om återvinning.

Viss anmälningsskyldighet m.m.

[K11]22 §  Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs belopp, ska förvaltaren anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Anmälan ska göras sedan beslutet att fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum. Tillsammans med anmälningen ska förvaltaren sända in utdelningsförslaget eller någon annan handling som visar fördelningen.

[S2]När inteckningsborgenären lyfter betalning, ska detta antecknas på företagsinteckningsbrevet. Om företagsinteckningsbrevet är elektroniskt, ska förvaltaren i stället anmäla betalningen till Bolagsverket för registrering i inteckningsbrevsregistret. Lag (2008:1077).

Prop. 2008/09:17: I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder som en konkursförvaltare ska vidta om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs belopp.

Av andra stycket i dess hittills gällande lydelse följer att anteckning om betalning ska göras på inteckningsbrevet. Med anledning av att det införs en möjlighet att utfärda elektroniska företagsinteckningsbrev har det tydliggjorts att anteckning enbart ska göras på skriftliga företagsinteckningsbrev. ...

Frivillig uppgörelse

[K12]1 §  Visar gäldenären att han har kommit överens om betalningen av sina skulder eller på annat sätt träffat uppgörelse med de borgenärer vars fordringar har bevakats eller, när bevakning inte behövs, vars fordringar är kända för förvaltaren, skall rätten på ansökan av gäldenären besluta om nedläggning av konkursen. Innan beslut meddelas skall förvaltaren höras.

[S2]Om bevakningsförfarande äger rum, får beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

[S3]Rätten kan förordna att boets egendom inte får säljas innan ansökningen har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

  • NJA 2002 s. 629:Fråga, i ett resningsärende, om en konkurs skulle ha avskrivits eller nedlagts. 10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § KL.

[K12]2 §  Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras.

[S2]Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen.

[S3]Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i den bank eller det kreditmarknadsföretag som parterna enas om. Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till medlen. Lag (2004:431).

Ackordsförslag m. m.

[K12]3 §  Reglerna i 4--28 §§ om ackord är tillämpliga endast i en konkurs i vilken det har beslutats att bevakningsförfarande skall äga rum.

[K12]4 §  Om gäldenären vill bjuda ackord, skall han tillställa rätten ett ackordsförslag. I förslaget skall anges

  1. hur mycket gäldenären bjuder i betalning,
  2. när betalningen skall ske,
  3. om säkerhet har ställts för ackordet och vari säkerheten i så fall består.

[K12]5 §  Ett ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenärer som enligt 11 § har rätt att rösta om förslaget sätts ned och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte en lägre ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som har bevakat fordran och skulle omfattas av ackordet eller om det finns synnerliga skäl för lägre utdelning. Betalning av föreskriven minsta utdelning skall ske inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner en längre betalningstid.

[S2]Ett ackord får innehålla villkor att borgenärer får full betalning intill ett visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter. Avvikelser till nackdel för en viss borgenär får också äga rum, om han medger det.

[S3]Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med betalningen eller annan särskild eftergift. Första och andra styckena gäller i tillämplig utsträckning.

[K12]6 §  Ett ackordsförslag får tas upp endast om det kommer in till rätten före den dag då kungörelsen om utdelningsförslaget i konkursen är införd i Post- och Inrikes Tidningar eller, när utbyte enligt 15 kap. 2 § sker, före den dag då underrättelserna sändes ut.

[S2]Om ackordsförslaget har kommit in i rätt tid, skall rätten inhämta yttrande av förvaltaren huruvida förslaget bör föreläggas borgenärerna. Avstyrker förvaltaren att det sker, får förslaget tas upp endast om rätten finner synnerliga skäl till det.

[K12]7 §  Möter enligt 4--6 §§ hinder mot att ackordsförslaget tas upp, skall det avvisas.

Sammanträde för prövning av ackordsförslag

[K12]8 §  Om ackordsförslaget tas upp, skall borgenärerna genast kallas till ett sammanträde inför rätten för att pröva förslaget. Innan gäldenären har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får kallelse utfärdas endast om det finns synnerliga skäl för det. Kallelsen till sammanträdet skall kungöras.

[S2]Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det att ackordsförslaget togs upp och inte heller innan tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkningar mot bevakade fordringar har handlagts vid förlikningssammanträdet.

[K12]9 §  Förvaltaren skall snarast till rätten inkomma med yttrande huruvida han anser att ackordsförslaget bör antas av borgenärerna. Yttrandet skall hållas tillgängligt för borgenärerna vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget, om det inte har sänts till dem tidigare.

[K12]10 §  Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget bör förvaltaren närvara. Om gäldenären inte kan infinna sig personligen, bör han skicka ett ombud.

[S2]Förvaltaren skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att rösta i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. Har det mot någon av dessa fordringar framställts anmärkning som inte har prövats eller har, om efterbevakning har skett, anmärkningstiden ännu inte gått ut, skall det särskilt anges i förteckningen.

[S3]Om gäldenären inte har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen till det uppges vid sammanträdet.

[K12]11 §  Vid omröstning i ackordsfrågan får rösträtt utövas endast för bevakade fordringar. En borgenär som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är förenad med förmånsrätt deltar dock inte i omröstningen. En borgenär, som har rätt till betalning först efter övriga borgenärer, deltar inte heller i omröstningen, såvida inte de övriga borgenärerna medger det.

[S2]Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller förmånsrätt, deltar han eller hon i motsvarande mån. Kan en borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning, eller understiger värdet av den egendom i vilken borgenären har särskild förmånsrätt borgenärens fordran, deltar han eller hon med återstående del av fordringen.

[S3]En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med fordringen i omröstningen.

[S4]Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt ska få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas för de fordringar som därigenom får full betalning.

[S5]Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt. Lag (2008:993).

Prop. 2002/03:49: I första stycket har hänvisningen till fordringsavtal utgått. Ändringen är en följd av att böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott är efterställda enligt lag vid konkurs (19 § förmånsrättslagen). Oavsett om grunden för ett efterställande är lag eller avtal, deltar en borgenär med en efterställd fordran inte i en omröstning i ackordsfrågan, såvida inte de övriga borgenärerna ...

[K12]12 §  En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Är utgången av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte, skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra åt förvaltaren att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 17 § första stycket för bestämmande av omröstningens utgång. Har en anmärkning mot någon yrkad fordran eller förmånsrätt prövats enligt 9 kap. 16 §, skall rättens avgörande dock tillämpas vid omröstningen i ackordsfrågan, om det inte före omröstningen visas att avgörandet har ändrats av högre rätt.

[S2]Förlikning angående en anmärkning som har framställts mot en fordran får inte ingås på något annat sätt än som har nämnts nu, om inte alla vars rätt är beroende av förlikningen samtycker till det.

[K12]13 §  Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna i ackordsfrågan, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

[K12]14 §  Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan rättens medgivande. Ett yrkande om detta skall framställas senast vid sammanträdet och innan omröstningen sker.

[S2]Om en ändring i ackordsförslaget medges, får prövningen av ackordsförslaget skjutas upp till ett fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen skjutas upp endast om det finns särskilda skäl till det.

[S3]Om rätten i något annat fall än som avses i andra stycket, efter att ha hört förvaltaren och de närvarande borgenärerna, anser att det finns särskilda skäl för att borgenärernas prövning av ackordsförslaget skjuts upp, får rätten besluta om uppskov till ett fortsatt sammanträde inom tre veckor.

Borgenärsmajoritet vid ackord m. m.

[K12]15 §  Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget om tre fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.

[K12]16 §  Anser en borgenär eller gäldenären att ett beslut genom vilket ett ackordsförslag har förkastats av borgenärerna inte har tillkommit på lagligt sätt, får han överklaga beslutet i hovrätten inom tre veckor från beslutet. Gäldenären får dock överklaga beslutet endast om hans rätt kan vara beroende av det. Beslutet tillämpas omedelbart, om inte något annat förordnas. Lag (1990:1072).

Fastställelse av ackord

[K12]17 §  Har ett ackordsförslag antagits vid sammanträdet men finns det enligt 19 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats av borgenärerna.

[S2]Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten fastställa ackordet.

[S3]Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om inte längre rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

[K12]18 §  Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl att fastställa ackordet, skall rätten vid förhandlingen först pröva anmärkningarna eller så många av dem att utgången av omröstningen blir densamma vare sig övriga anmärkningar godkänns eller inte.

[K12]19 §  Ett ackord får inte fastställas, om

  1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång,
  2. ackordet inte uppfyller de villkor som anges i 5 §,
  3. det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågan eller att något annat svek har ägt rum vid ackordet eller
  4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

[S2]Även om första stycket inte är tillämpligt får rätten efter omständigheterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen har bestritt fastställelse på grund av att

  1. betryggande säkerhet för ackordets fullgörande inte finns,
  2. ackordet är till skada för borgenärerna eller
  3. ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.

[S3]Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är inte förslaget förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta. Ett sådant sammanträde får hållas tidigast tio dagar efter beslutet om vägrad fastställelse. Borgenärerna skall kallas till sammanträdet. Kallelsen skall kungöras.

[K12]20 §  En förhandling enligt 17 § skall äga rum så snart som möjligt. Till förhandlingen skall förvaltaren, gäldenären och de borgenärer som var närvarande vid sammanträde som avses i 8 § kallas.

Verkan av ackord

[K12]21 §  Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.

[S2]En borgenär, som har rätt till betalning först efter övriga borgenärer, förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om inte alla borgenärer som enligt 11 § hade rätt att rösta om ackordsförslaget tillgodoses fullt ut genom ackordet.

[S3]Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.

[S4]En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som följer av 5 kap.15 och 16 §§. Lag (2008:993).

[K12]22 §  En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

  • NJA 1989 s. 92:Bolagsman i handelsbolag har ansetts inte ha ett fortsatt ansvar gentemot bolagets borgenärer för förpliktelser från vilka bolaget befriats genom ackord. 2 kap 20 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, jfr 21 § ackordslagen (1970:847).

[K12]23 §  En anmärkning mot en bevakning skall, om förmånsrätt yrkas för den bevakade fordringen, prövas på det sätt som föreskrivs i denna lag även om ackord har kommit till stånd.

[K12]24 §  Innan egendomen i boet till följd av att ett ackord har fastställts återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Förvaltaren skall dessutom se till att de borgenärer som har förmånsrätt för sina bevakade fordringar av egendomen, så långt den räcker, får den betalning som tillkommer dem på grund av förmånsrätten.

[S2]Är någon kostnad eller skuld tvistig, tillämpas 2 § tredje stycket.

[K12]25 §  När ackord har fastställts, får talan om återvinning inte väckas av någon borgenär som omfattas av ackordet. Talan som har väckts på behörigt sätt får trots det prövas.

[S2]Vad som vinns genom återvinningstalan och inte behövs för något sådant ändamål som avses i 24 § skall, sedan kärandens kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan får en fordran mot gäldenären har rätt att på vad han annars skulle ha fått betala avräkna den utdelning som tillkommer honom.

Tillsyn över ackord

[K12]26 §  På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten, om det finns skäl till det, förordna förvaltaren eller någon annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för tillsynsmannen förordnas.

[S2]Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

[S3]Tillsynsmannen skall entledigas av rätten, om det visar sig att han inte är lämplig eller att han av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

[K12]27 §  Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört skall prövas av rätten, om tillsynsmannen eller gäldenären begär det. Så länge ackordet inte har fullgjorts, får en sådan begäran framställas också av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Förverkande av ackord

[K12]28 §  På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts gäldenären förfaller, om

  1. gäldenären
    1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
    2. har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller
    3. i hemlighet har gynnat någon borgenär i syfte att inverka på ackordsfrågan,
  2. gäldenären har åsidosatt vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket, eller
  3. gäldenären på något annat sätt uppenbart har försummat sina åtaganden enligt ackordet.

[S2]Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.

[S3]Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklaras förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gäldenären eller mot den som har gått i borgen för ackordet. Lag (2005:243).

Prop. 2004/05:69: Förslaget har behandlats i kapitel 10. Ändringen i första stycket första punkten är en följd av att straffansvaret för uppsåtliga brott mot upplysningsplikten har förts över från bestämmelsen om oredlighet mot borgenärer till en särskild straffbestämmelse, försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning.

Någon förändring i sak är inte avsedd. En hänvisning har därför gjorts till straffbestämmelsen om försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Eftersom straffbestämmelsen ...

13 kap. Förvaltarens slutredovisning

Prop. 2015/16:125: Enligt tredje stycket ska gäldenären ge in rekonstruktörsberättelse och bouppteckning från en eventuell förhandling om offentligt ackord.

Avgivande av slutredovisningen

[K13]1 §  Förvaltaren skall avge slutredovisning för sin förvaltning i enlighet med vad som föreskrivs i detta kapitel. En förvaltare som avgår innan konkursen är avslutad skall avge slutredovisning, även om han har haft hand om förvaltningen tillsammans med andra förvaltare. Har förvaltningen varit delad, behöver redovisningen omfatta endast den del av förvaltningen som har ankommit på den avgående förvaltaren ensam.

[S2]Om förvaltarens skyldighet att under konkursen redovisa medelsförvaltningen m. m. finns det bestämmelser i 7 kap.18--21 §§.

[K13]2 §  Slutredovisning skall avges

  1. om konkursbeslutet hävs av högre rätt,
  2. om förvaltaren avgår före konkursens slut,
  3. om konkursen avskrivs på grund av otillräckliga tillgångar,
  4. om konkursen avskrivs därför att ingen fordran har gjorts gällande i konkursen,
  5. vid utdelning och vid efterutdelning enligt 11 kap. 20 §,
  6. vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 §,
  7. om konkursen läggs ned efter frivillig uppgörelse,
  8. om egendomen i boet återställs till gäldenären till följd av att ackord har fastställts.

[K13]3 §  Slutredovisningen skall avges till tillsynsmyndigheten. Till slutredovisningen skall förvaltaren bifoga de handlingar som är av betydelse för kontroll av redovisningen. Förvaltaren skall ge in en kopia av redovisningen till rätten. I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en kopia samtidigt lämnas till gäldenären.

[K13]4 §  I fall som avses i 2 § 5 skall slutredovisningen avges samtidigt som utdelningsförslaget ges in till rätten. I övriga i 2 § avsedda fall skall förvaltaren avge redovisningen så snart som möjligt.

Granskning av slutredovisningen

[K13]5 §  Tillsynsmyndigheten skall i de fall som avses i 2 § 2, 3, 5, 6 och 8 granska slutredovisningen samt i de fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 avge utlåtande över densamma. Tillsynsmyndigheten skall skicka utlåtandet till rätten. Redovisningen och utlåtandet skall hållas tillgängliga hos rätten och tillsynsmyndigheten för dem som vill ta del av handlingarna.

[K13]6 §  I fall som avses i 2 § 5 skall av den kungörelse som rätten utfärdar enligt 11 kap. 6 § framgå att slutredovisningen och utlåtandet är tillgängliga för granskning och var handlingarna finns.

[S2]I fall som avses i 2 §2 och 8 skall rätten, när tillsynsmyndigheten har lämnat sitt utlåtande, kungöra att slutredovisningen och utlåtandet har avgetts samt var handlingarna är tillgängliga för granskning.

[S3]I de kungörelser som nämns i första och andra styckena skall det anges vad den som vill klandra redovisningen måste göra.

Klander av slutredovisningen

[K13]7 §  Förvaltarens slutredovisning får klandras av tillsynsmyndigheten och gäldenären. Även en borgenär får klandra redovisningen, om hans rätt kan vara beroende av den.

[S2]Talan om klander av slutredovisning väcks genom stämning vid den tingsrätt där konkursen är eller har varit anhängig.

[S3]I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 skall talan väckas senast den dag som rätten bestämmer och anger i kungörelsen. Denna dag skall bestämmas så att tre månader förflyter från den tidpunkt då kungörelsen kan antas bli införd i Post- och Inrikes Tidningar. I övriga fall skall talan väckas inom tre månader från den dag då kopian av redovisningen kom in till rätten.

  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.
8 § Har upphävts genom lag (2006:706).

[K13]9 §  En borgenär som har väckt klandertalan har rätt att av konkursboet få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de täcks av vad som genom rättegången har kommit boet till godo.

14 kap. Konkurskostnader

  • RH 1993:164:Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.

Allmänna bestämmelser

[K14]1 §  Med konkurskostnad avses

  1. arvode och kostnadsersättning till förvaltare,
  2. arvode och kostnadsersättning till en sådan rådgivare eller förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 §,
  3. ersättning till ett sakkunnigt biträde som förvaltare har anlitat med stöd av 7 kap. 11 §,
  4. ersättning till staten för tillsynen över förvaltningen,
  5. kostnad för kungörande av beslut eller åtgärd rörande konkursen,
  6. kostnad för de skriftliga kallelser och underrättelser till borgenärerna som utfärdas i konkursen,
  7. ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för inställelse.

[S2]Som konkurskostnad anses inte de kostnader för kungörelsen, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakning.

  • RH 1996:27:Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.
  • RH 1993:164:Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.
  • NJA 2008 s. 941:En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  • NJA 2005 s. 26:Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  • NJA 2009 s. 823:Konkursförvaltares utlägg för kreditupplysning avseende gäldenärsbolaget (I=Ö 311-09) samt i visst fall för kontoutdrag och bankallegat (II=Ö 314-09) har ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnader enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  • NJA 2006 s. 662:Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.
  • NJA 2015 s. 132:Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  • NJA 1999 s. 358:Konkursförvaltare har förskotterat egna medel till kostnader för försäljning av i boet ingående fastigheter. Dessa har visat sig inte kunna säljas. De gjorda utläggen har inte ansetts vara konkurskostnader och förvaltaren har inte ansetts berättigad till ersättning för utläggen. 14 kap 1 och 18 §§ KL.

[K14]2 §  Konkurskostnaderna skall utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet har ådragit sig. I den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, skall de betalas av staten, om inte något annat följer av 3 §.

[S2]Om förvaltaren har haft kostnader för försäljning av fast egendom och de inte kan tas ut ur egendomens avkastning och köpeskilling eller annars ur boet, skall de betalas av staten. Lag (2005:190).

  • RH 2008:61:En konkursförvaltare har under handläggningen av konkursen betalat massakostnader med boets medel. I samband med slutredovisningen kunde konstateras att boets medel inte täckte det av förvaltaren yrkade arvodet. Tingsrätten fastställde förvaltarens arvode i enlighet med yrkandet och slutredovisningen klandrades inte. Konkursförvaltaren begärde ersättning av staten för den del av arvodet som inte hade kunnat tas ur boet. Hovrätten har funnit att tingsrätten inte i detta skede av handläggningen ska pröva om konkursförvaltaren brutit mot den s.k. betalningsordningen i 14 kap. 2 § konkurslagen. Hovrätten har istället ansett att tingsrätten ska utgå endast från de uppgifter som framgår av slutredovisningen och arvodesbeslutet.
  • NJA 2005 s. 26:Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  • NJA 2003 s. 248:När ett konkursbeslut upphävts efter resning, har principen att konkurskostnaderna skall betalas av konkursboet likväl tillämpats. (Jfr 1998 s. 214)
  • NJA 1994 s. 319:I ett konkursbo fanns endast medel som härrörde från försäljning av egendom som omfattades av företagshypotek. Det har ansetts att staten enligt 14 kap 2 § KL skall betala sådan del av arvodet till konkursförvaltaren som hänför sig till försäljningen men som inte kan tas ut ur boet. Enligt 14 kap 18 § 1 st KL skall den del av arvodet som hänför sig till försäljningen fastställas att betalas ur den företagsintecknade egendomens avkastning och köpeskilling.
  • RH 1998:86:Staten har inte ansetts skyldig att i konkursärende svara för uppkomna konkurskostnader trots att konkursbeslutet undanröjts av högre rätt.
  • NJA 2006 s. 662:Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  • NJA 2015 s. 132:Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  • RH 2003:58:Konkursförvaltare har ansetts berättigad till förskott på förvaltararvode av allmänna medel.

[K14]3 §  Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan borgenär än staten och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Är flera borgenärer betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär åläggas att betala konkurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, ska de betalas av staten. Lag (2010:1239).

  • RH 1993:164:Vid fastställande av ersättning till konkursförvaltare i ett konkursbo, som saknat tillgångar, har bestämts att staten fullt ut skall svara för konkurskostnaderna.

Förvaltarens arvode

[K14]4 §  Arvodet till förvaltaren bestäms av rätten. Om det har utsetts flera förvaltare, skall särskilt arvode bestämmas för var och en av dem.

[S2]Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer taxa som skall tillämpas vid bestämmande av arvode till förvaltaren om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §.

  • NJA 2014 s. 798:Konkursförvaltararvode. Om en förvaltare inför en förvaltningsåtgärd har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltaren i regel anses ha handlat med tillräcklig omsorg även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig. En eventuell nedsättning av förvaltarens arvode ska relateras till den ifrågavarande åtgärden och inte till den totala förvaltningen.
  • RH 1996:27:Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.
  • NJA 2014 s. 788:En konkursförvaltare har inte fullgjort skyldigheten enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket konkurslagen att underrätta tillsynsmyndigheten om omständigheter som kunde medföra jäv för honom. Underlåtenheten har inte i sig ansetts kunna inverka på arvodet.
  • NJA 2008 s. 941:En konkursförvaltare har inte ansett berättigad till ersättning i form av förvaltararvode för arbete som han utfört i ett mål angående förskott på arvodet.
  • RH 2010:39:Vid prövning av arvode till konkursförvaltare för nedlagt arbete på brottsutredning och brottsanmälan har frågor uppkommit dels om hur långt förvaltarens utredningsskyldighet sträcker sig när det hos myndighet redan genomförts eller pågår en revision, dels hur långt förvaltarens anmälningsskyldighet sträcker sig när brottsanmälan redan är gjord, dels ock vem som bör ansvara för att förvaltaren ska få kännedom om relevanta brottsutredningar.
  • RH 2010:13:Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i ett konkursärende som avskrivits enligt 10 kap. 1 § konkurslagen och där en förvaltare entledigats och en annan förordnats att slutföra uppdraget.
  • RH 2010:4:Konkursförvaltare har, med begränsad framgång, lagt ned arbete på att söka driva in en redovisningsfordran, något TSM efter hörande enligt 7 kap. 10 § konkurslagen avrått från. Det arvode som konkursförvaltaren begärt för detta arbete har inte befunnits skäligt utan nedsatts.
  • NJA 1992 s. 548:Fråga huruvida konkursförvaltare har rätt till ersättning av konkursboet för tidsspillan med anledning av inställelse som vittne i brott mål mot konkursgäldenärens ställföreträdare.
  • NJA 2003 s. 99:Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7 kap. 10 § konkurslagen höra tillsynsmyndigheten, dels om ett åsidosättande av denna plikt skall medföra avdrag på konkursförvaltararvodet.
  • RH 2012:11:Hovrätten har funnit att det krävs att en konkursförvaltare har ett inte obetydligt handlingsutrymme för att kunna göra processuella överväganden och fatta beslut. Hovrätten har bl.a. mot bakgrund därav funnit att konkursförvaltaren i sitt sätt att hantera och redovisa en fråga om återvinning inte brustit i omsorg och skicklighet på ett sätt som ska tillåtas påverka konkursförvaltarens arvode.
  • NJA 1999 s. 665:Fråga om skäligheten av arvode för uppdrag som konkursförvaltare.
  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.
  • NJA 2015 s. 132:Arvode till konkursförvaltare. Även om åtgärder som förvaltaren vidtar för försäljning av fast egendom är från allmän synpunkt nyttiga, gäller inte för sådana åtgärder något undantag från kravet på förmånlig och snabb avveckling av konkursboet.
  • NJA 1998 s. 685:Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan.
  • RH 2000:26:Fråga om tillämpning av den s.k. konkursförvaltartaxan. Även fråga om sakkunnigt biträde enligt konkurslagen.
  • RH 1999:114:En konkursförvaltares arvode har satts ned med hänsyn till att han avslutat konkursen för sent.
  • RH 1994:140:Fråga om tillämpning av konkursförvaltartaxan i mindre konkurs.
  • DVFS 2017:15: Domstolsverkets föreskrifter om konkursförvaltartaxa
  • DVFS 2016:13: Domstolsverkets föreskrifter om konkursförvaltartaxa

[K14]5 §  Arvodet skall bestämmas till ett visst belopp i ett för allt, om inte enligt 18 § ett särskilt arvode behöver beräknas för egendom som avses där. Ett sådant särskilt arvode får bestämmas innan arvodesfrågan i övrigt avgörs.

[S2]När ett särskilt arvode bestäms för viss egendom, tillämpas de grunder för arvodesberäkningen som anges i 4 §.

[K14]6 §  Arvodet bestäms efter framställning av förvaltaren. Har det utsetts flera förvaltare, bör deras arvoden bestämmas på en gång, om det lämpligen kan ske.

[S2]I arvodesframställningen skall förvaltaren ange det belopp som han begär och, om det kan komma i fråga att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, även det beloppet. Till framställningen skall bifogas en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets fördelning på de olika förvaltningsåtgärderna. Har förvaltaren anlitat ett sådant biträde som avses i 7 kap. 11 § och har biträdet erhållit gottgörelse eller har förvaltaren tillgodoförts ersättning för utgifter, skall det anges i redogörelsen.

[S3]Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom, skall förvaltaren tillhandahålla rätten en förteckning över de kända rättsägare som har särskild förmånsrätt i egendomen.

  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.

[K14]7 §  Avser en arvodesframställning endast att ett särskilt arvode skall bestämmas för viss egendom, får rätten avgöra om det finns skäl att ta upp yrkandet till prövning innan arvode i övrigt bestäms.

[K14]8 §  I andra fall än de som avses i 9 § tredje stycket och 10 § skall rätten, innan arvodesframställningen prövas, inhämta yttrande i arvodesfrågan av tillsynsmyndigheten samt ge gäldenären och de borgenärer som hos rätten har begärt det tillfälle att yttra sig över framställningen inom viss tid, minst två och högst fyra veckor. I fall som sägs i 6 § tredje stycket skall varje känd borgenär som har särskild förmånsrätt i egendomen ges tillfälle att yttra sig över framställningen. Om ett konkursbeslut upphävts, skall den borgenär vars ansökan lagts till grund för beslutet ges tillfälle att yttra sig över framställningen.

[S2]Rätten får hålla förhandling i arvodesfrågan, om den finner skäl till det. Till förhandlingen skall förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären samt de borgenärer som har begärt att få yttra sig över arvodesframställningen kallas. I fall som avses i 6 § tredje stycket skall varje känd borgenär som har särskild förmånsrätt i egendomen kallas. Om ett konkursbeslut upphävts, skall den borgenär vars ansökan lagts till grund för beslutet kallas. Lag (2005:190).

  • NJA 1997 s. 579:I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.

[K14]9 §  I fall då tingsrätten har att fastställa utdelning eller efterutdelning i konkursen skall beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt med beslutet om fastställelse, när inte något annat följer av 7 §.

[S2]Oberoende av om talan har förts mot ett beslut om att fastställa utdelning eller efterutdelning får högre rätt som ändrar lägre rätts beslut i arvodesfrågan göra den ändring i beslutet om fastställelse som föranleds därav eller, om det behövs, återförvisa utdelningsfrågan till förvaltaren.

[S3]Den domstol som har att pröva en fråga om utdelning eller efterutdelning får bestämma tilläggsarvode till förvaltaren för arbete i anledning av handläggningen av frågan vid domstolen.

  • NJA 2005 s. 71:Resningsärende. Rätten har i ärende om bestämmande av förvaltararvode och fastställande av utdelning i konkurs satt ned arvodet till förvaltaren, varvid ytterligare medel blivit tillgängliga för utdelning till fordringsägarna i konkursen. Fråga om och i vad mån en nytillkommen fordran får beaktas när utdelningsförslaget därvid görs om.

[K14]10 §  Om konkursen avskrivs eller läggs ned eller om efterutdelning enligt 11 kap. 21 § äger rum, skall rätten höra tillsynsmyndigheten innan arvode till förvaltaren bestäms. Lag (2005:190).

  • NJA 1997 s. 579:I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.

[K14]11 §  En förvaltare får inte lyfta sitt arvode förrän han har avgett slutredovisningen för sin förvaltning. När arvodesframställningen lämnats in till rät-ten får dock förvaltaren, utan särskilt beslut av rätten, lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som beräknats för arvodet. Lag (2003:893).

  • NJA 1992 s. 887:Konkursförvaltare får inte lyfta sitt arvode, förrän rättens beslut om det har vunnit laga kraft, men har tillgodoräknats ränta på beloppet från dagen för slutredovisningen.

Förskott på förvaltarens arvode

[K14]12 §  Rätten får tillerkänna förvaltaren skäligt belopp att utgå i förskott innan slutligt arvode bestäms, om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av det arbete som uppdraget har medfört, den tid under vilken konkursen har varat och ytterligare beräknas pågå samt övriga förhållanden.

[S2]En framställning om förskott skall ange det belopp som begärs och de skäl som åberopas för förskottsbetalningen. Till framställningen skall bifogas en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört och en uppgift om boets ekonomiska ställning. Rätten skall inhämta yttrande i förskottsfrågan av tillsynsmyndigheten.

  • NJA 1998 s. 10:När en konkursförvaltare har vidtagit samtliga åtgärder till avveckling av konkursbona och gjort vad som ankommer på honom enligt KL när det gäller utredning av brott, har det ansetts inte motiverat att konkurserna hålls öppna därför att åklagare och skattemyndigheter bedriver fortsatt utredning. På grund härav har förvaltaren inte tillerkänts förskott på arvode. 14 kap 12 § KL (1987:672).
  • RH 1995:30:Skyldighet att erlägga mervärdesskatt anses inträda när konkursförvaltare inger sin arvodesframställning till tingsrätten. Förvaltaren kan därför bli skyldig att betala in skatt på arvodet innan han uppburit detta. Denna omständighet har inte ensam kunnat läggas till grund för beslut om förskott på arvodet.
  • RH 2012:46:Hovrätten har avslagit en konkursförvaltares begäran om förskott på arvode i enlighet med 14 kap. 12 § konkurslagen (1987:672). Hovrätten har med hänsyn till omfattningen av det arbete som utförts, den tid som konkursen varat och ytterligare beräknats pågå funnit att det inte kan anses rimligt att bevilja det begärda förskottet.
  • NJA 2005 s. 26:Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.
  • NJA 2003 s. 203:Förutsättningar för förskott på arvode till konkursförvaltare.
  • RH 2003:58:Konkursförvaltare har ansetts berättigad till förskott på förvaltararvode av allmänna medel.

Förvaltarens ersättning för kostnader

[K14]13 §  Förvaltaren får under förvaltningens gång ur konkursboet ta ut medel för att betala de kostnader som uppdraget medför. Uttagen skall anges i förvaltarens slutredovisning.

  • NJA 1996 s. 794:Konkursförvaltare har vid sidan av arvode, som bestämts med överskridande av gällande taxebelopp, erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior. - Tillika fråga om verkan av Riksskatteverkets medgivande.

[K14]14 §  Avskrivs konkursen enligt 10 kap. 1 §, skall rätten bestämma kostnadsersättningen och ersättningen enligt 2 § andra stycket till förvaltaren samtidigt som arvodet bestäms. Tillsynsmyndigheten skall höras också över begäran om ersättning för kostnader. Lag (2005:190).

  • RH 1996:134:Fråga om grunderna för bestämmande av arvode till förvaltare i konkurs.
  • NJA 1996 s. 794:Konkursförvaltare har vid sidan av arvode, som bestämts med överskridande av gällande taxebelopp, erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior. - Tillika fråga om verkan av Riksskatteverkets medgivande.

Övriga konkurskostnader

[K14]15 §  Rätten bestämmer arvodet till en sådan rådgivare eller förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 § efter att ha hört tillsynsmyndigheten och förvaltaren. Härvid tillämpas 4 § andra stycket och 5 §.

[K14]16 §  Ersättningen till ett sakkunnigt biträde som har anlitats med stöd av 7 kap. 11 § bestäms av förvaltaren.

  • RH 1996:27:Om konkursförvaltare av egna medel gottgjort eller skall gottgöra ett sakkunnigt biträde, har ersättningen till biträdet ansetts ingå i det allmänna förvaltararvodet och skola prövas vid bestämmandet av detta.

[K14]17 §  Ersättningen till staten för tillsynen över förvaltningen utgår enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

[S2]Ersättningen till staten för sådana konkurskostnader som avses i 1 § första stycket 6 utgår enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom

[K14]18 §  Av arvodet till förvaltaren eller sådan rådgivare eller förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 § ska, om det i boet finns egendom i vilken särskild förmånsrätt gäller och i den mån det inverkar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurskostnaderna, den del som avser egendomen i fråga fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

[S2]Då särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan konkurskostnad än som har sagts i första stycket. Särskild förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979), hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurskostnader, i den mån det inte finns annan egendom i boet som kan användas till betalning.

[S3]Med arvode som sägs i första stycket jämställs vid tillämpningen av denna paragraf konkursboets kostnader för vård och försäljning av egendomen i fråga. Lag (2008:993).

  • NJA 1999 s. 131:Fråga om rätt för konkursförvaltare att, vid intressekonflikt mellan borgenärer, väcka talan om återvinning utan att den av processen berörde borgenären ställt säkerhet för samtliga rättegångskostnader.
  • NJA 2006 s. 662:Konkursförvaltares utlägg för försäkring av egendom och för omhändertagande av miljöfarligt avfall har inte ansetts vara ersättningsgilla som konkurskostnad enligt 14 kap. 1 § konkurslagen.
  • RH 1994:126:Fråga om företagshypoteks andel av försäljningsintäkterna vid fortsatt drift av detaljistföretag i konkurs.
  • NJA 1997 s. 485:Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.
  • NJA 1991 s. 755:Fråga vid en företagskonkurs om fördelning av förvaltarens arvode för fortsatt drift av konkursföretaget på olika slags egendom i konkursboet.
  • NJA 1999 s. 358:Konkursförvaltare har förskotterat egna medel till kostnader för försäljning av i boet ingående fastigheter. Dessa har visat sig inte kunna säljas. De gjorda utläggen har inte ansetts vara konkurskostnader och förvaltaren har inte ansetts berättigad till ersättning för utläggen. 14 kap 1 och 18 §§ KL.
  • NJA 1999 s. 282:Fråga om fördelning av konkursförvaltares arvode på olika slags egendom i konkursboet (14 kap 18 § KL).
  • NJA 1994 s. 319:I ett konkursbo fanns endast medel som härrörde från försäljning av egendom som omfattades av företagshypotek. Det har ansetts att staten enligt 14 kap 2 § KL skall betala sådan del av arvodet till konkursförvaltaren som hänför sig till försäljningen men som inte kan tas ut ur boet. Enligt 14 kap 18 § 1 st KL skall den del av arvodet som hänför sig till försäljningen fastställas att betalas ur den företagsintecknade egendomens avkastning och köpeskilling.

15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs

Prop. 1994/95:189: I första stycket föreskrivs att ett för hela landet gemensamt register över fysiska personers och dödsbons konkurser skall inrättas och att PRV skall vara huvudman för registret. Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

Andra stycket innehåller en hänvisning till den lagstiftning som upptar bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser.

Formen för kungörande

[K15]1 §  Kungörelsen om konkursbeslutet skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och, enligt vad som föreskrivs i 3 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m., i ortstidning.

[S2]När ett beslut eller en åtgärd i något annat fall än som sägs i första stycket eller i 8 kap. 11 § skall kungöras enligt denna lag, skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som rätten bestämmer.

Utbyte av kungörelse mot skriftliga underrättelser till borgenärerna

[K15]2 §  I en konkurs vari bevakningsförfarande har ägt rum skall följande kungörelser ersättas med skriftliga underrättelser till borgenärerna, om det saknas anledning att anta att kostnaden för tillkännagivandet med kungörelse blir lägre eller att kungörelse i övrigt är lämpligare, nämligen

  1. kungörelse med kallelse till förhandling angående entledigande av förvaltare,
  2. kungörelse med information om att ett förslag till utdelning eller efterutdelning har upprättats samt att slutredovisningen och tillsynsmyndighetens utlåtande över den finns tillgängliga för granskning,
  3. kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av frivillig uppgörelse,
  4. kungörelse med information om att slutredovisningen och tillsynsmyndighetens utlåtande över den finns tillgängliga för granskning i fall då förvaltare avgår före konkursens slut.

[S2]Om utbyte sker i de fall som anges i första stycket 2, 3 eller 4 skall tid som avses i 11 kap. 6 § tredje stycket, 13 kap. 7 § tredje stycket och 16 kap. 9 § första stycket i stället räknas från dagen efter den då underrättelserna sändes ut.

Utbyte av underrättelser och kallelser till borgenärerna mot kungörelse

[K15]3 §  Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket stort, får underrättelser till dessa borgenärer och sådana kallelser till dem som inte behöver delges ersättas av ett tillkännagivande genom kungörelse.

Formen för kallelser och underrättelser m.m.

[K15]4 §  Skriftliga kallelser och underrättelser enligt denna lag sänds med posten i vanligt brev till mottagaren under hans senaste kända postadress, om inte något annat följer av särskilda föreskrifter om delgivning.

[S2]Skall någon enligt en föreskrift i lagen beredas tillfälle att yttra sig i en viss fråga, får delgivning äga rum.

Register över konkurser

/Upphör att gälla U: 2018-07-07/

5 §  Hos Bolagsverket skall, för de ändamål som anges i 6 §, med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela landet gemensamt register över fysiska personers och dödsbons konkurser.

I handelsregisterlagen (1974:157), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser. Lag (2005:909).

/Träder i kraft I: 2018-07-07/

[K15]5 §  Hos Bolagsverket ska, för de ändamål som anges i 6 §, med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela landet gemensamt register över fysiska personers och dödsbons konkurser.

[S2]I handelsregisterlagen (1974:157), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om registrering av juridiska personers konkurser. Lag (2018:713).

[K15]6 §  Det register som avses i 5 § första stycket får användas för upplysningar till den som begär uppgifter om fysiska personers och dödsbons konkurser. Bolagsverket får använda registret för uppföljning av och tillsyn över de övriga register som förs hos verket samt för utfärdande av bevis om att en person eller ett dödsbo inte är försatt i konkurs vid någon domstol i landet. Lag (2004:241).

[K15]7 §  Registret får innehålla uppgifter om:

  1. konkursgäldenärens namn, personnummer och adress,
  2. datum för konkursbeslutet,
  3. datum för konkursens avslutande,
  4. den domstol som fattat beslutet om konkursen och domstolens målnummer,
  5. beslut genom vilket högre rätt har upphävt konkursbeslutet,
  6. konkursförvaltarens namn och adress samt
  7. namn och adress på den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över förvaltningen.

[S2]Uppgifterna i registret skall gallras fem år efter utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. Lag (1995:793).

[K15]8 §  Om en fysisk person eller ett dödsbo försätts i konkurs, skall tingsrätten samma dag till Bolagsverket sända en underrättelse om beslutet. Underrättelsen skall innehålla de uppgifter som anges i 7 § 1, 2, 4, 6 och 7. Tingsrätten skall även underrätta verket när en sådan konkurs har avslutats eller när högre rätt har upphävt ett konkursbeslut. Lag (2004:241).

16 kap. Bestämmelser om handläggning och överklagande m.m.

  • RH 2005:24:Borgenär har godtagit anmärkning mot gjord bevakning i konkurs. Oavsett att tingsrätten därefter beslutat att skriva av tvisten som förlikt, har borgenären ansetts ha rätt att återta sitt godkännande. Tingsrättens avskrivningsbeslut har ansetts sakna rättsverkningar, och överklagande av beslutet har avvisats.

Handläggning av konkursärenden

[K16]1 §  Prövningen av en konkursansökan och handläggningen av konkursen sker som ett konkursärende hos tingsrätten. Som konkursärende handläggs inte sådan talan enligt denna lag som skall väckas genom stämning.

[K16]2 §  I konkursärenden gäller rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål i tillämpliga delar, om inte något annat sägs i denna lag. Sker handläggningen vid förhandling, tillämpas bestämmelserna om huvudförhandling i tvistemål, om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg därifrån.

[S2]Om den som har kallats till en förhandling uteblir, hindrar det inte att den fråga som förhandlingen gäller prövas och avgörs.

[S3]Rättens avgörande sker genom beslut.

  • NJA 2001 s. 731:HovR har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.
  • NJA 2001 s. 151:Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
  • RH 1995:39:Vid förhandling för prövning av borgenärs konkursansökan har borgenären inte varit närvarande på annat sätt än per telefon. Tingsrätten har oaktat detta beslutat försätta gäldenären i konkurs. Tingsrättens förfarande har ansetts utgöra rättegångsfel och föranlett att beslutet undanröjts.
  • NJA 2001 s. 870:I ett konkursärende har TRen hänskjutit en fråga enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. Frågan hade uppkommit med anledning av att TRen skulle bestämma om fördelning av konkurskostnader enligt 14 kap. 18 § konkurslagen i samband med beslut angående arvode till konkursförvaltaren och utdelning till borgenärerna. Nämnda bestämmelse i rättegångsbalken har inte ansetts tillämplig i det aktuella fallet, och frågan har därför inte tagits upp till prövning av Högsta domstolen.
  • RH 2006:50:En borgenär har ansökt om att en gäldenär skall försättas i konkurs och har som grund för ansökan åberopat att gäldenären får anses vara på obestånd eftersom denne inte efter betalningsuppmaning betalat en klar och förfallen löneskuld. Under ärendets handläggning i tingsrätten har borgenären ånyo ansökt om att gäldenären skall försättas i konkurs och har till grund för den nya konkursansökningen åberopat en nyuppkommen löneskuld. Hovrätten har funnit att rättegångshinder i form av litispendens föreligger mot att ta upp den andra konkursansökningen till prövning.
  • NJA 1998 s. 857:I ärende om kostnadsersättning till konkursförvaltare har 31 kap 2 § RB ansetts tillämplig. Kostnaden för ombud har emellertid i målet inte ansetts vara skäligen motiverad för att förvaltaren skulle kunna ta tillvara sin rätt.
  • NJA 2000 s. 564:Fråga om ersättning för kostnader i konkursärende. 16 kap. 2 § konkurslagen.
  • NJA 2004 s. 561:Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan antas ha inverkat på målets utgång.

[K16]3 §  En tingsrätt skall vid handläggningen av ett konkursärende bestå av en lagfaren domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre lagfarna domare.

Verkställighet av beslut i konkursärenden

[K16]4 §  Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett konkursbeslut går i verkställighet omedelbart. Detsamma gäller andra beslut av rätten under handläggningen av ett konkursärende i en fråga som enligt denna lag skall prövas av rätten, om inte något annat förordnas eller följer av andra stycket.

[S2]Beslut under handläggningen av ett konkursärende går i verkställighet först sedan det har vunnit laga kraft, om beslutet avser

  1. arvode eller kostnadsersättning till förvaltare,
  2. arvode till en sådan rådgivare eller förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 §,
  3. arvode eller kostnadsersättning till en sådan tillsynsman som har utsetts enligt 12 kap. 26 §,
  4. utdömande av förelagt vite.

[S3]Angående verkställighet av beslut att fastställa utdelning finns det bestämmelser i 11 kap.9 och 10 §§.

  • NJA 2000 s. 703:Innan överklagande av konkursbeslut slutligt avgjorts, har konkursen avskrivits och beslut i samband därmed fattats om att konkurskostnader skulle utgå ur konkursboet. Eftersom de grunder som anförts till stöd för överklagandet av konkursbeslutet var av sådan art att de kunde få betydelse för ansvaret för konkurskostnaderna, har beslutet rörande dessa kostnader undanröjts och målet i denna del återförvisats till hovrätt för att denna skulle vid avgörande av kostnadsfrågan kunna beakta utgången i målet om över klagande av konkursbeslutet.
  • NJA 1992 s. 887:Konkursförvaltare får inte lyfta sitt arvode, förrän rättens beslut om det har vunnit laga kraft, men har tillgodoräknats ränta på beloppet från dagen för slutredovisningen.

Överklagande av rättens beslut i konkursärenden m.m.

[K16]5 §  Varje tingsrättens beslut i ett konkursärende i en fråga som enligt denna lag skall prövas av rätten får överklagas för sig, om inte något annat följer av 6 eller 7 §.

[S2]Har ett beslut meddelats utan att förhandling har hållits, skall de som beslutet har gått emot genast underrättas om tiden för beslutet, i den mån det med hänsyn till omständigheterna är motiverat. När det är lämpligt, bör i underrättelsen ges besked om utgången av den prövade frågan.

  • NJA 1997 s. 168:Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieägare och styrelseledamot i gäldenärsbolaget, dels verkställande direktören i bolaget.

[K16]6 §  Ett beslut enligt 9 kap. 1 § att bevakning skall äga rum får inte överklagas. Inte heller får ett beslut av tingsrätten enligt 11 kap. 7 § tredje stycket som innefattar återförvisning av ett utdelningsförslag till förvaltaren överklagas.

[S2]Rättens beslut i fråga om utdelning får överklagas endast av den som i rätt tid har framställt invändning mot utdelningsförslaget eller, om rätten beslutar fastställa utdelning som avviker från förslaget, den vars rätt påverkas av ändringen. Förvaltaren får fullfölja talan i en fråga som gäller återvinning.

  • NJA 2000 s. 417:TR:s beslut om fastställande av utdelning i ett handelsbolags konkurs har ansetts inte kunna överklagas av en bolagsmans enskilda borgenär.
  • NJA 2004 s. 561:Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan antas ha inverkat på målets utgång.
  • NJA 1996 s. 129:Förmånsberättigad borgenär har underlåtit att framställa invändning mot konkursförvaltares utdelningsförslag vari borgenärens förmånsrätt lämnats obeaktad. Utan hinder härav har borgenären ansetts kunna under åberopande av sin förmånsrätt överklaga TR:ns beslut om utdelning av medel som inte omfattades av utdelningsförslaget men blivit tillgängliga genom att förvaltararvodet nedsatts.

[K16]7 §  Mot beslut enligt 12 kap. 18 § med anledning av en framställd anmärkning får talan inte föras.

[S2]Mot följande beslut får talan inte föras särskilt, nämligen

  1. beslut i fråga om vägrat återtagande eller om ändring i ett ackordsförslag enligt 12 kap. 14 §,
  2. beslut enligt 12 kap. 19 § att borgenärerna på nytt skall pröva ackordsfrågan.

[K16]8 §  Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut, om beslutet rör

  1. utseende eller entledigande av förvaltare, antalet förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera förvaltare,
  2. arvode, kostnadsersättning eller förskott till förvaltare,
  3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning eller föreläggande eller utdömande av vite,
  4. uppdrag som eller arvode till rådgivare eller förlikningsman,
  5. avslag på en framställning om att inleda bevakningsförfarande,
  6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 §. Lag (2006:706).

Prop. 2005/06:200: Propositionens förslag om en rikstäckande kronofogdemyndighet bygger på att myndigheten, när det gäller operativ ledning och materiell styrning, skall ha en fristående ställning i förhållande till Skatteverket. I linje med detta bör tillsynsmyndigheten föra det allmännas talan i nu aktuella frågor även i Högsta domstolen. Detta följer av 22 § förvaltningslagen (1986:223) om inte något annat är särskilt föreskrivet. Det föreslås ...

  • NJA 2005 s. 26:Förskott på arvode till konkursförvaltare har ansetts kunna utgå av allmänna medel. Tillika fråga om partsställningen i hovrätt.

[K16]9 §  Ett sådant beslut av tingsrätten som avses i 5 § får överklagas hos hovrätten. Överklagandet skall ske inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Är det fråga om ett konkursbeslut eller ett beslut om nedläggning av en konkurs på grund av frivillig uppgörelse, räknas dock tiden för överklagande från den dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar.

[S2]Beslut om åläggande av reseförbud, om skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, om förbud att utfärda pass samt om någons häktande eller kvarhållande i häkte får överklagas utan inskränkning till viss tid. Detsamma gäller klagan mot ett beslut på den grunden att förfarandet onödigt uppehålls genom beslutet. Lag (1994:1050).

  • NJA 1997 s. 168:Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieägare och styrelseledamot i gäldenärsbolaget, dels verkställande direktören i bolaget.

17 kap. Skadestånd och straff

Skadestånd

[K17]1 §  En förvaltare skall ersätta de skador som han vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar boet, en konkursborgenär eller gäldenären. Skadeståndet kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

[S2]Skall flera förvaltare ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har betalt i skadestånd får sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

  • NJA 2006 s. 420:En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt aktiebolagslagen har inte någon generell skyldighet att vid skadeståndsansvar tillse att svaranden vid ogillande av talan kan få ersättning för sina av domstol utdömda rättegångskostnader.
  • NJA 2005 s. 443:Frågor om konkursförvaltares skadeståndsskyldighet för underlåtenhet att väcka talan om återvinning och för underlåtenhet att höra särskilt berörd borgenär i återvinningsfrågan.
  • NJA 2001 s. 99:En konkursförvaltare beslöt att färdigställa en byggnad på konkursboets fastighet och tog upp ett lån för detta ändamål utan att först samråda med en bank som hade fordran med bästa rätt i fastigheten. Sedan byggnaden färdigställts försåldes fastigheten på exekutiv auktion. Härvid fick banken inte full betalning för sin fordran. Konkursförvaltaren har ålagts att betala skadestånd.
  • NJA 1996 s. 618:Konkursförvaltare har vid sidan av arvode enligt taxa erhållit ersättning för kostnader avseende telefaxsändningar, porto och fotokopior.
  • NJA 2016 s. 1186:Om ett avtal som en konkursförvaltare har ingått för boet varit oförmånligt, ska frågan om förvaltarens ansvar för boets skada prövas genom klander av slutredovisningen och inte inom ramen för prövningen av hans arvode. Det gäller också när boets kostnad för en sakkunnig som har biträtt i konkursförvaltningen påstås ha blivit alltför hög. - Även fråga om hur arvode ska bestämmas när förvaltaren har brustit i omsorg avseende viss förvaltningsåtgärd.
  • NJA 1997 s. 485:Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.

[K17]2 §  Talan om skadestånd enligt 1 § som inte grundas på brott skall föras genom klander av förvaltarens slutredovisning.

  • NJA 1997 s. 485:Fråga i mål angående skadeståndstalan mot konkursförvaltare om tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap 18 § KL om fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom.

[K17]3 §  Om en borgenärs konkursansökan inte bifalls och om borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning att anta att gäldenären var på obestånd, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning.

[S2]Om ett beslut om konkurs upphävs, skall den borgenär vars ansökan lagts till grund för konkursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som utgått ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären svarar inte heller för kostnader i konkursen som gäldenären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer är ersättningsskyldiga, svarar de solidariskt för ersättningen.

[S3]Talan om skadestånd enligt första eller ersättning enligt andra stycket skall väckas vid den tingsrätt där ärendet om gäldenärens försättande i konkurs är eller har varit anhängigt. I detta ärende får sådan talan väckas utan stämning. Lag (2005:190).

Straff m.m.

[K17]4 §  En gäldenär som i strid mot förbudet i 6 kap. 1 § första stycket driver näringsverksamhet under konkursen döms till böter.

[K17]5 §  En borgenär som för sin röst vid ett sammanträde i samband med ackord i konkurs har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till böter eller fängelse i högst ett år.

[K17]6 §  Åtal mot en gäldenär för brott som avses i 11 kap.brottsbalken och åtal mot en borgenär för brott som sägs i 5 § får väckas vid den tingsrätt där konkursen är eller har varit anhängig.

[K17]7 §  Allmän åklagare och Polismyndigheten ska ha tillgång till alla handlingar som rör boet och som kan lämna upplysning om huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot sina borgenärer. Lag (2014:610).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Konkurslag (1987:672)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Genom lagen upphävs, med de begränsningar som anges under 2, 3, 5 och 6, konkurslagen (1921:225), lagen (1921:226) om nya konkurslagens införande och vad i avseende därå skall iakttas samt lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars konkurs.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en konkurs, i vilken konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet. Vad som i dessa föreskrifter sägs om konkursdomaren skall dock i stället avse tingsrätten. Vid fullgörandet av en uppgift som enligt äldre lag ankommer på konkursdomaren består rätten av en lagfaren domare. Skall efter ikraftträdandet av den nya lagen en fråga hänskjutas till rätten enligt 93 § tredje stycket, 108 § fjärde stycket eller 164 § första stycketkonkurslagen (1921:225), handläggs frågan i den ordning som är föreskriven i den nya lagen för motsvarande fall.
  3. Är en konkursansökan anhängig vid ikraftträdandet, tillämpas äldre föreskrifter vid prövningen av ansökningen.
  4. Sådana underrättelser med anledning av en konkurs som enligt någon föreskrift i lag eller annan författning ankommer på konkursdomaren skall i stället lämnas av tingsrätten.
  5. I fråga om återvinning av en rättshandling eller åtgärd som avses i 4 kap.5--9 §§ och som har ägt rum före lagens ikraftträdande gäller 30--34 §§konkurslagen (1921:225).
  6. I fråga om rätten att göra gällande fordran på lön, arvode eller pension för tiden före lagens ikraftträdande gäller 100 a § konkurslagen (1921:225).
  7. Förekommer i lag eller annan författning någon föreskrift om att en åtgärd skall ha vidtagits viss tid efter första borgenärssammanträdet i konkurs eller att en viss rättsverkan skall inträda viss tid efter detta sammanträde, skall fristen i stället räknas från edgångssammanträdet.
  8. En fordran som har fastställts genom en sådan skiljedom som avses i 12 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken skall godtas som stöd för borgenärs behörighet att begära gäldenären i konkurs, om skiljedomen får verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 3 kap. 18 § utsökningsbalken.
  9. Vad som sägs i den nya lagen om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s.1) är upptagen i skeppsregistret.
  10. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.
Förarbeten
Prop. 1986/87:86
Ikraftträder
1988-01-01

Lag (1987:1135) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1987/88:2
Omfattning
ändr. 9 kap 1 §; begr. giltighet
Ikraftträder
1988-01-01

Lag (1988:1371) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1988/89:31
Omfattning
ändr. 7 kap 1, 2 §§
Ikraftträder
1989-01-01

Lag (1989:1002) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1989/90:3
Omfattning
ändr. 4 kap 13 §, 16 kap 8 §
Ikraftträder
1990-01-01

Lag (1989:1084) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre bestämmelser tillämpas dock om konkursförfarande har inletts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Prop. 1989/90:34
Omfattning
ändr. 7 kap 2, 13 §§, 8 kap 7 §, 9 kap 5 §
Ikraftträder
1990-02-01

Lag (1990:457) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1989/90:71
Omfattning
ändr. 16 kap 9 §
Ikraftträder
1990-07-01

Lag (1990:1072) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om tid för besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Prop. 1990/91:22
Omfattning
ändr. 7 kap 21 §, 9 kap 14 §, 11 kap 21 §, 12 kap 16 §; ny 11 kap 13 a §
Ikraftträder
1991-01-01

Lag (1991:857) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Prop. 1990/91:126
Omfattning
ändr. 2 kap 6 §, 3 kap 9 §, 5 kap 11 §
Ikraftträder
1992-01-01

Ändring, SFS 1991:878

Omfattning
ikrafttr. av 1991:857

Lag (1991:999) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1991.
  2. Vad som i 8 kap.7 och 10 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).
Förarbeten
Prop. 1990/91:142
Omfattning
ändr. 8 kap 7, 10 §§
Ikraftträder
1991-08-01

Lag (1991:1562) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1990/91:179
Omfattning
ändr. 6 kap 1 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1992:498) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1991/92:139
Omfattning
ändr. 9 kap 4 §
Ikraftträder
1992-07-01

Lag (1992:555) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Prop. 1991/92:113
Omfattning
ändr. 8 kap 7, 10 §§
Ikraftträder
1993-01-01

Lag (1994:344) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1993/94:303, Prop. 1993/94:123, Bet. 1993/94:LU26
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:446) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1993/94:350, Prop. 1993/94:191, Bet. 1993/94:LU30
Omfattning
ändr. 8 kap 6 §
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:481) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1993/94:335, Prop. 1993/94:151, Bet. 1993/94:SkU31
Omfattning
ändr. 1 kap 5 §, 4 kap 13, 19 §§
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:1050) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1993/94:377, Prop. 1993/94:190, Bet. 1993/94:JuU30
Omfattning
ändr. 16 kap 9 §
Ikraftträder
1994-10-01

Lag (1995:308) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Föreskrifterna i 3 kap. 4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.
Förarbeten
Rskr. 1994/95:172, Prop. 1994/95:49, Bet. 1994/95:LU6
Omfattning
ändr. 3 kap 4, 7 §§; ny 7 kap 14 a §
Ikraftträder
1996-04-01

Lag (1995:793) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995 såvitt avser 15 kap.5-8 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
Förarbeten
Rskr. 1994/95:411, Prop. 1994/95:189, Bet. 1994/95:LU31
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §, 3 kap 6 §, 6 kap 2, 3, 5 §§, 7 kap 12, 13, 14, 22, 28, 30 §§, 8 kap 3, 6, 7 §§, 9 kap 14 §, 11 kap 10 §, rubr. till 16 kap; nya 15 kap 5, 6, 7, 8 §§, rubr. närmast före 15 kap 5 §
Ikraftträder
1995-07-01

Lag (1995:1584) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1995/96:112, Prop. 1995/96:60, Bet. 1995/96:NU9
Omfattning
ändr. 7 kap 13 §, 9 kap 5 §
Ikraftträder
1996-01-01

Lag (1996:129) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1995/96:166
Omfattning
ändr. 7 kap 13 §
Ikraftträder
1996-04-01

Lag (1996:132) om ändring i lagen (1995:308) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1995/96:166
Omfattning
ändr. 3 kap 7 § i 1995:308

Lag (1996:775) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
  2. I fråga om återvinning av en rättshandling som avses i 4 kap. 1 § 1 i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraftträdandet gäller bestämmelsen i dess äldre lydelse.
  3. Har konkursansökan föregåtts av förordnande av god man enligt ackordslagen (1970:847), gäller 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 1995/96:279, Prop. 1995/96:5, Bet. 1995/96:LU11
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §, 12 kap 11, 21 §§; ny 2 kap 10 a §
Ikraftträder
1996-09-01

Lag (1996:1056) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1996/97:19
Omfattning
ändr. 5 kap 14 §
Ikraftträder
1996-12-01

Lag (1996:1440) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Förarbeten
Rskr. 1996/97:96, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:JuU1
Omfattning
ändr. 7 kap 25 §
Ikraftträder
1997-01-01

Lag (1998:810) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:278, Prop. 1997/98:45, Bet. 1997/98:JoU20
Omfattning
ny 7 kap 16 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:125) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:142, Prop. 1998/99:35, Bet. 1998/99:JuU12
Omfattning
ändr. 2 kap 6 §
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (1999:1095) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:50, Prop. 1998/99:130, Bet. 1999/2000:LU2
Omfattning
ändr. 2 kap 9 §, 6 kap 1 §, 7 kap 19 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1310) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:102, Prop. 1999/2000:18, Bet. 1999/2000:FiU12
Omfattning
ändr. 8 kap 7, 10 §§
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2000:504) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:245, Prop. 1999/2000:82, Bet. 1999/2000:SkU21
Omfattning
ändr. 5 kap 1 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:97) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:134, Prop. 2000/01:21, Bet. 2000/01:JuU7
Omfattning
ändr. 2 kap 3 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:383) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:223, Prop. 2000/01:88, Bet. 2000/01:JuU24
Omfattning
ändr. 8 kap 8 §
Ikraftträder
2001-12-01

Lag (2001:933) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:50, Prop. 2000/01:150, Bet. 2001/02:LU5
Omfattning
ändr. 7 kap 15 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2002:266) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:208, Prop. 2001/02:57, Bet. 2001/02:LU20
Omfattning
ändr. 4 kap 12 §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:1125) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:38, Prop. 2001/02:191, Bet. 2002/03:KU13
Omfattning
ändr. 7 kap 9, 15 §§
Ikraftträder
2003-03-01

Lag (2003:538) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2005.
  3. Vid en konkurs som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas alltid äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:222, Prop. 2002/03:49, Bet. 2002/03:LU17
Omfattning
ändr. 2 kap 10 a §, 4 kap 1 §, 11 kap 22 §, 12 kap 11, 21 §§, 14 kap 18 §; ny 5 kap 18 §, rubr. nämst före 5 kap 18 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:694) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 13 kap 8 §, 16 kap 8 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:893) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/05:25, Prop. 2002/03:112, Bet. 2003/03:LU1
Omfattning
ändr. 14 kap 11 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:241) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:172, Prop. 2003/04:34
Omfattning
ändr. 15 kap 5, 6, 8 §§
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:306) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:217, Prop. 2002/03:139, Bet. 2003/04:FiU15
Omfattning
ändr. 7 kap 2 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:431) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:243, Prop. 2003/04:99, Bet. 2003/04:FiU27
Omfattning
ändr. 7 kap 13, 18, 20, 21 §§, 9 kap 5 §, 12 kap 2 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2005:115) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:160, Prop. 2003/04:150, Bet. 2004/05:LU4
Omfattning
ändr. 4 kap 9 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:190) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Om beslut om konkurs har fattats före ikraftträdandet, gäller 14 kap.8 och 10 §§ samt 17 kap. 3 § i paragrafernas äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:189, Prop. 2004/05:35, Bet. 2004/05:BoU3
Omfattning
ändr. 14 kap 2, 8, 10, 14 §§, 7 kap 3 §
Ikraftträder
2005-05-01

Lag (2005:196) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.
  2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:190, Prop. 2004/05:30, Bet. 2004/05:FiU24
Omfattning
ändr. 5 kap 16 §, 8 kap 10 §
CELEX-nr
32002L0047
Ikraftträder
2005-05-01

Lag (2005:243) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:208, Prop. 2004/05:69, Bet. 2004/05:JuU24
Omfattning
ändr. 12 kap 28 §
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:909) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:74, Prop. 2005/06:25, Bet. 2005/06:LU5
Omfattning
ändr. 7 kap 15 §, 15 kap 5 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2005:1052) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:93, Prop. 2005/06:37, Bet. 2005/06:LU7
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:231) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:167, Prop. 2005/06:65, Bet. 2005/06:SkU15
Omfattning
ändr. 4 kap 1 §
Ikraftträder
2006-05-01

Lag (2006:551) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:286, Prop. 2005/06:124, Bet. 2005/06:LU35
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:706) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
upph. 13 kap 8 §; ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 6, 12 §§, 7 kap 25 § 16 kap 8 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:533) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 8 kap 7 §
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2008:993) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
  2. I fråga om en företagsinteckning enligt den upphävda lagen (2003:528) om företagsinteckning tillämpas äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:34, Prop. 2007/08:161, Bet. 2008/09:CU5
Omfattning
ändr. 12 kap 11, 21 §§, 14 kap 18 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:1077) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:36, Prop. 2008/09:17, Bet. 2008/09:CU7
Omfattning
ändr. 11 kap 22 §
Ikraftträder
2009-03-01

Lag (2010:1239) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 9 kap. 20 §, 14 kap. 3 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1512) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:39, Prop. 2009/10:235, Bet. 2010/11:CU3
Omfattning
ändr. 7 kap. 19 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1951) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 2 kap. 9, 15, 17 §§
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2010:2052) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:62, Prop. 2009/10:246
Omfattning
ändr. 7 kap. 2 §, 8 kap. 7 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:731 ) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
  2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:268, Prop. 2010/11:95, Bet. 2010/11:FiU25
Omfattning
ändr. 8 kap. 10 §
CELEX-nr
32009L0044
Ikraftträder
2011-06-30

Lag (2011:762) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:280, Prop. 2010/11:124, Bet. 2010/11:FiU39
Omfattning
ändr. 7 kap. 2 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:1328) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skatt eller avgift enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 4 kap. 1 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2014:152) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:167, Prop. 2013/14:43, Bet. 2013/14:CU16
Omfattning
ändr. 8 kap. 11 §
Ikraftträder
2014-10-01

Lag (2014:513) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
  2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:274, Prop. 2013/14:111, Bet. 2013/14:FiU29
Omfattning
ändr. 8 kap. 10 §
CELEX-nr
32013R0153
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2014:610) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 17 kap. 7 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:841) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:341, Prop. 2013/14:215, Bet. 2013/14:CU35
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §, 7 kap. 16 §
Ikraftträder
2014-08-02

Lag (2014:1456) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.
  2. Vid en konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Förarbeten
Rskr. 2014/15:21, Prop. 2013/14:243, Bet. 2014/15:CU5
Omfattning
ändr. 3 kap. 2 §
Ikraftträder
2015-03-01

Lag (2015:711) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:38, Prop. 2015/16:9, Bet. 2015/16:FiU7
Omfattning
ändr. 8 kap. 7 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:1023) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:117, Prop. 2015/16:5, Bet. 2015/16:FiU17
Omfattning
ändr. 4 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-02-01

Lag (2016:681) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:235, Prop. 2015/16:125, Bet. 2015/16:CU19
Omfattning
ändr. 4 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-11-01

Lag (2017:479) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:260, Prop. 2016/17:125, Bet. 2016/17:CU16
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §
Ikraftträder
2017-06-26

Lag (2018:713) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2017/18:306, Prop. 2017/18:185, Bet. 2017/18:CU25
Omfattning
ändr. 7 kap. 15 §, 15 kap. 5 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:792) om ändring i konkurslagen (1987:672)

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 7 kap. 26 §
Ikraftträder
2018-07-01