Utsökningsbalk (1981:774)

(UB)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1981-06-25
Ändring införd
SFS 1981:774 i lydelse enligt SFS 2017:467
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19
Övrigt
SFS 1989:844 ikrafttr.- och överg.best. till 1989:842

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerat styckeindelning i 4:2

Tillämpningsområde

[K1]1 §  Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd.

[S2]Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges i 16 kap.Lag (1995:298).

  • NJA 1985 s. 140:Fråga huruvida dom hade karaktär av fullgörelsedom. 1 kap 1 § UB.
  • NJA 1993 s. 99:Fråga om verkställighet enligt UB kan ske av dom av förvaltningsdomstol angående rätt till särskild omsorg enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl.
  • NJA 1991 s. 363:Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.
  • RH 2009:72:En spansk konkursförvaltning ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av ett beslut om interimistisk kvarstad avseende två svenska bolag meddelat av en spansk domstol. Svea hovrätt hade förklarat beslutet verkställbart i Sverige men gjort verkställigheten beroende av att konkursförvaltningen ställde säkerhet enligt artikel 46.3 i Bryssel I-förordningen. Fråga om Kronofogdemyndigheten kan pröva ställd säkerhet.
  • NJA 2013 s. 413:Sedan Försäkringskassan beslutat om återkrav av utbetalad ersättning har en förvaltningsrätt, efter överklagande av den enskilde, angett vilket belopp som ska betalas tillbaka. - Om ett myndighetsbeslut, som inte kan anses innefatta en betalningsförpliktelse i den mening som avses i 1 kap. 1 § utsökningsbalken, efter överklagande av den enskilde överprövas av en förvaltningsdomstol, utgör domstolens dom inte någon verkställbar exekutionstitel. (Jfr NJA 1991 s. 363.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok).
  • NJA 2008 s. 792:Fråga om verkställighet av stadfäst förlikning i mål om klander av bodelning.

[K1]2 §  Har i annan lag meddelats bestämmelse som avviker från denna balk, gäller den bestämmelsen.

Exekutiv myndighet

[K1]3 §  Verkställighet åvilar Kronofogdemyndigheten.

[S2]Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs av kronofogde eller annan tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten (förrättningsman). Lag (2006:672).

[K1]4 §  Mot förrättningsman gäller samma jäv som i 4 kap.rättegångsbalken föreskrivs i fråga om domare. Jäv får ej grundas på åtgärd som förrättningsmannen har vidtagit i tjänsten eller på gärning som har förövats mot honom i eller för hans tjänst.

[K1]5 §  Känner förrättningsman till omständighet som kan antagas utgöra jäv mot honom, skall han självmant ge det till känna.

[S2]Har fråga om jäv mot förrättningsman uppkommit och har ej annan trätt i hans ställe, skall kronofogdemyndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Förrättningsmannen får själv pröva jävsfrågan endast om annan tjänsteman ej kan träda i hans ställe utan olägligt uppskov.

[S3]Förrättningsman som är jävig får utan hinder därav vidtaga åtgärd som ej kan uppskjutas utan olägenhet.

Vissa föreskrifter om mål och parter m.m.

[K1]6 §  Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål.

[S2]Allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till. I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan fordran är allmänt mål.

[S3]Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål. Lag (1993:893).

[K1]7 §  Den som begär verkställighet hos kronofogdemyndigheten kallas sökande. I allmänt mål anses staten eller kommun som sökande.

[S2]Sökandens motpart hos kronofogdemyndigheten benämns svarande eller, i mål som rör fordran mot honom, gäldenär. När viss egendom svarar för fordran, skall vad som sägs om gäldenär i tillämpliga delar gälla ägaren, även om han ej är personligen betalningsskyldig.

[S3]Den som ej är sökande eller svarande kallas tredje man. Tredje man hos vilken en gäldenär själv har fordran kallas sekundogäldenär.

Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom

[K1]8 §  Vad som sägs i denna balk om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om ej annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som utom riket är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad utom riket.

[S2]Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock ej tillämpliga på egendom som avses i första stycket. Lag (2001:377).

[K1]9 §  Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge skall härvid vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Lag (2001:377).

[K1]10 §  Vad som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om ej annat föreskrivs.

[K1]11 §  Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom.

[S2]Vad som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt.

[K1]12 §  Vad som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

Ansökan m.m.

[K2]1 §  Ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling.

[S2]Skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud.

[S3]Utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte skall ske. Ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades. Lag (1991:849).

[K2]2 §  Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.

[S2]Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.

[S3]Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

[S4]Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver exekutionstiteln inte ges in, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande.

[S5]Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol eller en myndighet. Lag (1996:1027).

3 § Har upphävts genom lag (2006:672).
4 § Har upphävts genom lag (2006:672).

[K2]5 §  Om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och om sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökan avvisas. Lag (1993:893).

[K2]6 §  Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap.rättegångsbalken, i den mån ej annat föreskrivs i denna paragraf.

[S2]Ombud behöver ej styrka sin behörighet genom fullmakt annat än om kronofogdemyndigheten finner det behövligt.

[S3]Visar ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han eljest olämplig, får kronofogdemyndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i målet.

  • NJA 1993 s. 31:En aktieägarminoritets rätt enligt 15 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) att för bolagets räkning väcka och föra talan om skadestånd till bolaget har ansetts innefatta jämväl rätt att söka verkställighet av en dom i skadeståndsmålet.
  • RH 1998:6:Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.

[K2]7 §  I fråga om handling som kommer in till kronofogdemyndigheten tillämpas 33 kap. 3 § rättegångsbalken.

[S2]Handling, som avser anmälan eller annan åtgärd som skall ske innan utmätt egendom säljs, sammanträde avslutas eller beslut meddelas, anses dock inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningsmannen före nämnda tidpunkt.

[K2]8 §  Kronofogdemyndigheten får vid behov anlita tolk. Tolk som ej fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel.

[S2]I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som ej är avfattad på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken.

[K2]9 §  Underlåter part eller tredje man att fullgöra något som åligger honom i utsökningsmål och finns anledning antaga att han har laga förfall, skall underlåtenheten ej leda till påföljd eller eljest läggas honom till last i målet. Auktion eller bevakningssammanträde skall dock ej inställas annat än om synnerliga skäl föreligger.

[S2]Har någon förelagts att väcka talan inom viss tid och visar han laga förfall före utgången av den tiden, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny tid.

[S3]I fråga om vad som skall räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

Förhör

[K2]10 §  Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst ettusen kronor.

[S2]Till sådant förhör skall vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att hans ansökan annars förfaller. Bör sökanden inställa sig personligen, får vite av högst ettusen kronor föreläggas honom.

[K2]11 §  Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst ettusen kronor.

[K2]12 §  Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av kronofogdemyndigheten. Har ändamålet med vitet förfallit, får det ej dömas ut.

[S2]Uteblir svaranden från förhör och har vite förelagts honom, får han hämtas.

[K2]13 §  Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen.

[K2]14 §  Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antagas medföra att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan kronofogdemyndigheten förordna att uppgiften ej får röjas obehörigen.

Tvångsmedel

[K2]15 §  När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap.14 eller 15 § eller 16 kap.9 eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap.14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till belopp som finnes behövligt.

[S2]Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det ej dömas ut.

[S3]Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndigheten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft. Lag (2006:672).

[K2]16 §  Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande enligt 4 kap.14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

[S2]När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen skall Kronofogdemyndigheten och, om hinder ej möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning.

[S3]Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Föreligger ej längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att den häktade skall friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt motsvarande tillämpning. Lag (2006:672).

  • NJA 2000 s. 553:Häktning i mål om verkställighet av kvarstadsbeslut har ansetts inte kunna ske när kronofogdemyndighet gjort framställning därom efter utgången av den i 4 kap. 9 § utsökningsbalken angivna ettårsfristen.

[K2]17 §  Vid förrättning får hus, rum eller förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställighet skall kunna ske.

[S2]Behöver förrättningsmannen ha tillträde till utrymme som är tillslutet, får han låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt. Han får dock ej bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro annat än om underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med posten eller lämnats på annat lämpligt sätt och det kan antagas att denne håller sig undan eller om eljest särskilda skäl föreligger.

[S3]För att genomföra förrättning får förrättningsmannen i övrigt använda tvång i den mån det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person får dock brukas endast om förrättningsmannen möter motstånd och i den mån det med hänsyn till förrättningens ändamål kan anses försvarligt.

Beslut

[K2]18 §  Beslut skall, i den mån det behövs, ange de skäl på vilka det grundas.

[S2]Beslut som får överklagas skall innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet skall iakttaga. Sådan upplysning får dock utelämnas när den är uppenbart obehövlig.

[K2]19 §  Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har vunnit laga kraft.

[S2]Verkställigheten fortgår även om kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller förordnas av en domstol. Lag (1993:516).

[K2]20 §  Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av kronofogdemyndigheten. Om det ej är obehövligt, skall part och annan sakägare beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.

[K2]21 §  Vad som i balken sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt.

  • RH 2015:27:En person som har ropat in en bostadsrätt vid exekutiv försäljning har haft rätt att överklaga försäljningen.

Prövning av tvist

[K2]22 §  I tvist vid fördelning av medel som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av kronofogdemyndigheten anses talan väckt när borgenären anmälde sitt anspråk.

[S2]Om talan ej uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, skall kronofogdemyndigheten anmoda borgenären att avhjälpa bristen.

[K2]23 §  Kronofogdemyndigheten skall sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 10 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 11 § andra meningen, 12 § första stycket och 14 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör ej hinder för prövning av tvisten.

[S2]Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock ej tillämpas.

[S3]Tvisten avgörs i samband med fördelning av de medel som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen.

[K2]24 §  Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid domstol, skall tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut, om ej annat följer av andra stycket.

[S2]Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap.10 eller 12 §rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där.

[S3]Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller 9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmänhet är föreskrivet därom. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket skall tvisten prövas, när fråga är om pantbrev i fastighet, av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken och annars av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut.

[S4]Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

[S5]I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas. Lag (2006:672).

Ställande av säkerhet m.m.

[K2]25 §  Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten.

[S2]Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får godtas utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse.

[S3]Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Lag (2008:991).

Prop. 2007/08:161: Paragrafen innehåller bestämmelser om säkerheter. Paragrafen ändras till följd av att begreppet företagshypotek införs som benämning på säkerhet som upplåtits genom överlämnande av företagsinteckningsbrev.

  • NJA 1989 s. 52:I samband med yrkande om kvarstad har som säkerhet för skada som kunde tillfogas motparten genom åtgärden ställts en bankgaranti, enligt vilken krav skulle framställas senast 30 dagar efter det att beviljad kvarstad hävts. Säkerheten har ej ansetts godtagbar. 15 kap 6 § 2 st RB och 2 kap 25 § UB.
  • MÖD 2003:135:Ställande av säkerhet vid gruvdrift-----Miljödomstolen meddelade tillstånd till verksamheten vid en zinkgruva och föreskrev som villkor att en ekonomisk säkerhet på 150 Mkr skulle ställas för efterbehandling av ett sandmagasin. Bolaget överklagade och ville att frågan om säkerhet skulle sättas på prövotid. I målet inhämtades yttranden från Naturvårdsverket och Svenska Bankföreningen. Miljööverdomstolen (MÖD) anförde att det i lagstiftningen (15 kap. 34 § och 16 kap. 3 § miljöbalken) inte fanns något krav på att den ekonomiska säkerheten vid avfallsdeponier skulle täcka det totala efterbehandlingsbehovet redan när verksamheten startades. Säkerheten borde alltså kunna ställas successivt allteftersom efterbehandlingsbehov uppkommer. Bolaget ålades därför att under en prövotid utreda behovet av och sättet för säkerhetens ställande. Som provisoriskt villkor angavs att en ekonomisk säkerhet om 65 Mkr skulle ställas för att täcka nuvarande återställningsbehov för sandmagasin och klarningssjö m.m. Domstolen ansåg emellertid att denna säkerhet inte kunde uppnås genom fortlöpande avsättningar i bokslutet, utan måste ställas som pant eller borgen. När det gällde tidpunkten för säkerhetens ställande angavs att säkerheten måste föreligga när tillståndet tas i anspråk samt att den skall underställas miljödomstolen för prövning.
  • RH 2009:72:En spansk konkursförvaltning ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av ett beslut om interimistisk kvarstad avseende två svenska bolag meddelat av en spansk domstol. Svea hovrätt hade förklarat beslutet verkställbart i Sverige men gjort verkställigheten beroende av att konkursförvaltningen ställde säkerhet enligt artikel 46.3 i Bryssel I-förordningen. Fråga om Kronofogdemyndigheten kan pröva ställd säkerhet.
  • MÖD 2006:58:Tillstånd till gruvverksamhet-----Bolaget fick tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid gruva. Verksamheten innefattade såväl utförd som kommande deponering av gruvavfall. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att en förutsättning för att meddela tillstånd till verksamhet som omfattar deponering är att säkerhet ställs för efterbehandlingsåtgärder. Detta gäller även för avfall som redan deponerats med stöd av äldre tillstånd. Dock bedömde MÖD att bestämmelsen i 15 kap. 34 § miljöbalken inte kräver att säkerheten skall omfatta hela kostnaden för det redan uppkomna efterbehandlingsbehovet för att tillstånd skall kunna utfärdas. Bestämmelsen tolkades i ljuset av utvinningsavfallsdirektivet som accepterar en övergångstid för ställande av säkerhet för befintliga anläggningar. MÖD sköt upp frågan om säkerhetens storlek. Som provisoriskt villkor under prövotiden bestämdes dock att bolaget skulle ställa en säkerhet om 10 miljoner kronor till dess annat bestämts.
  • RH 1993:103:Postväxel har ansetts vara godtagbar säkerhet i mål om säkerhetsåtgärd enligt rättegångsbalken.
  • NJA 1986 s. 419:I fullföljt mål om kvarstad hemställde kvarstadssökanden i HD att - om ställd säkerhet inte godtogs av domstolen - få inkomma med kompletterande säkerhet. Framställningen lämnades utan åtgärd.

[K2]26 §  När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 22 § andra stycket, eller 13 kap.3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens. Lag (2008:991).

Prop. 2007/08:161: Paragrafen innehåller bestämmelser om hantering av säkerheter som ställts. Paragrafen ändras till följd av att begreppet företagshypotek införs som benämning på säkerhet som upplåtits genom överlämnande av företagsinteckningsbrev.

[K2]27 §  Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

[S2]Vite får ej föreläggas staten. Lag (2007:277).

Fordran som ej är förfallen samt ränta

[K2]28 §  Fordran, som ej är förfallen till betalning och ej löper med ränta före förfallodagen, beräknas till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

[K2]29 §  När medel som sökanden eller annan sakägare har fått lyfta skall betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag medlen utbetalades till och med den dag återbetalning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

[S2]Ränta utgår dock ej i den mån det beror på den som är berättigad till medlen att de ej har betalats tillbaka.

  • NJA 2017 s. 382:Ansökan om resning och klagan över domvilla har ansetts inte kunna föranleda bifall mot bakgrund av vad som gäller om återgång av verkställighet, den rätt sökanden har till betalning enligt en förlikning och sökandens rätt i förekommande fall till skadestånd.

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

[K2]30 §  Bestämmelserna i 1 och 2 §§ samt 10 § andra stycket gäller inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller inte 6 § och inte heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs.

[S2]Sökanden i allmänt mål företräds av Kronofogdemyndigheten. Om fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 § eller invändning görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § för dock sökanden själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap.20-23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när talan förs i ett överklagat utsökningsmål företräds sökanden av Skatteverket.

[S3]I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndighetens system för automatisk databehandling och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten. När indrivning begärs enligt särskilda bestämmelser, anses ansökan gjord när ansökningshandlingarna har kommit in till Kronofogdemyndigheten. Lag (2006:672).

Inledande bestämmelser

[K3]1 §  Verkställighet får under de förutsättningar som anges i detta kapitel äga rum på grund av följande exekutionstitlar:

  1. domstols dom, utslag eller beslut,
  2. förlikning som är stadfäst av domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol,
  3. godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande,
  4. skiljedom,
  5. förbindelse angående underhållsbidrag,
  6. förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas,
  7. handling som enligt särskild föreskrift får läggas till grund för verkställighet, och
  8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten.

[S2]Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Lag (2011:862).

Prop. 2007/08:158: Paragrafen innehåller en uttömmande uppräkning av vilka avgöranden som får verkställas, s.k. exekutionstitlar. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.

Prop. 2010/11:128: Paragrafen innehåller en uppräkning av vilka avgöranden som får verkställas, s.k. exekutionstitlar. Övervägandena finns i avsnitten 7.5.1 och 7.5.7. Ändringarna genomför delvis artikel 6 i medlingsdirektivet.

Första stycket andra punkten kompletteras med domstols beslut om verkställbarhetsförklaring av en medlingsöverenskommelse. Bestämmelser om verkställbarhet av medlingsöverenskommelser finns i lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister. En bestämmelse om verkställighet ...

Prop. 2017/18:257: Paragrafen anger vad som utgör exekutionstitlar. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Första stycket fjärde punkten anpassas till den nya bestämmelsen om avskrivning av skiljeförfarande i 27 § tredje stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Enligt den bestämmelsen gäller att avgöranden som innebär att ett skiljeförfarande skrivs ...

  • NJA 2011 s. 849:En länsstyrelse krävde ett bolag, som hade varit föremål för rekonstruktion, på återbetalning av utbetalade lönegarantimedel. När länsstyrelsen ansökte om verkställighet gjorde bolaget gällande att det förelåg hinder med hänvisning till att fordringen hade omfattats av ett träffat ackord. Det har ansetts att det inte har funnits något utrymme för verkställighetsmyndigheten att på den angivna grunden underkänna exekutionstiteln.
  • NJA 2008 s. 560:Fråga om omfattningen av allmän domstols prövning i mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning.
  • NJA 2001 s. 22:Sedan Jordbruksverket beslutat att en jordbrukare skulle återbetala uppburet omställningsstöd, överklagade jordbrukaren trots förbud häremot i förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd beslutet till förvaltningsdomstol. Jordbruksverket ansökte om betalningsföreläggande och för nu fullgörelsetalan vid allmän domstol. Hinder mot prövning av Jordbruksverkets fullgörelsetalan har ansetts föreligga så länge ett överklagande, som kan leda till en exekutionstitel, är anhängigt vid förvaltningsdomstol.
  • RH 1996:48:En exekutionstitel som ålägger ett bolag betalningsskyldighet kan ligga till grund för verkställighet mot ett annat bolag, vari det förstnämnda bolaget uppgått genom fusion.
  • NJA 1991 s. 363:Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.
  • NJA 2013 s. 413:Sedan Försäkringskassan beslutat om återkrav av utbetalad ersättning har en förvaltningsrätt, efter överklagande av den enskilde, angett vilket belopp som ska betalas tillbaka. - Om ett myndighetsbeslut, som inte kan anses innefatta en betalningsförpliktelse i den mening som avses i 1 kap. 1 § utsökningsbalken, efter överklagande av den enskilde överprövas av en förvaltningsdomstol, utgör domstolens dom inte någon verkställbar exekutionstitel. (Jfr NJA 1991 s. 363.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok).
  • NJA 2008 s. 792:Fråga om verkställighet av stadfäst förlikning i mål om klander av bodelning.
  • RH 2011:25:Tingsrätten har i ett ordinärt tvistemål försummat att döma ut ränta på rättegångskostnad. Borgenärens yrkande i mål om verkställighet av domen att denna likväl skulle avse även räntan har avslagits.
  • RÅ 2006:86:Fråga om rättelse av uppgift i utsöknings- och indrivningsdatabasen när det beslut som legat till grund för ansökan om indrivning efter registrering av ansökan i databasen upphävts av domstol (I) och när skattskyldig visserligen betalat det skattebelopp som angivits i en betalningsuppmaning men ett underskott på skattekontot kvarstått till följd av att ytterligare skattebelopp förfallit till betalning (II).
  • NJA 1996 s. 202:Allmän domstol har ansetts behörig att pröva fordran som avser krav på återbetalning av utbetalat omställningsstöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m m.
  • NJA 1993 s. 99:Fråga om verkställighet enligt UB kan ske av dom av förvaltningsdomstol angående rätt till särskild omsorg enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl.

[K3]2 §  I vad mån verkställighet på grund av utländsk exekutionstitel får äga rum här i riket framgår av särskilda föreskrifter.

  • RH 2009:72:En spansk konkursförvaltning ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av ett beslut om interimistisk kvarstad avseende två svenska bolag meddelat av en spansk domstol. Svea hovrätt hade förklarat beslutet verkställbart i Sverige men gjort verkställigheten beroende av att konkursförvaltningen ställde säkerhet enligt artikel 46.3 i Bryssel I-förordningen. Fråga om Kronofogdemyndigheten kan pröva ställd säkerhet.

Dom

[K3]3 §  Dom får verkställas utan särskilda villkor, när den har vunnit laga kraft.

[S2]Har talan fullföljts endast mot viss del av dom, får domen i övrigt, när det kan ske, verkställas såsom lagakraftägande dom, om ej annat förordnas med anledning av den fullföljda talan.

  • NJA 2017 s. 89:Verkställighet av dom med solidariskt betalningsansvar. Fråga om rätten till nedsatta medel hos Kronofogdemyndigheten, när det solidariska ansvaret efter överklaganden har sänkts för några av gäldenärerna.

[K3]4 §  Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som anges i 59 §§.

[S2]Bestämmelser om hinder mot att utmätt egendom säljs eller influtna medel betalas ut finns i 8 kap. 4 § samt 13 kap.1 och 14 §§. Lag (1995:298).

  • NJA 2015 s. 527:Verkställighet av en dom på betalningsskyldighet som inte vunnit laga kraft. Domen innehöll räknefel som påverkade betalningsförpliktelsen. Sedan tingsrätten beslutat att felen inte kunde rättas med stöd av 17 kap. 15 § rättegångsbalken, har det ansetts inte föreligga hinder mot fortsatt verkställighet.

[K3]5 §  Verkställighet får genast ske av

  1. dom i växelmål eller checkmål,
  2. tredskodom varigenom betalningsskyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte uppfyllt vad som sägs i 44 kap.7 a eller 7 b §rättegångsbalken, om inte något annat förordnas med anledning av ansökan om återvinning. Lag (1991:848).

[K3]6 §  Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos Kronofogdemyndigheten

  1. nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller
  2. som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller
  3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader.

[S2]Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske. Lag (2006:672).

  • NJA 1991 s. 51:En TR har i mål om hävning av fastighetsköp förpliktat säljarna att till köparna betala tillbaka köpeskillingen mot återbekommande av fastigheten. Domen har innan den vunnit laga kraft ansetts kunna läggas till grund för utmätning enligt 3 kap 6 § UB utan skyldighet för köparna att säkerställa sin motprestation.
  • NJA 2017 s. 89:Verkställighet av dom med solidariskt betalningsansvar. Fråga om rätten till nedsatta medel hos Kronofogdemyndigheten, när det solidariska ansvaret efter överklaganden har sänkts för några av gäldenärerna.
  • RH 2010:65:Fråga om beräkning av dröjsmålsränta vid kronofogdemyndighets verkställighet av dom som inte har vunnit laga kraft. Närmare om tolkningen av begreppet fördelningsdag i 13 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken när endast en borgenär finns.

[K3]7 §  Har högre rätt förklarat talan mot dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts förfallen, får domen verkställas genast, om ej annat förordnas med anledning av ansökan om målets återupptagande.

[S2]Har hovrätt vägrat en part prövningstillstånd vid talan mot tingsrätts dom, varigenom betalningsskyldighet har ålagts parten, får domen verkställas genast, om inte annat förordnas med anledning av talan mot hovrättens beslut. Lag (1987:755).

[K3]8 §  Dom varigenom någon har förpliktats att utge lös egendom får verkställas genast, om säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning. Detta gäller dock ej, om förpliktelsen har ålagts som särskild rättsverkan av brott.

[K3]9 §  Dom, som enligt annan lag eller enligt förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft, verkställs såsom lagakraftägande dom, om ej annat följer av lagen eller förordnandet.

  • NJA 2008 s. 1113:Hovrätt till vilken beslut om tvångsförvaltning överklagats har i avsaknad av lagstöd inte ansetts kunna inhibera beslutet.

[K3]10 §  Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat. Lag (1994:1038).

Utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande

[K3]11 §  Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning genom vilket någon har ålagts betalningsskyldighet får verkställas genast, om inte något annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Har gäldenären sökt återvinning eller överklagat, tillämpas det som sägs i 6 § om underrätts dom. Lag (1994:1038).

[K3]12 §  Utslag eller beslut i mål om handräckning verkställs, utom i fall som avses i 11 §, såsom lagakraftägande dom, om inte något annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Lag (1994:1038).

[K3]12 a §  Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Lag (2008:881).

Prop. 2007/08:158: Paragrafen är ny och behandlar de närmare villkoren för verkställighet av ett europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.

Förlikning och medlingsöverenskommelse

[K3]13 §  Förlikning som är stadfäst av domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs som lagakraftägande dom, om inte annat beslutas med anledning av talan mot domen eller beslutet eller talan om ogiltigförklaring av förlikningen eller medlingsöverenskommelsen. Lag (2011:862).

Prop. 2010/11:128: Paragrafen anger de närmare förutsättningarna för verkställighet av förlikningar och medlingsöverenskommelser. Övervägandena finns i avsnitten 7.5.1 och 7.5.7.

Tillämpningsområdet för paragrafen utvidgas till att omfatta domstols beslut om verkställbarhetsförklaring av medlingsöverenskommelser. Enligt 10 § lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister ...

Strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot och avgiftsföreläggande

[K3]14 §  Godkänt strafföreläggande och godkänt föreläggande av ordningsbot verkställs såsom lagakraftägande dom.

[S2]Första stycket gäller även för avgiftsföreläggande som har godkänts enligt 3 kap. 18 § konkurrenslagen (2008:579). Lag (2008:588).

Skiljedom

[K3]15 §  Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om

  1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och
  2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

[S2]I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om

  1. tiden för parts talan mot domen i denna del har gått ut utan att talan har väckts och
  2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

[S3]Svaranden skall alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker.

[S4]Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot skiljedomen som anges i 51 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller vad som föreskrivs där. Lag (1999:118).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen har behandlats i avsnitt 13.2.2.

Av första stycket punkt 1 framgår att även om skiljeavtalet innehåller förbehåll om rätt för en part att på materiell grund föra talan mot skiljedomen får skiljedomen verkställas när tiden för sådan talan har gått ut utan att talan har förts. Också i det fall talan förs inom rätt tid men sedermera återkallas får skiljedomen verkställas. Innehåller ...

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av skiljedomar. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

I andra stycket första punkten görs en anpassning till 41 § lagen om skiljeförfarande. Enligt den paragrafen ska handläggningen följa lagen (1996:242) om domstolsärenden och ärenden inledas genom ansökan.

  • RH 1994:116:Efter det att klandertalan väckts mot skiljedom har verkställighet begärts av skiljedomen i den del denna avser kostnaderna för skiljeförfarandet. Underlag för och omfattning av prövningen i verkställighetsmålet.

[K3]16 §  Finns det anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, skall kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden. Lag (1999:118).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 13.2.2.

En skiljedom kan vara ogiltig därför att den behandlar en fråga som inte är skiljedomsmässig eller därför att skiljedomen är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket, dvs. stridande mot ordre public. Kronofogdemyndigheten skall i dessa fall inte vägra verkställighet utan förelägga sökanden att väcka talan i saken mot svaranden. ...

[K3]17 §  Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lag (1999:118).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar tidigare 16 §.

Av paragrafen framgår att en skiljedom som meddelats efter ett legalt skiljeförfarande med tillämpning av lagen om skiljeförfarande skall verkställas på samma sätt som en skiljedom som grundar sig på ett skiljeavtal. Eftersom ett legalt skiljeförfarande inte grundar sig på något skiljeavtal finns det heller inte något skiljeavtal som kan innehålla förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen. Den bestämmelse som ligger till grund för ...

  • RH 1998:37:Ett beslut angående fördelning av kostnader för förfarandet, meddelat av en skiljenämnd i samband med att skiljeförfarandet avskrevs, har inte ansetts omedelbart exigibelt.

[K3]18 §  Finns inte på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 § hinder mot verkställighet av skiljedomen, verkställs den som lagakraftägande dom, om inte annat förordnas av den domstol där talan mot skiljedomen förs.

[S2]Har sökanden förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för icke lagakraftägande underrättsdomar. Sedan talan om skiljedomens giltighet väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak skall vid tillämpning av 22 § anses som om skiljedomen hade upphävts. Lag (1999:118).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen är delvis ny. Den har behandlats i avsnitt 13.2.2.

Första stycket motsvarar i stort den tidigare paragrafen. Kronofogdemyndigheten skall dock inte fatta något särskilt beslut om verkställbarhet.

Andra stycket reglerar vad som skall gälla när kronofogdemyndigheten har utfärdat ett föreläggande enligt 16 §. I sådant fall får endast en begränsad verkställighet ...

Förbindelse angående underhållsbidrag

[K3]19 §  Skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs såsom lagakraftägande dom.

[S2]I fråga om underhållsbidrag, som skall utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn, får verkställighet dock äga rum endast om makarna under den tid som bidraget avser ej varaktigt bodde tillsammans och alltjämt ej gör det.

[S3]Har talan rörande en förbindelse väckts vid domstol, kan denna förordna att verkställighet ej får äga rum tills vidare. Lag (1987:793).

Annan exekutionstitel

[K3]20 §  I fråga om verkställighet av förvaltningsmyndighets beslut tillämpas vad som gäller om dom, om ej annat är föreskrivet. Innan saken har blivit slutligt prövad, räknas beslutet som underrätts dom.

[S2]I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7 gäller vad som är särskilt föreskrivet.

Invändningar mot verkställighet

[K3]21 §  Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

[S2]Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och kan invändningen ej lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum.

[S3]Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd för verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om det kan ske.

[S4]Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång.

  • RH 2017:61:Hos Kronofogdemyndigheten har gjorts en ansökan om verkställighet av ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande. Ansökan har avslagits eftersom det klarlagts att utslaget inte avsåg en verklig skuld och eftersom exekutionstiteln trängde ut verkliga fordringar vid fördelningen av influtna medel.
  • NJA 2011 s. 849:En länsstyrelse krävde ett bolag, som hade varit föremål för rekonstruktion, på återbetalning av utbetalade lönegarantimedel. När länsstyrelsen ansökte om verkställighet gjorde bolaget gällande att det förelåg hinder med hänvisning till att fordringen hade omfattats av ett träffat ackord. Det har ansetts att det inte har funnits något utrymme för verkställighetsmyndigheten att på den angivna grunden underkänna exekutionstiteln.
  • RH 2018:13:Preskriptionsavbrott anses inte ha skett genom ett enstaka brev med preskriptionsavbrytande innehåll som skickats flera år efter det senast skickade brevet.
  • RH 2002:66:Enbart den omständigheten att kravbrev vid flera tillfällen sänts till gäldenärens folkbokföringsadress utan att komma i retur innebar inte att borgenären styrkt preskriptionsavbrott. - Betalning som skett på grund av löneutmätning har inte ansetts medföra ett återupplivande av en redan preskriberad fordran.
  • RH 2004:80:I ärende om verkställighet av dom på betalningsförpliktelse har sökanden ansetts ha bevisbördan för sitt påstående om att betalning som ostridigt erlagts avsett något annat än den gäldenärens skuld som ansökan om verkställighet har avsett.
  • NJA 2016 s. 332:Preskriptionsavbrott. Om borgenären har sänt två kravbrev till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis om att preskription har avbrutits.
  • NJA 2017 s. 569:Regeln att preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på grund av borgen är tillämplig även när huvudgäldenären är ett aktiebolag som vid tiden för preskriptionen av huvudfordran var upplöst efter en underskottskonkurs. (Jfr NJA 2005 s. 44.)
  • NJA 1994 s. 705:Fråga om rätt för svaranden att vid verkställighet av dom på grund av återvinning i konkurs till kvittning åberopa fordran mot konkursgäldenären.
  • NJA 2014 s. 107:Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades.
  • RH 2005:44:I ärende om verkställighet av dom avseende underhållsbidrag har gäldenären invänt att betalning har skett. Hinder mot verkställighet har ansetts föreligga.
  • NJA 1984 s. 602:Med stöd av 40 och 47 §§ miljöskyddslagen har Lst:n först förelagt ett konkursbo att transportera bort miljöfarligt avfall och därefter, då föreläggandet inte efterkommits, anmodat kronofogdemyndigheten att ombesörja transporten på konkursboets bekostnad. Utmätning för kostnaderna har skett hos konkursboet. Fråga i vad mån Lst:ns beslut kan prövas i utmätningsmålet.
  • NJA 2012 s. 575:En samfällighetsförening begärde verkställighet av uttaxeringsbeslut i debiteringslängder. I dessa hade svaranden på grund av en vilandeförklarad lagfartsansökan antecknats som ägare till delägarfastigheter. Svarandens invändning om att han inte var ägare till fastigheterna har prövats i utsökningsmålet. Det har ansetts ankomma på svaranden att styrka invändningen.
  • RH 2000:60:Vid verkställighet av lagakraftvunnet avgörande mot proprieborgensman har denne invänt att fordringen i ett senare mål mellan borgenären och huvudgäldenären genom stadfäst förlikning fastställts till ett lägre belopp. Hinder mot verkställighet har ansetts föreligga.
  • NJA 1998 s. 750:Kravbrev, som sänts med post som rekommenderad försändelse, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte ha brutit preskription enligt 5 § 2 st. preskriptionslagen (1981:130)
  • NJA 2015 s. 527:Verkställighet av en dom på betalningsskyldighet som inte vunnit laga kraft. Domen innehöll räknefel som påverkade betalningsförpliktelsen. Sedan tingsrätten beslutat att felen inte kunde rättas med stöd av 17 kap. 15 § rättegångsbalken, har det ansetts inte föreligga hinder mot fortsatt verkställighet.
  • NJA 2013 s. 894:Vid återgång enligt 3 kap. 22 § utsökningsbalken av verkställighet ska bestämmelserna i 3 kap. 21 § tillämpas. Den ursprungliga borgenären kan därmed göra invändning om att återgångskravet är preskriberat. Preskriptionstiden löper från den tidpunkt då utmätningen av medlen från den ursprungliga gäldenären medförde att pengarna fördes över till borgenären.
  • NJA 2017 s. 94:En stadfäst förlikning ska tolkas objektivt. Om det i en förlikning finns otydligheter eller ofullständigheter som kan leda till problem vid verkställigheten, bör rätten försöka avhjälpa detta genom frågor och påpekanden. En arbetsgivare har genom att göra skatteavdrag vid utbetalning av en förlikningsersättning till arbetstagaren fullgjort sin betalningsskyldighet enligt den stadfästa förlikningen.
  • NJA 1989 s. 137:Anstånd med inbetalning av skatt, som beviljats av lokala skattemyndigheten med stöd av 49 § 1 mom uppbördslagen (1953:272), har ansetts skola medföra att beslut om utmätning som meddelats före anståndsbeslutet skall återgå. 3 kap 21 § 2 och 3 st UB, jfr 51 § 1 st uppbördslagen (1953:272).
  • NJA 2012 s. 896:Statens ansvar för motparts kostnad i ärende om utsökning. En privaträttslig fordran som fastställts genom dom har utmätts för bl.a. skatteskulder. Fråga om staten i det ärende varigenom fordringen utsöks ska anses som enskild vid tillämpningen av 32 § ärendelagen.
  • RH 2012:21:Påbörjad utmätning i annat EU-land har inte ansetts utgöra hinder mot utmätning i Sverige.
  • RH 1997:98:En man har under flera år varit samboende med en kvinna i hennes bostadslägenhet. Då inte annat visats än att hennes utflyttning ur lägenheten föranletts av hennes sjukdom och behov av särskilt boende, har deras samboförhållande inte ansetts upplöst genom det ofrivilliga särboendet. Sedan kvinnan träffat en förlikning med hyresvärden om hyresavtalets upphörande har hyresavtalet därför övergått på mannen enligt 12 kap. 47 § jordabalken. Hinder mot verkställighet av avhysning har förelegat.
  • RH 1993:43:Sedan två makar råkat i dröjsmål med betalning av amortering och ränta för två lån, har dessa sagts upp till omedelbar betalning och kreditgivaren utverkat lagsökningsutslag på kapitalbeloppen jämte förfallen ränta. Utslagen låg därefter till grund för ansökan om utmätning som emellertid återkallades sedan uppgörelse med makarna träffats. Sedan makarna på nytt råkat i dröjsmål med betalning enligt kreditavtalen, ansökte kreditgivaren ånyo om utmätning på grund av lagsökningsutslagen. Då denne emellertid utsänt nya betalningsavier i enlighet med kreditavtalen, har ansetts att han avstått från att göra gällande verkan av de skedda uppsägningarna varför lagsökningsutslagen inte kunde ligga till grund för ny ansökan om verkställighet.
  • RH 2010:10:I ett utsökningsmål gjorde gäldenären invändning om hinder mot verkställighet och fick invändningen prövad hos kronofogdemyndigheten och domstolar. När han på nytt gör invändning om hinder har kronofogdemyndigheten haft att pröva invändningen, ej avvisa den med hänvisning till regler om rättskraft.
  • NJA 2006 s. 657:Fråga om hinder mot utmätning enligt 3 kap. 21 § andra stycket utsökningsbalken.
  • NJA 1991 s. 647:Sedan utmätning i överskjutande skatt vid två tillfällen skett för en konsumentfordran, ansöker borgenären på nytt om utmätning för fordringen, varvid gäldenären invänder att han ej fått kännedom om de tidigare utmätningsmålen och att fordringen därför är preskriberad. Fråga om invändningen kan lämnas utan avseende.
  • NJA 1991 s. 51:En TR har i mål om hävning av fastighetsköp förpliktat säljarna att till köparna betala tillbaka köpeskillingen mot återbekommande av fastigheten. Domen har innan den vunnit laga kraft ansetts kunna läggas till grund för utmätning enligt 3 kap 6 § UB utan skyldighet för köparna att säkerställa sin motprestation.
  • RH 2003:32:Underhållsskyldig förälder har inte ansetts berättigad till s.k. umgängesavdrag enligt 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken under tid då barnet vistats hos förälderns släktingar.
  • NJA 2008 s. 910:Efter det att en hyresgäst genom lagakraftvunnet beslut ålagts att flytta från sin bostadslägenhet har hyresvärden väntat i mer än sex månader med att begära avhysning. Under denna tid har hyresvärden skickat hyresavier till hyresgästen och tagit emot hyresbetalningar från henne. Hyresgästens invändning om hinder mot verkställighet till följd av att ett nytt hyresförhållande uppkommit har inte ansetts kunna lämnas utan avseende.
  • RH 1996:135:Fråga vid utmätning om betydelsen av gäldenärens invändningar om att betalningsskyldigheten har fullgjorts av någon annan och att han väckt negativ fastställelsetalan mot borgenären i angivna hänseende.
  • NJA 1989 s. 243:Hinder enligt 3 kap 21 § 2 st UB mot utmätning?
  • NJA 1989 s. 174:Kronofogdemyndighet har i särskilt beslut ogillat en invändning enligt 3 kap 21 § 2 st UB om att utmätningssökandens fordran var preskriberad. Talan mot beslutet har ansetts kunna föras särskilt.

Upphävande av exekutionstitel

[K3]22 §  Upphävs en exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedelbart inställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om inte annat har förordnats. I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft.

[S2]I mål om utmätning skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

[S3]Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Lag (1995:298).

  • NJA 2017 s. 382:Ansökan om resning och klagan över domvilla har ansetts inte kunna föranleda bifall mot bakgrund av vad som gäller om återgång av verkställighet, den rätt sökanden har till betalning enligt en förlikning och sökandens rätt i förekommande fall till skadestånd.
  • NJA 2017 s. 9:Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst.
  • NJA 2016 s. 844:Ett beslut om att upphäva en skuldsanering måste få laga kraft innan en borgenär, vars fordran omfattats av skuldsaneringen, kan få utmätning på grund av den ursprungliga exekutionstiteln.
  • NJA 2013 s. 894:Vid återgång enligt 3 kap. 22 § utsökningsbalken av verkställighet ska bestämmelserna i 3 kap. 21 § tillämpas. Den ursprungliga borgenären kan därmed göra invändning om att återgångskravet är preskriberat. Preskriptionstiden löper från den tidpunkt då utmätningen av medlen från den ursprungliga gäldenären medförde att pengarna fördes över till borgenären.

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

[K3]23 §  Bestämmelserna i 3 13 och 15 20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.

[S2]Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

[S3]Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmätning skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts. Lag (1995:298).

[K3]24 §  Har innehållet i exekutionstitel tagits upp i saköreslängd, restlängd eller annan sådan handling som har upprättats enligt särskild föreskrift, får verkställighet äga rum på grund av handlingen.

4 kap. Utmätning

Prop. 1994/95:49: Paragrafen är ny. Första meningen i första stycket lagfäster vad som nu enligt praxis gäller vid införsel för underhållsbidrag, nämligen att verkställigheten skall omfatta alla bidrag som är förfallna vid varje verkställighetstillfälle, dvs. också belopp som förfallit efter ansöknings- tillfållet. Detta skall i fortsättningen gälla vid all utmätning för underhållsbidrag, alltså även vid utmätning av annat än lön och även beträffande sådant bidrag som fastställts ...

  • NJA 2002 s. 166:När den ettåriga handläggningstiden för ett mål om utmätning hos kronofogdemyndighet gått ut utan att förnyelseansökan gjorts, kan ett överklagande av beslut rörande hinder mot verkställighet inte prövas.

Inledande bestämmelser

[K4]1 §  Utmätning får äga rum när verkställighet som avser betalningsskyldighet är medgiven enligt 3 kap. Utmätning får också ske när kronofogdemyndigheten enligt särskild bestämmelse i denna balk får utsöka fordran eller kostnad.

  • NJA 2013 s. 894:Vid återgång enligt 3 kap. 22 § utsökningsbalken av verkställighet ska bestämmelserna i 3 kap. 21 § tillämpas. Den ursprungliga borgenären kan därmed göra invändning om att återgångskravet är preskriberat. Preskriptionstiden löper från den tidpunkt då utmätningen av medlen från den ursprungliga gäldenären medförde att pengarna fördes över till borgenären.

[K4]1 a §  Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.

[S2]Utmätning får inte ske för preskriberade underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. Lag (1995:298).

[K4]2 §  Genom utmätning får tagas i anspråk egendom som ej är undantagen på grund av bestämmelse i denna balk eller på grund av särskild föreskrift.

[S2]I den mån pantbrev i skepp eller fastighet ej utgör säkerhet för fordran får det utmätas hos den intecknade egendomens ägare. Motsvarande gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.

[S3]För utmätning av lön och vissa andra förmåner gäller enligt 7 kap. särskilda villkor.

  • RH 1996:139:Överlåtelse av bidrag som sökts men ännu ej beviljats har, när denuntiation skett, ansetts ha fått giltighet gentemot tredje man i och med att bidraget beviljats.

Utmätningsordningen

[K4]3 §  Utmätning skall ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

[S2]Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4--6 §§. Lag (1993:1650).

  • NJA 2010 s. 397:Utmätning av fastighet har, i fall då det saknats andra utmätningsbara tillgångar, ansetts försvarlig enligt 4 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken både när sökandens fordran avsett ett i förhållande till fastighetens värde begränsat belopp (I) och när endast en liten del av sökandens fordran kunde beräknas bli täckt genom utmätningen (II).
  • NJA 2005 s. 871:Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en pantsättning av en fordran på staten gjorts till rätt myndighet. Även fråga om betydelsen av vetskap om pantsättningen hos innehavare av utmätningsfordringen.
  • RH 1993:12:För utmätning hos gäldenären anvisade borgenären en fordran som gäldenären hade mot tredje man. Kronofogdemyndigheten har inte ansetts böra vägra utmätning under åberopande av att fordran bedömdes sakna värde.
  • NJA 2018 s. 9:Utmätning. Intresseavvägning vid utmätning av en bostadsfastighet, när även gäldenärens lön finns att tillgå.
  • RH 2010:61:Fråga om tillämpning av utmätningsordningen enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken vid utmätning av en familjs bostadsfastighet.
  • RH 2012:4:Utmätning av personbil med ett uppskattat värde om 5 000 kr har inte ansetts som en försvarlig åtgärd enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken.
  • NJA 2013 s. 1241:Vid en intresseavvägning i fråga om vilken utmätningsbar egendom som ska tas i anspråk har det ansetts inte för närvarande föreligga tillräckliga skäl att utmäta gäldenärens bostadsfastighet. (Jfr NJA 2010 s. 397 I och II.)

[K4]4 §  Sökande, vars fordran är förenad med särskild förmånsrätt, har rätt att i första hand få utmätning av egendom vari förmånsrätten gäller. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att betalning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller.

[K4]5 §  Registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom får endast om sökanden begär det utmätas för fordran som ej är förenad särskild förmånsrätt i egendomen.

[K4]6 §  Tillgångar som hör samman får ej skiljas utan särskilda skäl.

[S2]Tillbehör till fartyg, luftfartyg eller fastighet får ej utmätas särskilt för sig.

[S3]Omfattar inteckning i luftfartyg även reservdelar, får ej någon av de på viss plats förvarade reservdelarna utmätas särskilt för sig utan inteckningshavarens samtycke.

[K4]7 §  Lös egendom får utmätas endast om egendomen är tillgänglig vid förrättningen eller om egendomen ändå på grund av registrering, upplysningar vid förhör eller annan utredning kan identifieras och hinder ej kan antagas möta mot säkerställande av utmätningen enligt vad som sägs i 6 kap.

[S2]Här i riket registrerat skepp eller luftfartyg får dock utmätas även om hinder mot säkerställande av utmätningen kan antagas föreligga.

Förfarandet

8 § Har upphävts genom lag (2006:672).

[K4]9 §  Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Lag (2007:277).

Prop. 2006/07:34: I paragrafen behandlas Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet.

Det är Kronofogdemyndigheten som avgör vilka utredningsåtgärder som bör vidtas i det enskilda fallet. Sökanden har dock möjlighet att framföra önskemål om utredningsarbetet. En nyhet är att det uttryckligen sägs att myndigheten skall beakta tillkommande uppgifter. En utredningsåtgärd kan vara påkallad t.ex. av att sökanden, efter det att ansökningen gavs in, erfarit att gäldenären har viss utmätningsbar egendom ...

  • NJA 2007 s. 906:Rättegångskostnaderna i ett desert mål angående hinder mot verkställighet har fördelats enligt grunderna för 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
  • NJA 2007 s. 9:Fråga om en ansökan om verkställighet i eget namn av annan än borgenären har avbrutit preskription av fordringen. Dessutom frågor om rättskraft hos ett tidigare avgörande enligt lagen om domstolsärenden och om fördelning av rättegångskostnader vid avskrivning av desert ärende.
  • NJA 2000 s. 553:Häktning i mål om verkställighet av kvarstadsbeslut har ansetts inte kunna ske när kronofogdemyndighet gjort framställning därom efter utgången av den i 4 kap. 9 § utsökningsbalken angivna ettårsfristen.
  • NJA 2002 s. 166:När den ettåriga handläggningstiden för ett mål om utmätning hos kronofogdemyndighet gått ut utan att förnyelseansökan gjorts, kan ett överklagande av beslut rörande hinder mot verkställighet inte prövas.

[K4]9 a §  Om gäldenären enligt utredningen saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, skall Kronofogdemyndigheten snarast underrätta sökanden och gäldenären om detta. Sökanden skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning. Lag (2007:277).

Prop. 2006/07:34: Paragrafen innehåller bestämmelser om information till sökanden och gäldenären.

Bestämmelsen i första meningen innehåller en underrättelseskyldighet för Kronofogdemyndigheten när en gäldenär befunnits sakna tillräckliga tillgångar efter en genomförd tillgångsundersökning. Såväl sökanden som gäldenären skall underrättas. Gäldenären skall underrättas också i ett allmänt mål (jfr 36 § första stycket). Övervägandena finns i avsnitt ...

  • NJA 2007 s. 906:Rättegångskostnaderna i ett desert mål angående hinder mot verkställighet har fördelats enligt grunderna för 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
  • NJA 2007 s. 9:Fråga om en ansökan om verkställighet i eget namn av annan än borgenären har avbrutit preskription av fordringen. Dessutom frågor om rättskraft hos ett tidigare avgörande enligt lagen om domstolsärenden och om fördelning av rättegångskostnader vid avskrivning av desert ärende.
  • NJA 2002 s. 166:När den ettåriga handläggningstiden för ett mål om utmätning hos kronofogdemyndighet gått ut utan att förnyelseansökan gjorts, kan ett överklagande av beslut rörande hinder mot verkställighet inte prövas.

[K4]9 b §  Om gäldenären under handläggningstiden försätts i konkurs, skall målets handläggning avbrytas. Gäller målet en fordran med panträtt i viss egendom, följer det av 3 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) att det skall handläggas vidare i den del som avser utmätning i egendomen. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. 19 §.

[S2]Egendom som har utmätts före konkursen får säljas och influtna medel redovisas i den utsträckning som följer av 3 kap. 8 § konkurslagen. Detsamma gäller för åtgärder mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §. Lag (2007:277).

Prop. 2006/07:34: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur handläggningen påverkas av att gäldenären försätts i konkurs. Till paragrafens första stycke har förts bestämmelser från 9 § tredje stycket. Bestämmelserna har också formulerats om för att bättra passa in i systematiken i 7 kap. om löneutmätning. Bestämmelsen i andra meningen är ny och har tillkommit endast i klargörande syfte. Bestämmelsen i andra stycket kommer från 9 b § och har kompletterats med en förtydligande hänvisning till ...

9 c § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 d § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 e § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 f § Har upphävts genom lag (2007:277).
9 g § Har upphävts genom lag (2007:277).

[K4]10 §  Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten.

[S2]Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. Lag (2007:277).

Prop. 2006/07:34: I paragrafens andra stycke finns bestämmelser om vad som gäller när sökanden medger uppskov. Bestämmelsen om att utmätning skulle ske av restitutionsfordringar (främst återbetalning av skatt) och av egendom som utmätts i annat pågående mål har utgått. Detta innebär att inga utmätningsåtgärder skall vidtas i målet under den tid som uppskovet varar. Andra stycket gäller inte i allmänna mål (jfr 36 § andra stycket). Övervägandena finns i avsnitt ...

[K4]11 §  Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

[S2]Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning. Lag (1995:298).

[K4]12 §  Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt.

[S2]Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egendom eller är saken eljest brådskande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig.

  • NJA 2006 s. 394:Fråga om skyldighet för kronofogdemyndighet att lämna ny underrättelse enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken.
  • RH 2017:41:Kronofogdemyndigheten hade i mål om utmätning sänt underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken om målet till gäldenären. Sedan gäldenären avlidit gjordes utmätning hos gäldenärens dödsbo utan att ny underrättelse sänts till dödsboet. Eftersom underrättelseskyldigheten inte hade fullgjorts skedde utmätningen inte i föreskriven ordning. Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut skulle därför inte fastställas.

[K4]13 §  Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrättningen.

13 a § Har upphävts genom lag (2007:277).

Upplysningsplikt

[K4]14 §  Gäldenären är skyldig att lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet.

[S2]Kronofogdemyndigheten kan ålägga gäldenären att inge förteckning över sina tillgångar. Vid behov kan myndigheten förordna lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen.

[S3]Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

  • NJA 2000 s. 553:Häktning i mål om verkställighet av kvarstadsbeslut har ansetts inte kunna ske när kronofogdemyndighet gjort framställning därom efter utgången av den i 4 kap. 9 § utsökningsbalken angivna ettårsfristen.

[K4]15 §  Tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos honom eller annat mellanhavande med honom, som kan vara av betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmätningsbar egendom, samt att ange den närmare beskaffenheten av mellanhavandet.

[K4]16 §  Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och om tvångsmedel i samband med att upplysningar begärs av gäldenären eller tredje man finns i 2 kap.10-16 §§.

  • NJA 2000 s. 553:Häktning i mål om verkställighet av kvarstadsbeslut har ansetts inte kunna ske när kronofogdemyndighet gjort framställning därom efter utgången av den i 4 kap. 9 § utsökningsbalken angivna ettårsfristen.

Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom

[K4]17 §  Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare.

  • NJA 1991 s. 564:En båt, som låg upplagd på en av båtägaren hyrd båtuppställningsplats, har sålts. Sedan hyresrätten övergått till köparen har båten ansetts inte kunna beläggas med kvarstad eller utmätas för säljarens gäld.
  • NJA 1984 s. 595:Medel har stått inne på ett postgirokonto för ett aktiebolag som ännu inte var registrerat. Fråga huruvida medlen kunde tas i anspråk genom betalningssäkring för fordran mot en person som utgör bolagets styrelse.
  • NJA 2009 s. 500:Separationsrätt vid utsökning för den som frånhänts kontomedel genom brott.
  • NJA 1983 s. 436:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 17 § UB.
  • NJA 1993 s. 34:Ett arvsavstående har inte ansetts hindra utmätning för den avstående arvingens skuld av hans andel i dödsboet, då boet inte underrättats om avståendet. Dessutom fråga om denuntiationskravets innebörd.
  • NJA 2005 s. 871:Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en pantsättning av en fordran på staten gjorts till rätt myndighet. Även fråga om betydelsen av vetskap om pantsättningen hos innehavare av utmätningsfordringen.
  • NJA 1984 s. 73:Utmätning av fordran på försäkringsersättning har - oberoende av besittningsförhållandena i fråga om den försäkrade egendomen - ansetts kunna äga rum endast om det framgår att fordringen tillhör gäldenären. 4 kap 17 § UB.
  • RH 1998:34:Fråga om utmätning av lös egendom i form av en byggnad på ofri grund och nyttjanderätt till ett markområde, vilken egendom är föremål för säkerhetsöverlåtelse och därefter överlåtits respektive upplåtits till tredje man.
  • RH 1996:139:Överlåtelse av bidrag som sökts men ännu ej beviljats har, när denuntiation skett, ansetts ha fått giltighet gentemot tredje man i och med att bidraget beviljats.
  • NJA 1998 s. 275:Man och kvinna som är sambor har båda regelbundet satt in pengar på mannens bankkonto, enligt uppgift i syfte att betala gemensamma skulder med de insatta medlen. Fråga om medlen hållits avskilda på sätt som avses i lagen (1944:181) om redovisningsmedel.
  • NJA 1989 s. 342:Bland ett dödsbos tillgångar fanns en redovisningsfordran gentemot ett aktiebolag. För en statens fordran mot en av dödsbodelägarna utmätte kronofogdemyndighet dennes andel i fordringen och meddelade bolaget förbud att betala ut något av det utmätta till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisade. Bolaget betalade likväl ut fordringsbeloppet till dödsboet. Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha haft befogenhet att för dödsbodelägarens gäld utmäta någon del av fordringsbeloppet och av staten förd talan mot bolaget om betalningsskyldighet för del av beloppet har ogillats. 4 kap 17 § och 6 kap 3 § UB.
  • NJA 2015 s. 763:Utmätning av medel på bankkonto som gäldenären har gemensamt med en annan person. Fråga om betydelsen av att hälften av behållningen på samma konto utmättes för gäldenärens skulder ett halvår tidigare.
  • RH 2004:43:Medel innestående på konto för individuellt pensionssparande har ansetts fria från utmätning då spararen inte under något år betalat in sparbelopp som varit mer än dubbelt så stort som genomsnittet av de årliga inbetalningar som skett under spartiden. Vid genomsnittsberäkningen har endast inbetalningar för avslutade kalenderår fram till det år då utmätningsbeslutet fattades ansetts skola ingå.
  • NJA 1991 s. 266:Fråga i visst fall om verkställighet av kvarstad för fordran på egendom beträffande vilken tredje man gör invändning om äganderätt. 4 kap 17 § UB.
  • NJA 2014 s. 935:Utmätning. Att konkursmedel, som inte har varit sammanblandade med förvaltarbyråns medel, har satts in på ett konto i förvaltarbyråns namn har inte hindrat att medlen har ansetts utgöra konkursboets egendom i den mening som avses i 4 kap. 17 § utsökningsbalken.
  • NJA 1999 s. 594:Fråga i mål om verkställighet av betalningssäkring om det kunde anses framgå att egendomen tillhörde annan än gäldenären. 4 kap 18 § 1 st UB.
  • NJA 1984 s. 244:Till verkställande av ett beslut om betalningssäkring omhändertog kronofogdemyndigheten bl a vissa kontanter som förvarades i ett bankfack. Bankfacket förhyrdes av en kvinna med vilken gäldenären varaktigt sammanbodde under äktenskapsliknande förhållanden, och kvinnan för i målet talan om att verkställigheten delvis skall hävas eftersom vissa av de omhändertagna kontanterna tillhör henne. Gäldenären innehade en nyckel till facket och äger ostridigt värdehandlingar och kontanter till betydande belopp som fanns där. Hyreskontraktet upptog emellertid kvinnan som ensam fackinnehavare och innehöll inte något förordnande om rätt till tillträde för annan. Vid bedömning av kvinnans talan har hon ansetts ha ensam haft besittningen till de omtvistade kontanterna.
  • NJA 1987 s. 56:Vid utmätning av en fordran på räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), vilken tillkom två personer som var betalningsansvariga för det bostadslån som var förenat med bidraget, har endast hälften av fordringen ansetts tillhöra gäldenären i utsökningsmålet. 4 kap 17 § UB.

[K4]18 §  Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

[S2]I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären, om denne är inskriven som ägare och det ej framgår att egendomen tillhör annan.

  • NJA 1992 s. 363:Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Fråga huruvida behovet av muntlig förhandling bör tillgodoses genom förhör i besvärsmålet eller genom föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken. (I-III).
  • NJA 1984 s. 456:Efter avtal mellan travtränaren A samt B om att viss häst skulle skötas och tränas av A, har denne omhändertagit hästen. I mål om utmätning för B:s gäld gör C gällande att hästen tillhör honom och att B handlat på hans uppdrag. Fråga huruvida den av A innehavda hästen skall, med avseende på tillämpning av 4 kap 18 § 1 st UB, anses vara i B:s besittning.
  • NJA 1984 s. 375:Fråga i mål om utmätning huruvida det kunde anses framgå att egendom tillhörde annan än gäldenären. 4 kap 18 § 1 st och 19 § 1 st UB.
  • NJA 1991 s. 564:En båt, som låg upplagd på en av båtägaren hyrd båtuppställningsplats, har sålts. Sedan hyresrätten övergått till köparen har båten ansetts inte kunna beläggas med kvarstad eller utmätas för säljarens gäld.
  • NJA 2008 s. 444:Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens besittning ursprungligen förvärvats av henne för egen räkning men har inte, mot omständigheter som anförts av utmätningssökanden, förmått visa att hon fortfarande ägde bilen vid utmätningstillfället. Utmätningen har inte hävts, men föreläggande enligt 4 kap. 20 § utsökningsbalken har meddelats. (NJA 2007 s. 163)
  • NJA 1984 s. 656:Banktillgodohavande på motbokskonto har ansetts inte kunna vara föremål för besittning i den mening som avses i 4 kap 18 och 19 §§ UB.
  • NJA 2012 s. 953:Den som enligt godtrosförvärvslagen kunnat göra gällande äganderätt till stulen egendom men försummat detta anses inte ha drabbats av någon skada av att egendomen har utmätts och sålts. Även fråga om undersökningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten vid utmätning av egendom som kan vara stulen.
  • RH 1993:57:Fråga om överlåtelse av byggnad på annans mark jämte nyttjanderätt till markområde i visst fall kunde göras gällande mot överlåtarens borgenärer vid utmätning.
  • NJA 1995 s. 162:Utmätning av en bil i gäldenärens besittning har hävts sedan det genom en brottmålsdom ansetts utrett att dennes förvärv är ogiltigt. 4 kap 18 § 1 st UB.
  • NJA 2007 s. 163:Tredje man har i utmätningsmål påstått att utmätt lösöre ursprungligen förvärvats av henne för egen räkning och att lösöret därefter inte överlåtits till utmätningsgäldenären utan bara lånats ut till denne. Prövningstillstånd har beviljats i hovrätten för bedömning dels av huruvida tredje man enligt 4 kap. 18 § utsökningsbalken har bevisbördan även för det andra påståendet, dels av vilken verkan det skall ha i förhållande till utmätningsgäldenärens borgenärer att tredje man gett sken av att lösöret överlåtits till utmätningsgäldenären, dels av huruvida tredje man bort föreläggas att väcka talan enligt 4 kap. 20 § samma balk.
  • NJA 2014 s. 578:När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
  • NJA 1984 s. 132:Fråga om utmätning av en häst som gäldenären ensam eller tillsammans med sin make har lämnat till en travtränare. Hästen har ansetts fortfarande befinna sig i gäldenärens egen eller makarnas gemensamma besittning, varför utmätning har kunnat ske med tillämpning av 4 kap 18 eller 19 § UB.
  • NJA 1985 s. 320:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 18 och 20 §§ UB.
  • NJA 1991 s. 266:Fråga i visst fall om verkställighet av kvarstad för fordran på egendom beträffande vilken tredje man gör invändning om äganderätt. 4 kap 17 § UB.
  • NJA 1983 s. 553:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 18 och 20 §§ UB.

[K4]19 §  Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt och det ej heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsamma gäller, när gäldenären varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållanden.

[S2]Om gäldenären och annan än som avses i första stycket har lös egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen eller andel däri utmätas endast om det framgår att egendomen eller andelen tillhör gäldenären.

[S3]Första och andra styckena gäller ej i fråga om registerat skepp eller registrerat luftfartyg.

  • NJA 1984 s. 656:Banktillgodohavande på motbokskonto har ansetts inte kunna vara föremål för besittning i den mening som avses i 4 kap 18 och 19 §§ UB.
  • NJA 1983 s. 410:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 19 och 20 §§ UB. (I, II).
  • NJA 1989 s. 682:Fråga vid utmätning om gäldenären varaktigt sammanbodde med annan under äktenskapsliknande förhållanden. 4 kap 19 § UB.
  • NJA 1984 s. 132:Fråga om utmätning av en häst som gäldenären ensam eller tillsammans med sin make har lämnat till en travtränare. Hästen har ansetts fortfarande befinna sig i gäldenärens egen eller makarnas gemensamma besittning, varför utmätning har kunnat ske med tillämpning av 4 kap 18 eller 19 § UB.
  • NJA 1984 s. 45:Fråga vid utmätning bl a om tillämpning av 4 kap 19 § UB beträffande byggnad på ofri grund.
  • NJA 1991 s. 266:Fråga i visst fall om verkställighet av kvarstad för fordran på egendom beträffande vilken tredje man gör invändning om äganderätt. 4 kap 17 § UB.
  • NJA 1998 s. 545:En person överlät genom gåvor andelar i en segelbåt som befann sig i överlåtarens och förvärvarens sambesittning. Då överlåtaren haft kvar äganderätt till andel i båten har förvärvaren ansetts bli skyddad mot överlåtarens borgenärer redan i och med överlåtelseavtalet. 4 kap 19 § 2 st UB.
  • NJA 1986 s. 115:Bestämmelsen om gemensam besittning i 4 kap 19 § 2 st UB tillämpas inte i förhållande till en tredje man som inte har del i besittningen.
  • NJA 1986 s. 334:Fråga vid utmätning i fall av gemensam besittning om tillämpning av 4 kap 19 § 2 st och 22 § UB.
  • NJA 1992 s. 363:Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Fråga huruvida behovet av muntlig förhandling bör tillgodoses genom förhör i besvärsmålet eller genom föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken. (I-III).
  • NJA 1994 s. 300:Bestämmelsen i 4 kap 19 § 1 st UB har inte ansetts tillämplig vid utmätning av lös egendom som gäldenären och dennas tidigare sambo har i sin gemensamma besittning från tiden för samboförhållandet som upplösts mer än två år före utmätningen.
  • NJA 1995 s. 416:Fråga om 18-årig dotter skall anses ha sambesittning med föräldrarna till i hemmet befintlig egendom.
  • NJA 1984 s. 375:Fråga i mål om utmätning huruvida det kunde anses framgå att egendom tillhörde annan än gäldenären. 4 kap 18 § 1 st och 19 § 1 st UB.

[K4]20 §  Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egendomen, skall kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett.

[S2]Efterkommer tredje man ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen.

  • NJA 2008 s. 444:Tredje man har i utmätningsmål styrkt att en utmätt bil i gäldenärens besittning ursprungligen förvärvats av henne för egen räkning men har inte, mot omständigheter som anförts av utmätningssökanden, förmått visa att hon fortfarande ägde bilen vid utmätningstillfället. Utmätningen har inte hävts, men föreläggande enligt 4 kap. 20 § utsökningsbalken har meddelats. (NJA 2007 s. 163)
  • NJA 1992 s. 363:Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Fråga huruvida behovet av muntlig förhandling bör tillgodoses genom förhör i besvärsmålet eller genom föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken. (I-III).
  • NJA 1986 s. 443:Fråga huruvida utmätt egendom tillhört annan än gäldenären, bl a såvitt gäller kontanter som befunnit sig i ett av gäldenären och hans hustru hyrt bankfack (I). Dessutom fråga huruvida gäldenärens hustru gjort sannolikt att hon varit samägare till viss egendom (II).
  • NJA 1983 s. 410:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 19 och 20 §§ UB. (I, II).
  • NJA 1985 s. 167:Sedan gäldenären fört talan mot beslut om utmätning på den grund att den utmätta egendomen tillhörde tredje man, meddelade HovR:n beträffande viss egendom tredje mannen föreläggande enligt 4 kap 20 § UB. Tredje mannen har befunnits äga rätt att föra talan mot HovR:ns beslut i angivna del.
  • NJA 2007 s. 163:Tredje man har i utmätningsmål påstått att utmätt lösöre ursprungligen förvärvats av henne för egen räkning och att lösöret därefter inte överlåtits till utmätningsgäldenären utan bara lånats ut till denne. Prövningstillstånd har beviljats i hovrätten för bedömning dels av huruvida tredje man enligt 4 kap. 18 § utsökningsbalken har bevisbördan även för det andra påståendet, dels av vilken verkan det skall ha i förhållande till utmätningsgäldenärens borgenärer att tredje man gett sken av att lösöret överlåtits till utmätningsgäldenären, dels av huruvida tredje man bort föreläggas att väcka talan enligt 4 kap. 20 § samma balk.
  • NJA 1987 s. 500:Sedan tredje man i utsökningsmål påstått sig vara ägare till viss lös egendom, meddelades honom föreläggande enligt 4 kap 20 § UB. I rättegång med anledning av föreläggandet yrkade tredje mannen att rätten måtte förklara honom ha bättre rätt än sökanden och gäldenären till egendomen i fråga. Yrkandet bestreds av sökanden men medgavs av gäldenären. Endast en dom har ansetts kunna ges för sökanden och gäldenären, varvid gäldenärens medgivande lämnats utan avseende. Tillika fråga om beviskravet i rättegång om bättre rätt till lös egendom efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB, när den ena av två sammanboende makar påstår sig vara ensam ägare till viss i makarnas gemensamma besittning befintlig lös egendom, som utmätts för den andra makens gäld.
  • NJA 1987 s. 719:När tredje man, som anfört besvär över kronofogdemyndighets beslut om utmätning, inte vunnit bifall till sitt förstahandsyrkande att utmätningen skulle upphävas men förelagts att väcka talan enligt 4 kap 20 § UB, har det ansetts att med tillämpning av 18 kap 4 § RB vardera parten skall bära sin kostnad i besvärsprocessen.
  • NJA 1986 s. 409:Sonen i en familj pantförskrev sina jaktvapen till modern. Fråga huruvida sådan ändring skett i den tidigare besittningen till vapnen att en giltig handpanträtt uppkommit.
  • NJA 1989 s. 64:På ansökan av riksskatteverket utmättes en lastbil till betalning av A:s skatteskulder trots att B påstått bättre rätt till bilen. B väckte efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB talan mot A och riksskatteverket. B:s talan medgavs därvid av Å men bestreds av riksskatteverket. B vann processen. Vid denna utgång har riksskatteverket och A ansetts böra åläggas solidarisk ersättningsskyldighet för B:s rättshjälpskostnad. (18 kap 9 § RB.) A:s först i högre rätt framställda yrkande om fördelning enligt 18 kap 11 § RB mellan A och riksskatteverket av rättshjälpskostnaden har upptagits till prövning.
  • NJA 1985 s. 320:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 18 och 20 §§ UB.
  • NJA 1983 s. 358:Dispensmål. När i mål om utmätning tredje man, som förelagts att väcka talan enligt 4 kap 20 § UB inom en månad från delgivning av föreläggandet, fullföljt talan rörande utmätningen till HD men prövningstillstånd ej meddelats, har HD föreskrivit att tiden för väckande av talan skulle räknas från dagen för HD:s beslut, ej från det att klaganden fått del av beslutet.
  • NJA 1983 s. 553:Fråga vid utmätning om tillämpning av 4 kap 18 och 20 §§ UB.
  • NJA 1986 s. 537:När i mål om utmätning tredje man förelagts enligt 4 kap 20 § UB att väcka talan inom en månad från delgivning av föreläggandet men delgivning inte skett har fristen, då tredje man likväl väckt talan, ansetts börja löpa den dag då talan väcktes.
  • NJA 1984 s. 217:Frågor om tredje mans befogenhet att väcka talan i tvistemål om bättre rätt till lös egendom som har blivit föremål för betalningssäkring (I) resp utmätning (II). Sådan talan har i fråga om betalningssäkrad egendom ansetts kunna föras mot borgenären (det allmänna). Beträffande utmätt egendom har tillåtits talan mot utmätningssökanden även utan stod av föreläggande enligt 4 kap UB.

[K4]21 §  Sedan utmätt lös egendom har sålts eller utmätt fordran har drivits in, gäller 20 § beträffande rätten till influtna medel, om ej tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden.

[K4]22 §  Kan viss lös egendom ej utmätas enligt 17-19 §§ men föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären, får egendomen utmätas med förbehåll för tredje mans rätt.

[S2]Kronofogdemyndigheten skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot tredje mannen. Efterkommer sökanden ej föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej tredje mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot sökanden.

[S3]Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg.

  • NJA 1987 s. 715:Gäldenär, som inte besvärat sig över kronofogdemyndighets beslut att utmäta viss egendom, har ansetts ej vara berättigad att föra talan mot beslut av HovR:n varigenom utmätningen på talan av tredje man förklarats gälla med förbehåll enligt 4 kap 22 § UB.

[K4]23 §  Har fordran eller annan rättighet blivit utmätt och råder ovisshet om fordringens eller rättighetens bestånd, skall kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot tredje mannen. Efterkommer sökanden ej föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej tredje mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot sökanden.

[S2]Första stycket gäller även när ovissheten i fall som avses i 2 § andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan inteckningshandling utgör säkerhet för fordran.

  • NJA 2004 s. 397:En make har till den andra maken överlåtit en fritidsfastighet som hade förvärvats för makarnas gemensamma bruk. Talan av en borgenär till den överlåtande maken om att den maken haft dold samäganderätt i fastigheten har ogillats då borgenären inte visat att makarnas syfte vid överlåtelsen varit att de skulle äga fastigheten gemensamt.
  • NJA 2001 s. 509:Sedan dold äganderätt till två fastigheter utmätts och borgenären förelagts enligt 4 kap 23 § utsökningsbalken att väcka talan mot den öppne ägaren, har fastigheterna belagts med kvarstad på ansökan av utmätningsborgenären. 15 kap. 2 § rättegångsbalken.
  • NJA 1984 s. 215:Talan som väckts av part om förpliktande för motparten att fullgöra betalning till tredje man har, när speciella omständigheter ej förelegat, avvisats.

Förhållandet till tredje man vid utmätning av fast egendom

[K4]24 §  Fast egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Har gäldenären lagfart på egendomen, får utmätning ske, om det ej framgår att egendomen tillhör annan.

  • NJA 1985 s. 432:Efter det att dom på boskillnad meddelats men innan domen vann laga kraft ingick makar skriftligt och bevittnat avtal om bodelning, enligt vilket hustrun tillskiftades bl a en mannen tillhörig fastighet. Avtalet har ansetts inte utgöra hinder mot att fastigheten tas i anspråk för fordran hos mannen innan avtalet bekräftats av makarna efter det att boskillnadsdomen vann laga kraft.

[K4]25 §  När överlåtelse av fast egendom beror av villkor som ännu ej är uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att egendomen utmäts för fordran hos överlåtaren. Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som har förvärvat egendomen. Uppfylls villkoret, gäller utmätningen därefter endast överlåtarens rätt mot förvärvaren.

[S2]Utmätning av fast egendom får även äga rum för fordran hos den som har förvärvat egendomen, fastän hans förvärv beror av villkor. Återgår hans förvärv, omfattar utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som överlät egendomen.

[K4]26 §  Utmäts fast egendom och påstår tredje man bättre rätt till egendomen, gäller vad som sägs i 20 och 21 §§.

Utmätningsverkan av domstols beslut eller av betalning till kronofogdemyndigheten, m.m.

[K4]27 §  Har domstol eller Kronofogdemyndigheten fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

[S2]Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Kronofogdemyndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten anmäler att han inte kommer att begära försäljning. Lag (2006:672).

[K4]28 §  Medel vilka gäldenären betalar till kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot.

  • NJA 2013 s. 1084:En betalning till Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 28 § utsökningsbalken medför inte att dröjsmålsränta slutar löpa.
  • RH 2010:65:Fråga om beräkning av dröjsmålsränta vid kronofogdemyndighets verkställighet av dom som inte har vunnit laga kraft. Närmare om tolkningen av begreppet fördelningsdag i 13 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken när endast en borgenär finns.

Verkan av utmätning

[K4]29 §  När utmätning har beslutats, får gäldenären ej till skada för sökanden förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.

[S2]Första stycket utgör ej hinder mot pantsättning av pantbrev eller annan inteckningshandling som gäller i egendomen. Om förbud mot pantsättning av sådan handling när den har tagits i förvar av kronofogdemyndigheten finns bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §.

[S3]Om nyttjandet av utmätt egendom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap.6-10 §§.

[K4]30 §  Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om inte annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §.

[S2]Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

[S3]Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.

[S4]Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

[S5]Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller för en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Lag (2016:131).

Prop. 2010/11:155: Hänvisningen till lagen om elcertifikat ändras.

Prop. 2003/04:27: I andra stycket har vissa språkliga ändringar gjorts.

I tredje stycket regleras prioritetsordningen mellan utmätning och en rättighet som skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg. Regleringen överensstämmer med vad som gäller för fast egendom. För luftfartyg aktualiseras bestämmelsen vid utmätning av ett luftfartyg i vilket nyttjanderätt skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg. Med ”rättighet” avses för luftfartyg alltså nyttjanderätt.

Prop. 2002/03:40: Förslaget kommenteras i avsnitt 4.7.6.

6kap.

[K4]31 §  Utmätning ger kronofogdemyndigheten rätt att vidtaga de åtgärder beträffande egendomen som behövs för att sökandens rätt skall tagas till vara. Kronofogdemyndigheten har härvid samma befogenheter som annars tillkommer egendomens ägare. Myndigheten får dock ej väcka talan vid domstol eller svara i mål angående egendomen.

  • NJA 1990 s. 137:Kronofogdemyndighets åtgärd att låta växla kvarstadsbelagda medel från USA-dollar till svenska kronor utan att parterna i kvarstadsmålet tillstyrkt sådan växling har ansetts utgöra sådant fel för vilket staten har att bära skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen och detta även då den uppkomna skadan utgjorts av värdeminskning på grund av en efter växlingen inträffad devalvering. Fråga jämväl om skyldighet för kronofogdemyndighet att göra kvarstadsbelagda medel räntebärande.
  • RH 1994:134:I ett mål mot ägare av ett aktiebolag om verkställighet av ett beslut om kvarstad på samtliga aktier i bolaget har kronofogdemyndigheten ansetts sakna laglig möjlighet att vidta åtgärder med bolagets aktiebok. - Sedan hovrätten undanröjt kronofogdemyndighetens beslut om sådana åtgärder, har hovrätten, i stället för att pröva alternativt framställda yrkanden i fråga om säkerställande av kvarstadsbeslutet, återförvisat målet till kronofogdemyndigheten.
32 § Har upphävts genom lag (2006:672).

Hävande av utmätning och annan rättelse

[K4]33 §  Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egendom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.

[S2]Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Lag (2007:277).

Prop. 2006/07:34: I paragrafen finns bestämmelser om när utmätning skall hävas. I andra stycket har bestämmelsen om att löneutmätning, som antas kunna ske under handläggningsåret, skall gå före annan utmätning utgått. Detta är en följd av att handläggningen sker tills vidare. Den allmänna principen i 3 § andra stycket om att utmätning skall ske med minsta olägenhet för gäldenären gäller dock.

  • NJA 2010 s. 397:Utmätning av fastighet har, i fall då det saknats andra utmätningsbara tillgångar, ansetts försvarlig enligt 4 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken både när sökandens fordran avsett ett i förhållande till fastighetens värde begränsat belopp (I) och när endast en liten del av sökandens fordran kunde beräknas bli täckt genom utmätningen (II).
  • NJA 1984 s. 75:Fråga om resning beträffande beslut varigenom en begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap 33 § UB har lämnats utan bifall.
  • RH 1993:19:Sedan utmätning skett i företagsintecknad egendom för annan än företagshypotekshavarens (en bank) räkning, har gäldenären försatts i konkurs. Fråga om förutsättningar förelegat för kronofogdemyndigheten att jämlikt 4 kap. 33 § 2 st utsökningsbalken häva utmätningen, sedan det visats att företagsintecknad egendom ej räckt till betalning av bankens fordran.

[K4]34 §  Finner kronofogdemyndigheten av annat skäl än som anges i 33 § att viss egendom ej borde ha utmätts, skall rättelse ske. Sådan rättelse får dock ej vidtagas senare än två veckor från utmätningsbeslutet.

[K4]35 §  Kronofogdemyndigheten skall, om ej särskilda skäl föranleder annat, höra sökanden innan rättelse sker enligt 33 eller 34 §.

Särskilda bestämmelser om allmänna mål

[K4]36 §  Bestämmelserna i 10 § andra stycket skall inte tillämpas i ett allmänt mål. Bestämmelser om uppskov i allmänna mål finns i 7-9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[S2]Bestämmelserna i 11 § skall inte tillämpas i allmänt mål om Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2007:331).

Prop. 2006/07:99: I propositionen Förenklat utmätningsförfarande (prop. 2006/07:34) föreslås att Kronofogdemyndigheten skall vara skyldig att underrätta sökanden och gäldenären, om gäldenären enligt utredningen saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Sökanden skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning. En bestämmelse om detta föreslås införas i ...

Prop. 2006/07:34: Av paragrafen framgår vilka bestämmelser i kapitlet som inte gäller i allmänna mål.

Av första stycket följer att sökanden i ett allmänt mål inte behöver underrättas om att gäldenären saknar tillgångar. Däremot skall gäldenären underrättas. Vidare gäller inte i allmänt mål bestämmelsen i 9 a § om att sökanden skall underrättas om framtida utredningsåtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och ...

Undantag med hänsyn till gäldenärens behov

[K5]1 §  Från utmätning undantas

  1. kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk, till skäligt värde,
  2. möbler, husgeråd och annan utrustning, i den mån egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel,
  3. arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans försörjning, allt till skäligt värde,
  4. föremål med sådant övervägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart obilligt att taga egendomen i anspråk,
  5. hyresrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad eller behövs för hans förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas,
  6. bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad, såvida ej gäldenären vid förvärv av bostadsrätten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning,
  7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån annat ej är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

  • NJA 1984 s. 712:Fråga om utmätning av fordran på försäkringsersättning avseende egendom som skulle ha varit undantagen från utmätning enligt 5 kap 1 § 1-4 UB.
  • RH 2008:64:Sakutmätning kunde ske av gäldenärs banktillgodohavande - som i allt väsentligt utgjordes av outnyttjade förbehållsbelopp från tidigare utmätningar av ersättning från försäkringskassan.
  • RH 2010:82:Vid tillämpning av bestämmelserna om beneficium har en andel i en investeringsfond inte ansetts utgöra en ”annan fordran” i den bemärkelse som avses i 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken.
  • RH 2015:22:Vid utmätning av banktillgodohavande har bostadshyror som vid utmätningstillfället redan varit förfallna till betalning inte tillgodoräknats gäldenären som beneficium; även fråga om vilket belopp som i ett sådant fall normalt ska tillgodoräknas en gäldenär som beneficium för levnadskostnader.
  • NJA 1987 s. 575:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till bl a bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning. 5 kap 1 § 6 UB.
  • NJA 1989 s. 409:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning (I-IV). 5 kap 1 § 6 UB.
  • NJA 1990 s. 261:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar handikappad gäldenär till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens särskilda behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning för fordran som inte är förenad med panträtt. 5 kap 1 § 6 och 2 § 2 st UB.
  • NJA 2015 s. 839:Marknadsnoterade aktier har inte - med en analog tillämpning av 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken - ansetts kunna tas undan som beneficium vid utmätning.
  • NJA 1995 s. 478:Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina väsentliga delar vara analogt tillämplig på bostadsrätt. Däremot har den s k indragningsregeln i 8 kap 8 § UB ansetts inte kunna analogt tillämpas vid utmätning av andel i bostadsrätt.
  • RH 1993:77:En husvagn, som gäldenären använder till stadigvarande bostad, har inte ansetts kunna undantas från utmätning.
  • NJA 2004 s. 868:Fråga om beneficium vid utmätning av aktier i fåmansbolag.
  • RH 2003:47:En gäldenärs armbandsur, värt 6 000 kr, har inte undantagits från utmätning. Gäldenären har i stället i enlighet med Riksskatteverkets medgivande fått förbehålla sig 200 kr för anskaffande av ett ersättningsur.
  • RH 2006:47:Dator använd i barnfamilj har undantagits från utmätning.
  • NJA 1990 s. 769:Fråga, sedan en bils värde befunnits vara så högt att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB inte kan undantas från utmätning, om bestämmande av skäligt belopp att förbehållas gäldenären enligt 5 kap 4 § UB för anskaffande av en annan bil.
  • NJA 1985 s. 155:Fråga, sedan en bils värde befunnits vara så högt att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB inte kan undantas från utmätning, om bestämmande av skäligt belopp att förbehållas gäldenären enligt 5 kap 4 § UB för anskaffning av en annan bil.
  • NJA 1984 s. 824:Fråga om en bils värde är sådant, att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB skall undantas från utmätning, eller om gäldenären i stället skall enligt 5 kap 4 § UB förbehållas visst belopp för att skaffa en annan bil.
  • NJA 1984 s. 292:Arbetsredskap som en gäldenär behöver för förvärvsverksamhet kan undantas från utmätning, även om gäldenären uppbär förtidspension eller sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring.
  • NJA 1983 s. 364:Vid avgörande huruvida en stereoanläggning behövdes som arbetsredskap för gäldenärs förvärvsverksamhet och därför borde undantas från utmätning har hänsyn tagits till en ändring i förvärvsverksamheten som skett efter utmätningstillfället och som ansetts inte ha haft sin grund i en avsikt från gäldenärens sida att freda sin egendom från utmätning. 5 kap 1 § 3 UB.
  • NJA 1985 s. 710:En varubuss, som användes i gäldenärens livsmedelsrörelse, hade ett värde av 20 000 kr. Detta värde har ansetts vara för högt för att bussen skulle kunna undantas från utmätning enligt 5 kap 1 § 3 UB.
  • NJA 1985 s. 494:Fråga huruvida en televisionsapparat ingick i utmätningsgäldenärens beneficium. 5 kap 1 § 2 och 2 § 1 st UB.
  • NJA 1983 s. 642:Färgtelevisionsapparat har undantagits från utmätning med hänsyn till att gäldenären hade många barn och att apparatens värde var begränsat. 5 kap 1 § 2 och 2 § 1 st UB.
  • NJA 2004 s. 373:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning (I och II). 5 kap. 1 § 6 UB. (Jfr NJA 1989 s. 409 I-IV.)

[K5]2 §  När gäldenären har familj, bestäms vad som får undantagas enligt 1 § med skälig hänsyn även till vad familjen brukar eller behöver.

[S2]Om gäldenären eller någon som tillhör hans familj lider av lyte eller allvarlig sjukdom, skall det också beaktas.

[S3]Undantag enligt 1 § 7 bestäms med skälig hänsyn även till gäldenärens underhållsbörda.

  • NJA 1989 s. 409:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning (I-IV). 5 kap 1 § 6 UB.
  • RH 2006:47:Dator använd i barnfamilj har undantagits från utmätning.
  • NJA 1985 s. 494:Fråga huruvida en televisionsapparat ingick i utmätningsgäldenärens beneficium. 5 kap 1 § 2 och 2 § 1 st UB.
  • NJA 1983 s. 642:Färgtelevisionsapparat har undantagits från utmätning med hänsyn till att gäldenären hade många barn och att apparatens värde var begränsat. 5 kap 1 § 2 och 2 § 1 st UB.
  • RH 1999:24:En gäldenärs personbil har, när gäldenären lider av en allvarlig ryggskada som innebär att gäldenären endast med stor svårighet kan förflytta sig till fots annat än kortare sträckor, undantagits från utmätning med stöd av 5 kap. 2 § andra stycket utsökningsbalken.
  • NJA 1990 s. 261:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar handikappad gäldenär till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens särskilda behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning för fordran som inte är förenad med panträtt. 5 kap 1 § 6 och 2 § 2 st UB.

[K5]3 §  Vid utmätning hos dödsbo gäller 1 och 2 §§ i fråga om dödsboet tillhörig egendom som den dödes efterlevande familj brukar eller behöver. I stället för 1 § 7 gäller dock att sådan egendom som avses där skall undantagas i den mån det behövs för underhåll enligt 18 kap. 5 § andra stycket ärvdabalken.

[S2]I övrigt är 1 och 2 §§ ej tillämpliga vid utmätning hos juridisk person.

[K5]4 §  Om egendom som avses i 1 § 1-3 har sådant värde att den ej kan undantagas enligt vad som sägs där, får utmätning ske med förbehåll att gäldenären efter egendomens försäljning skall av den behållna köpeskillingen få ut visst skäligt belopp för att kunna anskaffa vad han behöver i den sålda egendomens ställe.

  • NJA 1990 s. 769:Fråga, sedan en bils värde befunnits vara så högt att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB inte kan undantas från utmätning, om bestämmande av skäligt belopp att förbehållas gäldenären enligt 5 kap 4 § UB för anskaffande av en annan bil.
  • NJA 1985 s. 155:Fråga, sedan en bils värde befunnits vara så högt att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB inte kan undantas från utmätning, om bestämmande av skäligt belopp att förbehållas gäldenären enligt 5 kap 4 § UB för anskaffning av en annan bil.
  • NJA 1984 s. 824:Fråga om en bils värde är sådant, att bilen enligt 5 kap 1 § 3 UB skall undantas från utmätning, eller om gäldenären i stället skall enligt 5 kap 4 § UB förbehållas visst belopp för att skaffa en annan bil.
  • RH 2003:47:En gäldenärs armbandsur, värt 6 000 kr, har inte undantagits från utmätning. Gäldenären har i stället i enlighet med Riksskatteverkets medgivande fått förbehålla sig 200 kr för anskaffande av ett ersättningsur.

Undantag på grund av egendomens beskaffenhet eller särskild föreskrift

[K5]5 §  Egendom, som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar ej får överlåtas, får ej heller utmätas, om ej annat följer av andra stycket eller av särskild föreskrift.

[S2]Egendom, som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får utmätas utan hinder av att egendomen ej får överlåtas.

  • NJA 2010 s. 390:Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde hinder mot utmätning enligt 5 kap. 5 § UB. Vid bedömningen av om förvärvet skulle betraktas som en gåva eller ett köp, har en sidoöverenskommelse om att ett i fångeshandlingen avtalat vederlag inte skulle utges, lämnats utan beaktande.
  • NJA 1993 s. 529:I gåvobrev intaget förbud att överlåta den bortgivna egendomen har ansetts innefatta förbud även mot att pantsätta egendomen, om inte annat uttryckligen angivits eller framgår av andra omständigheter.
  • NJA 1993 s. 468:Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 kap 3 § och 20 kap 14 § JB, 5 kap 5 § UB och 3 kap 3 § KL.
  • NJA 1986 s. 68:Hyresrätt som avses i 12 kap 36 § JB har, med hänsyn till de förutsättningar för överlåtelse som följer av nämnda lagbestämmelse, ansetts vara av beskaffenhet att kunna utmätas så länge det inte i det enskilda fallet visar sig att varken hyresvärdens godkännande eller hyresnämndens tillstånd kan erhållas.
  • NJA 1986 s. 16:Fråga huruvida fastighetsandel, som förvärvats genom gåva med föreskrift att den inte fick överlåtas utan givares medgivande, kunde beläggas med kvarstad för ägarens skuld utan att sådant medgivande förelåg.
  • NJA 1991 s. 376:Ett utmätningshinder enligt 5 kap 5 § 1 st UB som gäller för en fastighet har ansetts innefatta också hinder mot utmätning av obelånat pantbrev i fastigheten. - För att en gåva enligt nämnda lagrum skall anses föreligga måste krävas att egendomens verkliga värde så påtagligt överstiger vederlaget att överlåtelsen totalt sett framstår som en klar gåvotransaktion.
  • NJA 1998 s. 135:Ett i bodelnings- och arvskifteshandling intaget förbud mot försäljning av en fastighet, som tillskiftades en av dödsbodelägarna, har, med hänsyn till att förvärvet inte var klart benefikt, ansetts inte utgöra hinder mot utmätning.
  • NJA 1989 s. 696:Vid gåva av en fastighet till flera gåvotagare har givaren uppställt ett villkor innebärande att gåvotagare som önskade överlåta sin andel skulle först hembjuda den till övriga delägare. När villkoret inte var uppfyllt har mot utmätning av en andel ansetts föreligga hinder enligt 5 kap 5 § 1 st UB.

[K5]6 §  Medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, om det strider mot det angivna ändamålet.

[S2]Sedan medlen har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda.

[S3]Första och andra styckena gäller också medel för begravning som tillfaller ett dödsbo på grund av en försäkring eller en utfästelse av en arbetsgivare, i den mån beloppet inte överstiger det för dödsåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2005:108).

  • RH 2006:66:EU-bidrag för stöd av ekologiska produktionsformer respektive gårdsstöd har inte visats utgöra medel som har anvisats för särskilt angivet ändamål i den mening som krävs för utmätningsfrihet.
  • NJA 2016 s. 635:EU-stöd som har utgetts för särskilt angivet ändamål, men varit beroende av motprestation i form av nedlagda kostnader, har ansetts inte omfattat av utmätningsförbudet i 5 kap. 6 § utsökningsbalken.

[K5]7 §  Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat sådant, får ej utmätas medan skadeståndet innestår hos den som skall utge det. Har skadeståndet bestämts att utgå som livränta, gäller vad som har sagts nu rätten till livräntan.

[S2]Sedan skadeståndet har betalats ut, får vad som hålls avskilt ej utmätas, om skadeståndet skall tillgodose försörjningsbehov som alltjämt kvarstår eller, i annat fall, om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut.

  • NJA 2001 s. 823:Allmänt skadestånd enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd får utmätas utan hinder av 5 kap. 7 § utsökningsbalken.
  • RH 2009:57:Fråga om medel avskilts på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken. Kravet på avskiljande har tolkats något annorlunda än vad som är fallet när medel mottagits med redovisningsskyldighet.
  • NJA 2017 s. 1123:Ersättning från en olycksfallsförsäkring och en trafikskadeförsäkring har satts in på ett bankkonto. Fråga om skydd mot utmätning.
  • NJA 1987 s. 746:Fråga om rätt till kvittning när huvudfordringen avser ersättning för psykiskt lidande och personskada.

[K5]8 §  Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får ej utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom. Detta gäller dock ej, om gäldenären vid förvärv av rättigheten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer.

[K5]9 §  När rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant ej får utmätas, får ej heller rätt till vederlag för utnyttjande av rättigheten utmätas innan denna har utnyttjats så som förutsätts för att vederlag skall utgå och vederlaget kan beräknas.

[K5]10 §  Om förbud mot utmätning i vissa andra fall gäller särskilda föreskrifter.

[K5]11 §  Beträffande utmätning av lön och vissa andra förmåner finns bestämmelser i 7 kap.

[K5]12 §  Medel som ej får utmätas medan de innestår hos annan får ej heller sedan de har betalats ut utmätas förrän dagen efter utbetalningen.

Pantsatt egendom m.m.

[K5]13 §  Bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-9 §§ hindrar ej att egendom som avses där utmäts för fordran som är förenad med pant- eller retentionsrätt i egendomen.

[S2]Nämnda bestämmelser hindrar ej heller utmätning av egendom som har belagts med kvarstad för fordran eller tagits i anspråk genom betalningssäkring.

  • NJA 1990 s. 261:Fråga beträffande bostadsrätt till lägenhet som tjänar handikappad gäldenär till stadigvarande bostad huruvida det med hänsyn till gäldenärens särskilda behov och bostadsrättens värde är oskäligt att den undantas från utmätning för fordran som inte är förenad med panträtt. 5 kap 1 § 6 och 2 § 2 st UB.

Förfarandet vid prövningen

[K5]14 §  Gäldenären skall lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom och som behövs för kronofogdemyndighetens prövning av vad som bör undantagas från utmätning. Myndigheten skall förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång.

[K5]15 §  Anvisar gäldenären viss egendom till utmätning, hindrar bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-12 §§ ej att egendomen utmäts, om den kan överlåtas och utmätning ej uppenbart strider mot vad som är påkallat av hänsyn till gäldenärens eller hans familjs behov.

6 kap. Säkerställande av utmätning

  • RH 1994:134:I ett mål mot ägare av ett aktiebolag om verkställighet av ett beslut om kvarstad på samtliga aktier i bolaget har kronofogdemyndigheten ansetts sakna laglig möjlighet att vidta åtgärder med bolagets aktiebok. - Sedan hovrätten undanröjt kronofogdemyndighetens beslut om sådana åtgärder, har hovrätten, i stället för att pröva alternativt framställda yrkanden i fråga om säkerställande av kvarstadsbeslutet, återförvisat målet till kronofogdemyndigheten.

Lös egendom

[K6]1 §  Utmätning av lös egendom skall säkerställas enligt vad som sägs i detta kapitel.

[S2]Säkerställande enligt 2-8 §§ skall ske utan dröjsmål. Utmäts här i riket registrerat skepp eller luftfartyg trots att hinder föreligger mot att säkerställa utmätningen, skall säkerställande ske utan dröjsmål sedan hindret har bortfallit.

[S3]När registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg enligt 4 kap. 27 § anses utmätta, skall åtgärd för säkerställande ej utan särskilt yrkande vidtagas innan försäljning har begärts.

[K6]2 §  Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

[S2]Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 78 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den statliga lantmäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag.

[S3]Om det kan antas att en sådan handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.

[S4]Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

[S5]Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Detsamma gäller vid utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Lag (2016:44).

Prop. 2002/03:57: (Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag.)

Enligt andra stycket skall ett pantbrev tas i förvar om det utmäts hos den intecknade egendomens ägare. Andra meningen behandlar det fallet att utmätningen avser ett datapantbrev. Enligt den nu föreslagna lydelsen ges kronofogdemyndigheten möjlighet att säkerställa utmätningen på två olika sätt. Antingen kan myndigheten begära att Lantmäteriverket utfärdar ett skriftligt pantbrev (jfr 8 § andra meningen lagen om pantbrevsregister). ...

[K6]3 §  Utmäts annan fordran eller rättighet än som avses i 2 §, skall sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.

[S2]Vid utmätning av rättighet som avses i 7 kap.jordabalken eller av byggnad på ofri grund skall fastighetens ägare underrättas. Om utmätning av bostadsrätt underrättas bostadsrättsföreningen.

  • NJA 1985 s. 223:Sedan en fordran på grund av enkelt skuldebrev tagits i anspråk genom betalningssäkring, åberopade sekundogäldenären mot kronofogdemyndigheten kvittningsvis en motfordran på huvudgäldenären som hon förvärvat först efter delgivning av förbud enligt 6 kap 3 § UB. Kvittning har inte ansetts tillåten.
  • NJA 1989 s. 342:Bland ett dödsbos tillgångar fanns en redovisningsfordran gentemot ett aktiebolag. För en statens fordran mot en av dödsbodelägarna utmätte kronofogdemyndighet dennes andel i fordringen och meddelade bolaget förbud att betala ut något av det utmätta till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisade. Bolaget betalade likväl ut fordringsbeloppet till dödsboet. Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha haft befogenhet att för dödsbodelägarens gäld utmäta någon del av fordringsbeloppet och av staten förd talan mot bolaget om betalningsskyldighet för del av beloppet har ogillats. 4 kap 17 § och 6 kap 3 § UB.
  • NJA 1984 s. 627:På uppdrag av köpare i Sverige öppnade svensk bank en oåterkallelig remburs med utländsk säljare som beneficient; aviserande bank var en utländsk bank. Det ålåg enligt rembursvillkoren den svenska banken att, om rembursvillkoren uppfyllts, acceptera trattor på rembursbeloppet. I anslutning till varuleverans drog säljaren en tratta på den svenska banken med den utländska banken som remittent. Denna bank "negotierade" trattan och erhöll därvid dokumenten under rembursen samt sände till den svenska banken förutom dokumenten underrättelse om vad som förevarit. Den svenska banken tecknade accept på trattan, vilken kvarblev i dess besittning. Dagen därefter utverkade köparen - under åberopande av fordringar mot säljaren i anledning av tidigare affärsförbindelse - kvarstad hos säljaren samt med anledning härav ett mot den svenska banken riktat provisoriskt betalningsförbud avseende den fordran som i det aktuella rembursförhållandet säljaren påstods ha gentemot den svenska banken. Först härefter underrättade den svenska banken den utländska banken om accepten. Fråga huruvida säljaren i det föreliggande läget alltjämt kunde anses ha någon mot den svenska banken gällande fordran som kunde beläggas med kvarstad.

[K6]4 §  Annan lös egendom än som avses i 2 och 3 §§ skall tagas i förvar eller, om den lämnas i gäldenärens besittning, förseglas eller märkas som utmätt, såvida det ej framstår som obehövligt.

[S2]Utmätt egendom som ej tas i förvar eller förseglas får nyttjas av gäldenären, om ej kronofogdemyndigheten beslutar annat.

[K6]5 §  Pantbrev eller annan inteckningshandling, som gäller i utmätt skepp eller luftfartyg eller i utmätta reservdelar till luftfartyg eller i utmätt egendom som är intecknad enligt lagen (2008:990) om företagshypotek och inte är belånad, får tas i förvar. Sedan handlingen har tagits i förvar, får den inte pantförskrivas utan Kronofogdemyndighetens tillstånd. Lag (2008:991).

[K6]6 §  Förbehåll om återtaganderätt hindrar ej att egendomen tas i förvar, förseglas eller märks, om den har utmätts hos förvärvaren.

[S2]Överlåtaren skall underrättas om utmätningen.

[K6]7 §  Egendom som är i tredje mans besittning får tas i förvar, förseglas eller märkas, när en sådan åtgärd föreskrivs i 2-5 §§. Om ett beslut om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev och tredje man är registrerad som pantbrevshavare, får Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas.

[S2]I fråga om pantbrev och andra inteckningshandlingar som är belånade tilllämpas bestämmelserna i första stycket endast om det finns särskilda skäl. Om egendomen inte tas i förvar eller ett sådant beslut som avses i första stycket andra meningen inte meddelas, ska i stället förbud meddelas innehavaren att utan Kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller vidta någon annan åtgärd med den till skada för sökanden.

[S3]Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i förvar, innehar Kronofogdemyndigheten egendomen för tredje mannens räkning. Lag (2008:542).

Prop. 2002/03:57: (Jfr 6 kap. 7 § i promemorians förslag.)

I paragrafens första stycke har bestämmelsen om att kronofogdemyndigheten kan begära att inteckningen inte får tas bort från pantbrevsregistret och att någon ny pantbrevshavare inte får registreras ersatts med att kronofogdemyndigheten kan begära att sådana registreringsåtgärder som anges i 7–8 §§ lagen om pantbrevsregister inte får vidtas.

[K6]8 §  Handling, som ej är nämnd i 2 eller 5 § men som visar gäldenärens rätt till utmätt egendom eller vars omhändertagande är påkallat för att hindra förfogande över egendomen eller som behövs vid nyttjande av denna, får tagas i förvar. Detta gäller även om handlingen innehas av tredje man.

[K6]9 §  Kronofogdemyndigheten skall så snart som möjligt förteckna och värdera utmätt lös egendom. Vid behov får sakkunnig person anlitas för värderingen.

[S2]Även handlingar som tas i förvar skall förtecknas.

[K6]10 §  Utöver vad som följer av 1-9 §§ skall kronofogdemyndigheten vidtaga de åtgärder som i varje särskilt fall behövs för att utmätning skall säkerställas.

[K6]10 a §  När ett utmätt fartyg eller luftfartyg omfattas av tullövervakning, får Kronofogdemyndigheten begära hjälp av Tullverket för att hindra att fartyget eller luftfartyget avgår. För att hindra fartyget eller luftfartyget att avgå har Tullverket samma befogenheter som myndigheten har enligt tullagen (2016:253). Detsamma gäller när gods i fartyget eller luftfartyget har utmätts. Lag (2016:254).

[K6]11 §  Utmäts egendom som redan är utmätt för annan fordran eller som är belagd med kvarstad, skall åtgärderna för säkerställande av utmätningen anpassas därefter.

Provisorisk åtgärd

[K6]12 §  Kan utmätning av viss lös egendom ej ske genast, får kronofogdemyndigheten likväl vid behov taga egendomen i förvar eller vidtaga annan åtgärd som anges i 1-10 §§.

[S2]När sådan åtgärd har vidtagits, gäller vad som sägs i 4 kap. 29 §.

[S3]Åtgärden får ej bestå längre än som är nödvändigt. Har utmätning ej följt inom två veckor, skall åtgärden hävas.

  • NJA 1984 s. 627:På uppdrag av köpare i Sverige öppnade svensk bank en oåterkallelig remburs med utländsk säljare som beneficient; aviserande bank var en utländsk bank. Det ålåg enligt rembursvillkoren den svenska banken att, om rembursvillkoren uppfyllts, acceptera trattor på rembursbeloppet. I anslutning till varuleverans drog säljaren en tratta på den svenska banken med den utländska banken som remittent. Denna bank "negotierade" trattan och erhöll därvid dokumenten under rembursen samt sände till den svenska banken förutom dokumenten underrättelse om vad som förevarit. Den svenska banken tecknade accept på trattan, vilken kvarblev i dess besittning. Dagen därefter utverkade köparen - under åberopande av fordringar mot säljaren i anledning av tidigare affärsförbindelse - kvarstad hos säljaren samt med anledning härav ett mot den svenska banken riktat provisoriskt betalningsförbud avseende den fordran som i det aktuella rembursförhållandet säljaren påstods ha gentemot den svenska banken. Först härefter underrättade den svenska banken den utländska banken om accepten. Fråga huruvida säljaren i det föreliggande läget alltjämt kunde anses ha någon mot den svenska banken gällande fordran som kunde beläggas med kvarstad.

Fast egendom

[K6]13 §  Om säkerställande av utmätning av fast egendom och om nyttjande av sådan egendom finns bestämmelser i 12 kap.3-10 §§.

[K6]14 §  Utmäts fast egendom i fall som avses i 4 kap. 25 §, skall förvärvaren eller, när utmätning sker hos förvärvaren, överlåtaren underrättas och förbud meddelas honom att till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar betala eller återbetala köpeskilling eller utge annat som på grund av avtalet kan tillkomma gäldenären.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

  • RH 2002:47:Vid utmätning av lön har en ensamstående gäldenär, som arbetade och huvudsakligen bodde på ett behandlingshem för ungdomar, fått göra tillägg till Riksskatteverkets normalbelopp för kostnader för dubbel bosättning.

Allmänna bestämelser

[K7]1 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av

  1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse,
  2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares,
  3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse,
  4. belopp som utgår som pension eller livränta,
  5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas.

[S2]Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person. Lag (2010:1229).

  • RH 2008:68:Vid utmätning har merkostnader som avses med, men inte täcks av, handikappersättning ansetts kunna höja förbehållsbeloppet.
  • NJA 2015 s. 211:Löneutmätning. Kostnader som uppstår i samband med att ett barn återkommande vistas hos en förälder ska beaktas vid beräkningen av förbehållsbeloppet.

[K7]2 §  Vad som föreskrivs om utmätning av lön gäller även utmätning av annan förmån som avses i 1 §, om inte annat anges. Bestämmelser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen. Lag (1995:298).

Villkor för utmätning

[K7]3 §  Lön som innestår hos arbetsgivaren får utmätas genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen till kronofogdemyndigheten. Beslutet om utmätning får avse framtida utbetalningar av lön eller viss lönepost.

[S2]Utmätning av lön skall ske endast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in. Lag (1995:298).

[K7]4 §  Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll samt till fullgörande av betalningsskyldighet mot annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 skall även betalningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden beaktas.

[S2]Om utmätningen avser ackordslön, provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tas till detta förhållande. Lag (1996:1032).

  • RH 2008:68:Vid utmätning har merkostnader som avses med, men inte täcks av, handikappersättning ansetts kunna höja förbehållsbeloppet.
  • NJA 1993 s. 681:Ansökan om återställande av försutten tid för att hos arrendenämnd i dess egenskap av skiljenämnd anföra klander mot syn i arrendeförhållande har ansetts skola prövas av hovrätt.
  • NJA 1993 s. 679:Fråga, vid beräkningen av det utmätningsfria beloppet vid löneutmätning, om hänsyn skall tas till gäldenärens merkostnad för s k koshermat. 7 kap 4 och 8 § UB.
  • RH 2001:63:Handikappersättning har ansetts inte vara att betrakta som en sådan sidoinkomst som bör föranleda att gäldenärens normalbelopp i motsvarande mån minskas vid utmätning av lön m.m.
  • RH 2014:16:Vid bedömningen av en gäldenärs förbehållsbelopp vid utmätning av lönegarantimedel har en anhörig, trots avsaknad av faktisk inkomst, ansetts ha ekonomisk förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Gäldenärens förbehållsbelopp har beräknats med beaktande av denna förmåga och gäldenärens ordinarie inkomst har då överstigit det belopp som han haft rätt att förbehålla sig vid utmätningen av de aktuella medlen.
  • RH 2002:47:Vid utmätning av lön har en ensamstående gäldenär, som arbetade och huvudsakligen bodde på ett behandlingshem för ungdomar, fått göra tillägg till Riksskatteverkets normalbelopp för kostnader för dubbel bosättning.
  • RH 1997:26:Vid utmätning av lön har gäldenären förbehållits bl.a. ett belopp motsvarande faktisk boendekostnad utan beaktande av att vuxet barn med viss inkomst sammanbor med gäldenären.
  • RH 2000:34:Vid bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön har tillägg till Riksskatteverkets normalbelopp inte ansetts kunna göras för gäldenärens merkostnader till följd av gäldenärens dotters gymnasiestudier på annan ort.
  • RH 2007:68:En utmätningsgäldenär har fått tillgodogöra sig kostnad för amortering av värmepump såsom bostadskostnad vid beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön.
  • NJA 2015 s. 211:Löneutmätning. Kostnader som uppstår i samband med att ett barn återkommande vistas hos en förälder ska beaktas vid beräkningen av förbehållsbeloppet.
  • RH 1993:110:Vid utmätning av lön har det utmätningsfria beloppet bestämts med bortseende från att gäldenären bott samman med ett vuxet, självförsörjande barn.

[K7]5 §  Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 1993 (normalbelopp). Beloppen är 43 800 kronor för ensamstående, 72 360 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, 23 240 kronor för varje barn till och med det kalenderår då barnet fyller sex år och 26 750 kronor för tid därefter.

[S2]Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

[S3]Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1995:298).

  • RH 2001:63:Handikappersättning har ansetts inte vara att betrakta som en sådan sidoinkomst som bör föranleda att gäldenärens normalbelopp i motsvarande mån minskas vid utmätning av lön m.m.
  • RH 2014:16:Vid bedömningen av en gäldenärs förbehållsbelopp vid utmätning av lönegarantimedel har en anhörig, trots avsaknad av faktisk inkomst, ansetts ha ekonomisk förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Gäldenärens förbehållsbelopp har beräknats med beaktande av denna förmåga och gäldenärens ordinarie inkomst har då överstigit det belopp som han haft rätt att förbehålla sig vid utmätningen av de aktuella medlen.
  • RH 2002:47:Vid utmätning av lön har en ensamstående gäldenär, som arbetade och huvudsakligen bodde på ett behandlingshem för ungdomar, fått göra tillägg till Riksskatteverkets normalbelopp för kostnader för dubbel bosättning.
  • RH 1997:26:Vid utmätning av lön har gäldenären förbehållits bl.a. ett belopp motsvarande faktisk boendekostnad utan beaktande av att vuxet barn med viss inkomst sammanbor med gäldenären.
  • NJA 2000 s. 121:Förmån av fri bil medför inte någon minskning av det normalbelopp som enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken skall förbehållas en gäldenär vid utmätning av lön.
  • RH 2003:16:Fråga om bostadskostnaden vid beräkning av förmånsbeloppet i samband med löneutmätning.
  • RH 2009:19:Vid utmätning av pension har det funnits särskilda skäl att vid bestämmande av förbehållsbeloppet göra tillägg till normalbeloppet för gäldenärens sjukdomsbetingande merkostnad för mat.
  • RH 2001:3:Fastighetsskatten avseende den fastighet som gäldenären bebor har vid löneutmätning inte fått beaktas som en del av bostadskostnaden vid bestämmande av gäldenärens förbehållsbelopp.
  • RH 2005:46:Utmätning av lön. Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid prövningen av frågan om gäldenären skall anses som ensamstående eller sammanboende.
  • NJA 2003 s. 480:Omständigheterna bakom massagebehandling har ansetts vara så särpräglade att de utgjort särskilda skäl för att inte låta kostnaden omfattas av normalbeloppet vid bestämmande av den del av sjukbidrag som inte får tas i anspråk genom utmätning. 7 kap. 5 § UB.
  • RH 2007:68:En utmätningsgäldenär har fått tillgodogöra sig kostnad för amortering av värmepump såsom bostadskostnad vid beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön.
  • NJA 2015 s. 211:Löneutmätning. Kostnader som uppstår i samband med att ett barn återkommande vistas hos en förälder ska beaktas vid beräkningen av förbehållsbeloppet.

[K7]6 §  Utmätning av lön för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller flera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att anta att detta skall upprepas.

[S2]Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som är förfallet när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter. Lag (2004:479).

Förfarandet

[K7]7 §  Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja handläggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren. Lag (1995:298).

  • RH 2000:20:Kronofogdemyndighets beslut om utmätning av lön har undanröjts på grund av att myndigheten ej gett gäldenären tillfälle att yttra sig före beslutet.

[K7]8 §  Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk.

[S2]Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första stycket 5 bestäms utmätningsbeloppet och förbehållsbeloppet per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall utmätningsbelopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersättningsperioden räknas samman. Lag (1995:298).

  • NJA 1993 s. 681:Ansökan om återställande av försutten tid för att hos arrendenämnd i dess egenskap av skiljenämnd anföra klander mot syn i arrendeförhållande har ansetts skola prövas av hovrätt.
  • NJA 1993 s. 679:Fråga, vid beräkningen av det utmätningsfria beloppet vid löneutmätning, om hänsyn skall tas till gäldenärens merkostnad för s k koshermat. 7 kap 4 och 8 § UB.

[K7]8 a §  Vid utmätning för ett engångsbelopp som avser underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 § skall kronofogdemyndigheten vid behov fördela beloppet på särskilda poster efter vad som är skäligt med hänsyn till den tid som beloppet är avsett för och övriga omständigheter. De särskilda posterna anses vid utmätningen förfallna enligt vad som bestämts vid fördelningen. Lag (1995:298).

[K7]9 §  Om det finns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att anpassa sättet för löneutbetalningen så att utmätningen kan verkställas i lämplig ordning. Lag (1995:298).

[K7]10 §  Ett beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Sådant tillfälle behöver inte heller ges, om beslutet inte kan uppskjutas.

[S2]Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket skall hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. Lag (1995:298).

  • RH 1998:36:Ändring av beslut om utmätning av lön enligt 7 kap. 10 § utsökningsbalken har ansetts inte kunna ges retroaktiv tillämpning.

[K7]11 §  Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl. Lag (1995:298).

[K7]12 §  Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett beslut om utmätning och beslut i frågor som avses i 9 11 §§. Lag (1995:298).

Företrädesordning

[K7]13 §  Utmätning av lön medför förmånsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till betalning.

[S2]När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första stycket 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätningsbeloppet varje dag som ersättningsperioden omfattar. Lag (1995:298).

[K7]14 §  Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk:

  1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken,
  2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,
  3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[S2]Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre än fem år. Lag (2004:479).

[K7]15 §  Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning av lön. En fordran enligt 14 § första stycket 1 har företräde framför förrättningskostnaderna i målet. Lag (1997:490).

[K7]16 §  Vid samtidig utmätning för flera fordringar med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande fordringarnas storlek. Om mer än som svarar mot de löpande fordringarna har utmätts, har belopp som har stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.

[S2]En delbetalning som flyter in på en viss berättigads fordran avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst. Lag (1996:1032).

[K7]17 §  Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning.

[S2]Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser underhållsstöd till samma barn. Lag (2015:756).

Prop. 2014/15:145: I paragrafen behandlas jämkning av underhållsbidrag vid löneutmätning och vissa frågor vad gäller hanteringen vid sådan utmätning av belopp som tillgodoräknas gäldenären genom s.k. umgängesavdrag.

I andra stycket tas hänvisningen till 19 kap. 19 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, om s.k. umgängesavdrag bort till följd av att den ...

[K7]18 §  Har utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 § beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 och blir därefter rättigheten som sådan utmätt för annan fordran, har den förra fordringen företräde till betalning ur vad som flyter in till följd av den senare utmätningen. I fråga om fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 gäller detta i fråga om belopp som har förfallit till betalning när beslutet om utmätning av rättigheten meddelas eller förfaller näst därefter.

[S2]Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättigheten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senare utmätningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordringen. Lag (1996:1032).

[K7]19 §  Även om gäldenären är i konkurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1. Utmätning får också ske för konkursboets räkning.

[S2]Försätts gäldenären i konkurs under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än sådan som har företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, skall utmätningen fortsätta för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra. Lag (1996:1032).

Arbetsgivares skyldigheter

[K7]20 §  Arbetsgivaren skall innehålla utmätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet.

[S2]Arbetsgivaren skall betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får, i de fall regeringen föreskriver det, besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan myndighet än kronofogdemyndigheten.

[S3]Om det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten. Lag (1995:298).

[K7]21 §  Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om utmätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på anfordran betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne skulle ha innehållit eller har innehållit. Lag (1995:298).

[K7]22 §  Arbetar gäldenären i annans förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt belopp, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

[S2]En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §. Lag (1995:298).

Särskilda bestämmelser

[K7]23 §  Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1229).

Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna i denna paragraf ändras på så att vad som föreskrivs om en allmän försäkringskassas fordran avseende underhållsbidrag i det särskilda fall som regleras i 31 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd i stället skall gälla den nya Försäkringskassans motsvarande regressfordran.

När löneutmätning görs för en allmän försäkringskassas fordran ...

[K7]24 §  Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet med vad som sägs i 5 kap.Lag (1995:298).

Straffbestämmelse

[K7]25 §  En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter. Lag (1995:298).

Inledande bestämmelser

[K8]1 §  Utmätt egendom säljs genom kronofogdemyndighetens försorg.

[S2]I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev.

[S3]Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämpliga delar även när egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

[K8]2 §  Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10-12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas visar att hans fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han begära att försäljningsvillkoren bestäms med hänsyn till förstnämnda förmånsrätt. Härvid tillämpas vad som föreskrivs om borgenärs anslutningsrätt.

Tidsfrist för försäljning och hinder mot försäljning

[K8]3 §  Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10-12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister beträffande egendom som avses där.

[S2]Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökanden eller gäldenären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda skäl föreligger.

[K8]4 §  När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens samtycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat.

[S2]Lös egendom som har betydande värde eller fast egendom får ej heller i annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom.

[S3]Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt. Lag (1990:748).

[K8]5 §  Har tredje man eller sökanden enligt 4 kap. 20, 22 eller 26 § förelagts att väcka talan, får den utmätta egendomen ej utan tredje mannens samtycke säljas innan tvisten har blivit slutligt avgjord eller, när föreläggande har givits tredje man, tiden för väckande av talan har gått ut. Försäljning får dock ske, om det kan antagas att tvisten ej påverkar köpeskillingen i väsentlig mån eller om egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket i detta kapitel.

[S2]Pågår i annat fall rättegång om utmätt egendom, får kronofogdemyndigheten ge det anstånd med försäljningen som är påkallat av omständigheterna.

[K8]6 §  När utmätning har skett hos dödsbo, får egendomen ej utan dödsboets samtycke säljas innan en månad har förflutit från det att bouppteckning förrättades eller tiden för förrättandet gick ut eller, om boet förvaltas av boutredningsman, innan uppgörelse har skett med borgenärerna. Försäljning får dock ske, om sökanden har särskild förmånsrätt i egendomen på annan grund än utmätningen eller om egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket.

[S2]När andel i dödsbo har utmätts, bör skifte avvaktas, om det ej medför oskäligt dröjsmål.

[K8]7 §  Särskilda bestämmelser om hinder mot försäljning av fast egendom finns i 12 kap.

Andel i egendom

[K8]8 §  Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller annan delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt.

[S2]Första stycket gäller ej andel i fordran, om andelen utan olägenhet kan drivas in för sig. Är så ej fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försäljning av hela fordringen.

  • NJA 1995 s. 478:Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina väsentliga delar vara analogt tillämplig på bostadsrätt. Däremot har den s k indragningsregeln i 8 kap 8 § UB ansetts inte kunna analogt tillämpas vid utmätning av andel i bostadsrätt.
  • NJA 1991 s. 597:Avtal mellan delägare av fastigheter har innehållit villkor som utgjort hinder mot försäljning enligt 6 § samäganderättslagen. Fråga om detta förhållande även utgjort hinder för utmätningssökande att jämlikt 8 kap 8 § UB utverka förordnande om att fastigheterna i deras helhet skall säljas.
  • NJA 1993 s. 515:Vid utmätning av andel i fastighet, på vilken lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter är tillämplig, har förordnande om försäljning av hela fastigheten ansetts kunna meddelas. 8 kap 8 § 1 st UB.
  • NJA 2015 s. 72:Den s.k. indragningsregeln i 8 kap. 8 § utsökningsbalken är tillämplig vid utmätning av andel i bostadsrätt. (Jfr NJA 1995 s. 478.) Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.

[K8]9 §  Bifalls yrkande om försäljning som avses i 8 §, anses hela egendomen utmätt. Försäljning får ej äga rum innan beslutet har vunnit laga kraft, såvida ej egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket.

[S2]Framställs ej yrkande som avses i 8 § eller vinner sådant yrkande ej bifall, skall den utmätta andelen bjudas ut till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd.

Tredje mans rätt till betalning

[K8]10 §  När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.

[S2]Borgenär, som har gjort anmälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmätningssökandens fordran förfaller.

[K8]11 §  Borgenär, vars fordran är förenad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt.

  • NJA 1992 s. 574:En utmätningsborgenär hade retentionsrätt i den utmätta egendomen på grund av annan fordran än exekutionsfordringen. Borgenären ansågs ha rätt att välja på vilken av de båda fordringarna köpeskilling från den exekutiva försäljningen skulle avräknas.
  • NJA 1984 s. 693:Internationella rättsförhållanden. En bil befinner sig utomlands när den blir föremål för en där giltig säkerhetsöverlåtelse. Sedan bilen förts till Sverige, har överlåtelsen med hänsyn till omständigheterna ansetts hindra utmätning här, trots att bilen kvarblivit i överlåtarens besittning.
  • NJA 1992 s. 6:Vid exekutiv försäljning av bostadsrätt för en oprioriterad fordran beaktades inte en fordran som var förenad med panträtt i bostadsrätten. Eftersom bostadsrätt inte kan vara föremål för exstinktivt godtrosförvärv, har panträtten ansetts bestå efter försäljningen. På talan av panthavaren har emellertid försäljningen upphävts. 8 kap 11 §, 9 kap 4 § 2 och 3 st samt 14 kap 1 § UB.

[K8]12 §  Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

[K8]13 §  En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om borgenären anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördelning ska äga rum.

[S2]Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obehövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen på grund av företagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gäldenären. Lag (2008:991).

14 § har upphävts genom lag (1994:480).

[K8]15 §  Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket.

[S2]När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum. Lag (2003:531).

[K8]16 §  Om rätt till betalning när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom har utmätts gäller bestämmelserna i 10-12 kap.

[S2]Angående rätt till betalning ur överskott, när fordran ej har anmälts i tid, finns bestämmelser i 13 kap.

Avbrytande av verkställigheten

[K8]17 §  Verkställigheten skall avbrytas, om influtna medel förslår att täcka sökandens fordran och fordringar med lika eller bättre rätt till betalning ur medlen samt kostnad som skall tagas ut i målet.

[S2]Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap.1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §.

Handräckning efter försäljning

[K8]18 §  När utmätt egendom har sålts, har köparen rätt att vid behov få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av vad han har förvärvat. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 16 kap.2-9, 11 och 12 §§.

  • NJA 1996 s. 139:Sedan en villafastighet försålts exekutivt har köparna hos kronofogden ansökt om handräckning för att återfå viss egendom, bl a diskmaskin och motorenhet till centraldammsugare, vilka bortforslats av tidigare ägare. Invändning att diskmaskinen och motorenheten ej utgjorde byggnadstillbehör har ogillats.
  • NJA 1996 s. 693:Sedan fastighet försålts exekutivt har nyttjanderättshavare i samband med avflyttning medtagit en vedspis. Bestämmelserna i 12 kap 38 § 1 st UB om vilken egendom som vid exekutiv försäljning följer fastigheten har inte ansetts tillämpliga såvitt avser tredje mans rätt till egendomen. - Tillika fråga om förutsättningar för beviljande av handräckning enligt 8 kap 18 § UB.

Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål

[K8]19 §  Bestämmelserna i 3 § gäller ej i allmänt mål. I sådant mål skall försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om ej hinder möter eller anstånd lämnas av kronofogdemyndigheten.

Allmänna bestämmelser om försäljning

[K9]1 §  Utmätt lös egendom säljs på offentlig auktion eller under hand. För försäljning under hand gäller särskilda förutsättningar enligt 8 §.

[S2]Kronofogdemyndigheten får uppdraga åt annan att hålla auktion.

[S3]Detta kapitel gäller ej sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap.

Försäljning på auktion

[K9]2 §  En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om sammanträdet.

[S2]Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obehövlig. Lag (2014:151).

Prop. 2013/14:43: Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obehövlig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande av försäljning på offentlig auktion och om underrättelse om försäljningen till kända sakägare. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen i andra ...

[K9]3 §  Vid auktionen skall kronofogdemyndigheten, när anledning föreligger, lämna en kortfattad redogörelse för vad som har förekommit i målet. Vidare skall, när det finns anledning, borgenär som har rätt till betalning ur egendomen uppmanas att anmäla sin fordran samt villkoren för försäljningen anges.

[K9]4 §  Ett bud får inte godtas, om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

[S2]Om en tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom och egendomen ska säljas för fordran med sämre rätt, får försäljning ske endast om köpeskillingen räcker till betalning av tredje mannens fordran.

[S3]Trots första och andra styckena ska ett bud godtas, om samtliga berörda sakägare medger det. Lag (2014:151).

Prop. 2013/14:43: Om en tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom och egendomen ska säljas för fordran med sämre rätt, får försäljning ske endast om köpeskillingen räcker till betalning av tredje mannens fordran.

Trots första och andra styckena ska ett bud godtas, om samtliga berörda sakägare medger det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som krävs för att ett bud vid en auktion ska få godtas av Kronofogdemyndigheten, ...

  • RH 2012:73:Exekutiv försäljning av andel av bostadsrätt. Fråga om avsevärt högre köpeskilling kunnat förväntas vid nytt försäljningsförsök.
  • NJA 1992 s. 6:Vid exekutiv försäljning av bostadsrätt för en oprioriterad fordran beaktades inte en fordran som var förenad med panträtt i bostadsrätten. Eftersom bostadsrätt inte kan vara föremål för exstinktivt godtrosförvärv, har panträtten ansetts bestå efter försäljningen. På talan av panthavaren har emellertid försäljningen upphävts. 8 kap 11 §, 9 kap 4 § 2 och 3 st samt 14 kap 1 § UB.

[K9]5 §  Köpeskillingen för egendomen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock ge anstånd med betalningen utom i fråga om handpenning. Egendomen ska hållas inne till dess full betalning sker.

[S2]Om köpeskillingen eller handpenning inte betalas genast efter det att budet har godtagits, ska egendomen bjudas ut på nytt.

[S3]Om anstånd har getts, blir budet ogiltigt, om full betalning inte sker inom föreskriven tid. Lag (2014:151).

Prop. 2013/14:43: Om köpeskillingen eller handpenning inte betalas genast efter det att budet har godtagits, ska egendomen bjudas ut på nytt.

Om anstånd har getts, blir budet ogiltigt, om full betalning inte sker inom föreskriven tid.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bl.a. tidpunkt för betalning av köpeskillingen. Övervägandena finns i avsnitt ...

[K9]6 §  Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket.

[S2]Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte göras.

[S3]Om en ny auktion ska hållas, gäller 25 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försäljningsförsök.

[S4]Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder. Lag (2014:151).

Prop. 2013/14:43: Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte göras.

Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försäljningsförsök.

Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska ...

[K9]7 §  När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket, ska handpenningen användas till betalning av förrättningskostnaderna för den förra auktionen och för vård och förvaltning av egendomen från det att budet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen hålls. Om köpeskillingen vid den nya auktionen är lägre än det bud som har godtagits vid den förra, ska återstoden av handpenningen användas för att täcka skillnaden. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när köpeskillingen vid den nya auktionen har betalats. Om inte egendomen blir såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

[S2]Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som inte har kommit till nytta. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas. Lag (2014:151).

Prop. 2013/14:43: Om inte egendomen blir såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som inte har kommit till nytta. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ianspråktagande av handpenningen när ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket. ...

Försäljning under hand

[K9]8 §  Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att högre köpeskilling kan uppnås därigenom och sådan försäljning även i övrigt är ändamålsenlig. Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt beror av försäljningen skall beredas tillfälle att yttra sig i frågan, om anledning föreligger därtill.

[S2]Försäljning får dock ej ske under hand, om egendomen häftar för sjö- eller luftpanträtt eller ovisshet råder härom samt det ej är känt vem som gör anspråk på sådan panträtt eller var han uppehåller sig.

[K9]9 §  Innan egendom säljs under hand skall anbud fordras in. I fråga om försäljningsvillkoren tillämpas 4 och 5 §§.

[S2]Lämnas ej anbud som godtas, skall auktion sättas ut. Detta gäller dock ej, om sökanden avstår därifrån eller om auktion har hållits tidigare och det därjämte saknas anledning antaga att egendomen kan säljas inom rimlig tid. Skall nytt försäljningsförsök ej göras, gäller 6 § fjärde stycket.

[S3]Blir köpet ogiltigt till följd av att full betalning ej sker inom föreskriven tid, gäller bestämmelserna i 7 §. Vad som sägs om auktion i 7 § första stycket gäller även försäljning under hand.

Försäljning av egendom som innehas under förbehåll om återtaganderätt

[K9]10 §  Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får egendomen säljas endast om köpeskillingen förslår till betalning av kreditgivarens fordran eller försäljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet.

[S2]Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är skäligt.

[S3]Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet. Lag (2010:1848).

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller bestämmelser om försäljning av egendom som innehas under förbehåll om återtaganderätt.

I paragrafen görs huvudsakligen den ändringen att hänvisningen i andra stycket till 24 § i 1992 års konsumentkreditlag ersätts av en hänvisning till 36 § i den nya konsumentkreditlagen. ...

  • NJA 1985 s. 304:A sålde en husvagn på kredit under förbehåll om återtaganderätt. Husvagnen utmättes hos B och såldes på exekutiv auktion till C. Vid den exekutiva auktionen iakttogs ej bestämmelserna i 9 kap 10 § UB till skydd för A:s återtaganderätt. Av A anförda besvär med yrkande om upphävande av auktionen ogillades, enär C förvärvat husvagnen och fått den i sin besittning i god tro.

Indrivning av utmätt fordran

[K9]11 §  Om utmätt fordran är förfallen till betalning, skall kronofogdemyndigheten utan dröjsmål anmoda sekundogäldenären att betala sin skuld till myndigheten.

[S2]Betalar sekundogäldenären ej frivilligt, skall kronofogdemyndigheten utsöka fordringen, om exekutionstitel finns.

[S3]Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § första stycket får tillämpas även när sekundogäldenären underlåter att betala utmätt fordran utan att ovisshet råder om fordringens bestånd.

  • NJA 2013 s. 540:Utmätning av livförsäkring. Vad som har utmätts enligt 15 kap. 3 § försäkringsavtalslagen har inte ansetts vara förfallet till betalning på det sätt som förutsätts för tillämpning av 9 kap. 11 § utsökningsbalken om indrivning av fordran.
  • NJA 2012 s. 896:Statens ansvar för motparts kostnad i ärende om utsökning. En privaträttslig fordran som fastställts genom dom har utmätts för bl.a. skatteskulder. Fråga om staten i det ärende varigenom fordringen utsöks ska anses som enskild vid tillämpningen av 32 § ärendelagen.
  • NJA 1984 s. 215:Talan som väckts av part om förpliktande för motparten att fullgöra betalning till tredje man har, när speciella omständigheter ej förelegat, avvisats.

[K9]12 §  Är utmätt fordran ej förfallen till betalning, får kronofogdemyndigheten träffa avtal med sekundogäldenären om förtida betalning av fordringen och om den nedsättning av fordringens belopp som kan föranledas därav.

[K9]13 §  Kan utmätt fordran ej drivas in inom rimlig tid, får den säljas.

Åtgärder efter utmätning av pantbrev m.m.

[K9]14 §  När pantbrev i skepp eller fastighet har blivit utmätt, skall den intecknade egendomen tagas i anspråk, om sökanden yrkar det inom en månad från utmätningen.

[S2]Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § andra stycket, får beslut att egendomen tas i anspråk ej meddelas innan tvisten har blivit slutligt avgjord, om ej domstolen finner att hinder ej möter.

[S3]När kronofogdemyndigheten har meddelat beslut att den intecknade egendomen tas i anspråk, anses den utmätt.

[K9]15 §  Har sökanden ej inom tid som anges i 14 § första stycket yrkat att den intecknade egendomen skall tagas i anspråk, skall pantbrevet pantförskrivas till honom.

[S2]Pantförskrivning sker genom att kronofogdemyndigheten till sökanden utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för hans fordran och överlämnar pantbrevet eller, om annan än den intecknade egendomens ägare innehar detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig.

[S3]Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet.

[K9]16 §  Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även när skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos den intecknade egendomens ägare.

[S2]Pantförskrivning av inteckningshandlingen omfattar ej personligt betalningsansvar som enligt handlingen åvilar utmätningsgäldenären.

Inledande bestämmelser

[K10]1 §  Utmätt skepp som är infört i fartygsregistrets skeppsdel säljs på offentlig auktion. Lag (2001:377).

[K10]2 §  Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till skepp.

Tidsfrist för försäljning

[K10]3 §  Utmätt skepp bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §.

Utlösnings- och anslutningsrätt

[K10]4 §  Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av skeppets försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

[S2]Den som vill utlösa sökanden skall, innan skeppet har sålts, till kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna förrättningskostnader.

[K10]5 §  Borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet.

[S2]Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen.

[S3]Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

[S4]I fråga om rätt att utlösa borgenär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §.

Åtgärder före auktion

[K10]6 §  Auktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpeskillingen. Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten senast vid auktionen.

[K10]7 §  Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Har registermyndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost. Lag (1994:480).

[K10]8 §  Har auktionen ej blivit utlyst så som anges i 6 och 7 §§, skall den inställas och ny tid sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt.

Förhandling och sakägarförteckning

[K10]9 §  Vid början av auktionen skall kronofogdemyndigheten lämna en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran anmälts hos kronofogdemyndigheten före auktionen, skall det meddelas.

[S2]Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen.

[S3]När förhandlingen har avslutats, upprättas sakägarförteckning.

[K10]10 §  I sakägarförteckningen upptas, förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna.

[S2]Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979).

[S3]Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek. Lag (1994:480).

[K10]11 §  Fordringarna upptas efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat.

[S2]Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen.

[S3]Fordran upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas, upptas fordringen med det företräde som tillkommer den om inteckningen beviljas.

[S4]När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej annat följer av 5 §.

[K10]12 §  Fordran upptas med det belopp till vilket den beräknas uppgå den dag då fördelningssammanträde skall äga rum. Beträffande fordran med sjöpanträtt skall iakttagas vad som föreskrivs i 3 kap. 41 § andra stycket andra meningen sjölagen (1994:1009). Panträtt på grund av inteckning får ej åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som ägarhypotek.

[S2]Om i skeppet gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg.

[S3]Ägarhypotek upptas utan tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Lag (1994:1010).

[K10]13 §  I övrigt anges i sakägarförteckningen

  1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade,
  2. det lägsta bud som måste avges för att skeppet enligt 14 § skall få säljas,
  3. betalningsvillkoren.

Villkor för försäljning

[K10]14 §  Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för skeppet och andra medel som finns att tillgå.

[K10]15 §  Köpeskillingen skall betalas kontant. Efter medgivande av borgenär, vars fordran enligt sakägarförteckningen är förenad med panträtt på grund av inteckning, får dock vad som faller inom köpeskillingen och pantbrevets belopp innestå i avräkning på köpeskillingen, om det ej är fråga om sådan fordran som avses i 11 § tredje stycket.

[S2]I sakägarförteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå.

[K10]16 §  Den som ropar in skeppet är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur skeppet.

[S2]Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning i skeppet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

[S3]Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 22 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp.

[S4]Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som enligt 6 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning. När köpeskillingen har till fullo betalats, får köparen komma i besittning av skeppet.

[S5]Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. Lag (2007:277).

[K10]17 §  På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt köparens rätt att komma i besittning av skeppet, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borgenär som ej själv har begärt försäljning motsätter sig det.

Auktionen

[K10]18 §  Innan skeppet ropas ut skall redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att skeppet ropas ut med förbehåll att inrop skall prövas enligt 19 §.

[K10]19 §  Innan inrop godtas skall kronofogdemyndigheten pröva, om det i 14 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

[S2]Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop godtas fastän förrättningskostnaderna ej har blivit täckta.

[S3]Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täcks.

[K10]20 §  Sedan inrop har godtagits skall inroparen omedelbart lämna föreskriven handpenning. Kronofogdemyndigheten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall skeppet ropas ut på nytt.

[S2]Fullgör ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

[K10]21 §  Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

[S2]Har två auktioner hållits utan att skeppet har blivit sålt och saknas anledning antaga att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får kronofogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

[S3]Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 6-20 §§. Anmälan av fordran som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

[S4]Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

[K10]22 §  När ny auktion hålls sedan inrop har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från utsatt dag för köpeskillingens fördelning till och med den nya dagen för sådan fördelning och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir skeppet ej sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

[S2]Hålls ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

[K10]23 §  Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 § fjärde stycket även om auktionen överklagas.

[S2]Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen komma i besittning av skeppet, om ej annat har förordnats enligt 18 kap.12 eller 19 § innan han har blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant förordnande ej komma i besittning av skeppet och är hindret ej hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål

[K10]24 §  Bestämmelsen i 3 § gäller ej i allmänt mål.

[K11]1 §  Beträffande exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg tillämpas 10 kap., om ej annat föreskrivs nedan.

[S2]I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

[S3]Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.

[K11]2 §  Vad som sägs om sjöpanträtt i 10 kap.5, 7 och 10 §§ skall i stället gälla luftpanträtt.

[S2]Kungörandet av auktion enligt 10 kap. 6 § skall ske minst sex veckor i förväg. Underrättelser enligt 10 kap. 7 § skall sändas i rekommenderade brev minst en månad före auktionen. Innehåller inskrivningsregistret för luftfartyg uppgift om adress, skall den användas.

[S3]Vad som sägs i 10 kap. 8 § är tillämpligt även när bestämmelse i andra stycket har åsidosatts. Lag (2004:84).

Prop. 2003/04:27: I andra stycket har gjorts en ändring på grund av att inskrivningsboken har ersatts av inskrivningsregistret för luftfartyg.

[K11]2 a §  Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap.6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen.

[S2]I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts.

[S3]I stället för det som föreskrivs i 10 kap.11 § första och tredje styckena ska 12 kap.26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.

[S4]Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Lag (2015:861).

Prop. 2003/04:27: Paragrafen, som är ny, innehåller kompletterande bestämmelser som aktualiseras vid exekutiv auktion av ett luftfartyg i vilket nyttjanderätt skrivits in. Bestämmelserna rör vissa underrättelser för auktionen och hur nyttjanderätten skall tas upp i sakägarförteckningen.

Prop. 2015/16:12: I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts.

I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.

...

[K11]3 §  Vad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap.12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.

[S2]Om reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som kronofogdemyndigheten har anlitat.

[S3]I fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.

[K11]3 a §  Nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.

[S2]Om sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

[S3]Upptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

[S4]När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

[S5]Om rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

[S6]Om en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra-femte styckena anses täckt.

[S7]Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla. Lag (2004:84).

Prop. 2003/04:27: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om exekutiv auktion av ett luftfartyg i vilket nyttjanderätt skrivits in. Paragrafen har sin förebild i 12 kap. 39 § UB och är avsedd att tillämpas på motsvarande sätt.

Paragrafen reglerar även fall då det finns mer än en nyttjanderätt ...

[K11]4 §  Vid försäljning av flera luftfartyg skall varje luftfartyg ropas ut för sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock ropas ut gemensamt, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som ropas ut för sig. Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteckningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock ej ropas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

[S3]Reservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtagas enligt 10 kap. 19 §.

[K11]5 §  Omfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop.

[S2]I stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Inledande bestämmelser

[K12]1 §  Utmätt fast egendom säljs på offentlig auktion, om ej annat följer av 15 eller 57 §.

[K12]2 §  Vad som i detta kapitel sägs om fordran som är förenad med panträtt gäller även fordran för vilken fast egendom har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt, om ej annat följer av särskilda bestämmelser i kapitlet, rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Förberedande åtgärder

[K12]3 §  Utmätt fastighet skall beskrivas och värderas så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen och värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde eller av annan orsak.

[S2]Om fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet skall säljas och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av dem värderas.

[S3]Vid behov får sakkunnig person anlitas för beskrivning och värdering.

  • RH 1994:98:Fel vid värderingen i samband med exekutiv försäljning av fastighet har inte ansetts utgöra sådant fel som i sig bör föranleda att försäljningen skall upphävas. - Även fråga om det varit sannolikt att väsentligt högre köpeskilling kunnat uppnås vid en ny exekutiv försäljning.

[K12]4 §  Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de handlingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastigheten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning. Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

[K12]5 §  Pantbrev som gäller i fastigheten och inte är belånat får tas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det inte pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.

[S2]I fråga om datapantbrev ska Kronofogdemyndigheten i stället begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar om att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas. När ett sådant beslut har meddelats, får pantbrevet inte användas för pantsättning utan Kronofogdemyndighetens tillstånd. Lag (2008:542).

Förvaltning av utmätt fastighet

[K12]6 §  Ägare till utmätt fastighet får ej minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8 eller 9 §, får han i övrigt tillgodogöra sig vanlig avkastning till dess fastigheten har sålts och skall tillträdas av köparen. Sådan rätt föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen.

[S2]Ägaren får ej upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.

[S3]På begäran av ägaren kan kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

  • RH 1994:138:Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog på utmätt fastighet har lämnats utan bifall, eftersom avverkning på utmätt fastighet är belagd med straffansvar och vite inte utan särskilt lagstöd får föreläggas när straff är utsatt.
  • RH 1994:22:Hyresintäkter från fastighet, som sålts på exekutiv auktion och som belöper på tid efter tillträdesdagen, har ansetts tillkomma köparen endast i den mån de förfallit till betalning efter fördelningssammanträdet.

[K12]7 §  På begäran av borgenär kan kronofogdemyndigheten vid behov taga vård om tillbehör till fastigheten.

[K12]8 §  Arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som förfaller till betalning under förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl föreligger, uppbäras av kronofogdemyndigheten eller syssloman som myndigheten förordnar. Kronofogdemyndigheten skall i sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att betala till annan än myndigheten eller sysslomannen.

  • NJA 1993 s. 524:Fråga, sedan en fastighet utmätts, om avkastning av fastigheten kan bli föremål för särskild utmätning och om verkan av en begäran om s k sysslomannaskap enligt 12 kap 8 § UB.
  • RH 1993:158:Sedan fastighet utmätts har borgenär begärt att syssloman förordnas att uppbära avkastningen av fastigheten (s.k. mindre sysslomannaskap). Skäl har ansetts föreligga att meddela sådant förordnande.
  • RH 1994:22:Hyresintäkter från fastighet, som sålts på exekutiv auktion och som belöper på tid efter tillträdesdagen, har ansetts tillkomma köparen endast i den mån de förfallit till betalning efter fördelningssammanträdet.

[K12]9 §  Kan det befaras att ägaren vanvårdar fastigheten eller förfogar över den i strid med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan kronofogdemyndigheten på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta fastigheten.

  • RH 1996:83:Kronofogdemyndigheten har ansetts äga rätt att utan lagstöd fatta ett interimistiskt beslut om förordnande av syssloman och beslutet har befunnits vara inte endast av förberedande karaktär till följd varav gäldenären haft rätt att överklaga beslutet.

[K12]10 §  Arrendeavgift, hyra och annan avkastning som syssloman uppbär skall redovisas till kronofogdemyndigheten vid tidpunkt som myndigheten bestämmer.

Tidsfrist för försäljning

[K12]11 §  Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.

Utlösnings- och anslutningsrätt

[K12]12 §  Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av fastighetens försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

[S2]Den som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten har sålts, till kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna förrättningskostnader.

[K12]13 §  Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 §1 eller 2förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

[S2]Förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.

[S3]Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.

[S4]Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 §1 eller 2förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

[S5]I fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 12 §. Lag (1994:444).

Försäljning av fastighetstillbehör

[K12]14 §  Är det sannolikt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan samtidig försäljning av fastigheten i övrigt, skall kronofogdemyndigheten sätta ut sammanträde för prövning av frågan. Till sammanträdet skall kronofogdemyndigheten kalla sökanden, fastighetens ägare och envar för myndigheten känd innehavare av panträtt i fastigheten eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen.

[S2]Blir vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig, förordnar kronofogdemyndigheten i enlighet därmed, om ej särskilda skäl föranleder annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får kronofogdemyndigheten förordna därom endast om synnerliga skäl föreligger.

[S3]Råder tvist om tillbehör, tillämpas vad som sägs i 8 kap. 5 §.

[K12]15 §  Särskild försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om försäljning av utmätt lös egendom i allmänhet.

[S2]Tillbehör som säljs för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skiljs från denna.

[K12]16 §  Vad som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör tillkommer dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det företräde mellan dem som gäller enligt lag. Den som har fordran med panträtt i fastigheten kan avstå från betalning utan att det minskar hans rätt i fastigheten i övrigt. Innehavare av fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock ej avstå från betalning ur tillbehörsmedel under annan förutsättning än att samtycke till avståendet har lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter som innehavare av panträtt vilken gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

[S2]Avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.

[K12]17 §  Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör förslår att förnöja sökanden samt dem som har bättre rätt och ej har avstått från betalning, skall förfarandet avbrytas, såvida ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren begär att förfarandet skall fortgå.

Åtgärder före försäljning på auktion

[K12]18 §  Tid och plats för auktion på fastighet bestäms av kronofogdemyndigheten.

[S2]Fastighetens ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid.

[K12]19 §  För förhandling om försäljningen skall bevakningssammanträde hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.

[K12]20 §  Auktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om bevakningssammanträde och sammanträde för fördelning av köpeskillingen.

[S2]Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet.

[S3]Har kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.

[K12]21 §  Sökanden, ägaren samt kända innehavare av fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid särskilt underrättas om denna.

[S2]Har anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt första stycket.

  • NJA 1996 s. 351:Vid underrättelse enligt 12 kap 21 § UB till fastighetsägare om exekutiv auktion har kronofogdemyndigheten ansetts berättigad att använda sig av den adress som var aktuell i målet hos samma myndighet om betalningsföreläggande vari betalningsfastställelse skett,

[K12]22 §  Har auktionen och sammanträdena ej blivit utlysta så som anges i 20 och 21 §§, skall de inställas och nya tider sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt.

Bevakningssammanträde

[K12]23 §  Vid bevakningssammanträdet skall kronofogdemyndigheten lämna en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran eller rättighet anmälts hos kronofogdemyndigheten före sammanträdet, skall det meddelas.

[S2]Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen.

[S3]Om tillbehör har sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på villkoren för fastighetens försäljning.

Sakägarförteckning

[K12]24 §  När förhandlingen vid bevakningssammanträdet har avslutats, upprättas sakägarförteckning.

[K12]25 §  I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen

  1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 §1 eller 2förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §,
  2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,
  3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig eller avser hyra av en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten, dock ej sådan rättighet som skall bestå oavsett fastighetens försäljning,
  4. förrättningskostnaderna.

[S2]Om fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen. Lag (1994:480).

  • NJA 1988 s. 332:Vid exekutiv försäljning av en fastighet under konkurs uppkom enligt 15 § 5 och 6 st lagen (1968:430) om mervärdeskatt en statens fordran på återföring av avdrag för ingående mervärdeskatt som gäldenären gjort före konkursen. Fordringen har ansetts inte vara sådan som sägs i 12 kap 25 § 2 st UB - jfr 81 § KL (1921:225).

[K12]26 §  Fordringar och rättigheter upptas efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat.

[S2]Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen.

[S3]Fordran eller rättighet upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptas fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den om inteckningen eller inskrivningen beviljas.

[S4]När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har skett enligt 13 §.

  • RH 1993:42:Ett pantbrev har lämnats till säkerhet för två skuldebrev, utfärdade av kreditinstitutet A. Fordran enligt det ena skuldebrevet har därefter överlåtits till kreditinstitutet B, varvid även pantbrevet överlämnats, medan fordran enligt det andra skuldebrevet har överlåtits till kreditinstitutet C. Sedermera har ytterligare pantförskrivning skett av pantbrevet, denna gång till säkerhet för ett skuldebrev som utfärdats av kreditinstitutet D. Underrättelse enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man har gjorts först av D och därefter av C. Trots detta har C - på grund av det sakrättsliga skydd som uppkommit till följd av den ursprungliga pantförskrivningen hos A - ansetts ha företräde till utdelning efter exekutiv auktion före D.

[K12]27 §  Fordran upptas med det belopp till vilket den beräknas uppgå på tillträdesdagen, dock med den begränsning som kan följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som ägarhypotek.

[S2]Om i fastigheten gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg.

[S3]Ägarhypotek upptas utan tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken.

[S4]Om ett pantbrevs belopp är bestämt i utländsk valuta skall, vid tillämpningen av första och andra styckena, pantbrevets belopp jämte tillägg räknas om till svenska kronor. Före omräkningen skall det göras ett påslag om fem procent på pantbrevets belopp jämte tillägg. Påslaget skall dock inte föranleda någon ökning av det belopp som upptas som ägarhypotek. Lag (2004:448).

Prop. 2003/04:108: (Jfr 12 kap. 27 § i utredningens förslag.)

I paragrafen anges hur fordringar skall tas upp i sakägarförteckningen inför en exekutiv försäljning av fast egendom. För en fordran förenad med panträtt i fast egendom gäller enligt första stycket som huvudregel att den kan tas upp till högst pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Tillägg utgår endast om fordringen jämte ränta överstiger ...

[K12]28 §  Rättighet upptas utan att något belopp anges.

[K12]29 §  I övrigt anges i sakägarförteckningen

  1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade,
  2. i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall användas för betalning av fordringar som har upptagits i förteckningen,
  3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas,
  4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen,
  5. betalningsvillkoren och tillträdesdag.

[S2]Av fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna är fullt täckta.

[S3]Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.

[K12]30 §  I sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om

  1. verkan av underlåten uppsägning av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller hyresgäst om han blir uppsagd med anledning av fastighetens försäljning,
  2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst som enligt lag tillkommer bostadsrättshavare,
  3. rätt att bo kvar på fastigheten som kronofogdemyndigheten enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren.

[K12]31 §  Om försäljningen enligt 37 § skall ske på avvikande villkor, upprättas sakägarförteckningen i enlighet därmed.

Villkor för försäljning på auktion

[K12]32 §  Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten, behållen köpeskilling för tillbehör i den mån den enligt sakägarförteckningen skall användas till betalning av fordringar inom skyddsbeloppet, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå.

[K12]33 §  Tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.

[S2]I andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.

[S3]Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap.

[S4]Rättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §.

  • NJA 2011 s. 792:Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsboet var skiftat.

[K12]34 §  I avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och ej enligt sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej, om

  1. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning,
  2. fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller
  3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastigheten.

[S2]För ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

[S3]I den mån avräkning ej skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att han har avtalat annat med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.

  • RH 1993:102:Fördelning av köpeskilling efter exekutiv auktion av fast egendom. Kronofogdemyndigheten har ur influtna medel tillagt stadshypoteksförening belopp motsvarande ersättning för ränte- och bidragsförlust. Fråga om rätt till sådan ersättning förelegat och om föreningen - eller enligt sakägarförteckning nästföljande borgenär - haft rätt till beloppet. - Tillika fråga om innebörden av begreppet avräkning enligt 12 kap. 34 § utsökningsbalken.

[K12]35 §  Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som skall utgå ur fastigheten.

[S2]Handpenningen skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.

[S3]Staten, kommun, landsting och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp.

[S4]Obetald del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som enligt 20 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning. Lag (2007:277).

  • RH 1995:120:Exekutiv auktion beträffande fastigheter hade vid tre tillfällen ogiltigförklarats sedan klaganden eller denne närstående bolag såsom högstbjudande inropat fastigheterna och erlagt handpenning men därefter inte erlagt full betalning och således inte fullföljt köpen. Kronofogdemyndigheten har inte ansetts kunna kräva att hela köpeskillingen erlades eller att godtagbar säkerhet utöver handpenningen ställdes i samband med att fastigheterna ånyo ropades in vid auktion.

[K12]36 §  Som tillträdesdag räknas den dag då enligt kungörelse fördelningssammanträdet skall äga rum. Kronofogdemyndigheten kan dock medge inroparen att taga vård om fastigheten eller del därav före tillträdesdagen.

[S2]Kronofogdemyndigheten får förordna att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § har skolat betalas till myndigheten eller syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, skall tillkomma denne. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa därför till kronofogdemyndigheten.

[S3]Har förre ägaren ej annan bostad, kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.

  • RH 1994:22:Hyresintäkter från fastighet, som sålts på exekutiv auktion och som belöper på tid efter tillträdesdagen, har ansetts tillkomma köparen endast i den mån de förfallit till betalning efter fördelningssammanträdet.

[K12]37 §  På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borgenär som ej själv har begärt försäljning motsätter sig det.

[S2]Begäran som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

Auktion

[K12]38 §  Vid auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken egendom som skall följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör ej skall följa den. Vad sålunda har angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall det anmälas.

[S2]Redogörelse skall lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas om att fastigheten ropas ut med förbehåll att inrop skall prövas enligt 40 §.

  • NJA 1996 s. 693:Sedan fastighet försålts exekutivt har nyttjanderättshavare i samband med avflyttning medtagit en vedspis. Bestämmelserna i 12 kap 38 § 1 st UB om vilken egendom som vid exekutiv försäljning följer fastigheten har inte ansetts tillämpliga såvitt avser tredje mans rätt till egendomen. - Tillika fråga om förutsättningar för beviljande av handräckning enligt 8 kap 18 § UB.

[K12]39 §  Om sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek ej täcks utgör ej hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.

[S2]Upptager sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

[S3]När bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

[S4]Om rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

[S5]Om borgenär vars fordran ej har blivit täckt genom visst bud godtager budet, skall fordringen vid tillämpning av första-fjärde styckena anses täckt.

[S6]Om rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

  • NJA 2011 s. 792:Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsboet var skiftat.

[K12]40 §  Innan inrop godtas skall kronofogdemyndigheten pröva, om det i 32 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

[S2]Utan hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop godtas fastän förrättningskostnaderna ej har blivit täckta.

[S3]Inrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täcks.

  • NJA 1987 s. 13:Konkursgäldenär har inte ansetts behörig att föra talan mot exekutiv auktion avseende konkursboet tillhörig fast egendom.
  • RH 1995:138:Sedan en fastighet inropats på exekutiv auktion har gäldenären gjort gällande att avsevärt högre köpeskilling kunnat uppnås med hänsyn till att den mjölkkvot som tilldelats fastigheten inte beaktades i tillräcklig grad.
  • RH 1994:35:Vid exekutiv försäljning av fastighet har sakägare att närvara vid auktionen för att bevaka sina intressen och kan inte i efterhand hävda att vissa förhandsuppgifter angående godtagbar köpeskilling förekommit. - Även fråga om det varit sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kunnat uppnås vid nytt utrop.

[K12]41 §  Sedan inrop har godtagits skall inroparen omedelbart lämna föreskriven handpenning. Kronofogdemyndigheten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall fastigheten ropas ut på nytt.

[S2]I fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även om fastigheten skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

[S3]Fullgör ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.

[K12]42 §  Sker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

[S2]Har två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får kronofogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

[S3]Om ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 18-41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.

[S4]Skall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

  • NJA 1984 s. 861:Två försök att sälja fastighet på exekutiv auktion har misslyckats. Sökanden - ett fastighetsfinansieringsaktiebolag - har begärt att en tredje auktion skall hållas och lovat att då köpa fastigheten om inte någon annan spekulant ropar in den. Kronofogdemyndigheten har ansetts inte äga avvisa begäran om nytt försäljningsförsök. 12 kap 42 § 2 st UB.

[K12]43 §  När ny auktion hålls sedan inrop har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för rättighet som ej har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

[S2]Hålls ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.

  • NJA 2013 s. 1040:Krav på återbetalning av handpenning som har betalats vid en exekutiv auktion avseende fast egendom när egendomen har skadats efter auktionen. Kravet har inte beaktats inom ramen för fördelningsförfarandet efter en ny auktion.
  • RH 1994:104:Bolag har inropat fastighet på exekutiv auktion och erlagt handpenning men har inte förmått betala resterande köpeskilling vid fördelningssammanträdet. Vid ny auktion har fastigheten sålts till ett lägre pris. Därvid har handpenningen tagits i anspråk enligt 12 kap. 43 § utsökningsbalken trots invändningar från bolaget om att detta inte handlat illojalt och att en av den tidigare ägarens långivare skulle göra en oskälig vinst om hela handpenningen togs i anspråk.

[K12]44 §  Sedan auktion som har lett till försäljning av fastigheten har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.

[S2]Visar inroparen att han har bjudit för annans räkning, skall köpebrev utfärdas till denne.

Vissa rättsföljder av auktion

[K12]45 §  Sedan fastigheten har sålts svarar den ej för fordran som avses i 25 § första stycket 1.

[S2]Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som har avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.

[S3]Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalningsskyldig.

[K12]46 §  Köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket får tillträda fastigheten på den dag som har bestämts för köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares skyldigheter i den mån de skall fullgöras efter tillträdesdagen.

[S2]Vill köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som ej är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller avtalet mot honom. Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med anledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av fastighet.

[S3]Om rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter.

  • NJA 2016 s. 482:En underrättelse till hyresgästen enligt 12 kap. 58 § jordabalken ska lämnas även när uppsägningen görs med stöd av 12 kap. 46 § utsökningsbalken efter köp av fastigheten på exekutiv auktion.

[K12]47 §  I fråga om rättighet som ej skall upphöra omedelbart efter fastighetens försäljning gäller följande bestämmelser.

[S2]På arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som förfaller till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter tillträdesdagen får rättighetshavaren ej avräkna fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshavaren har erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne.

[S3]Fordran som rättighetshavare har förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som har skett efter det att fastigheten har utmätts får ej åberopas mot köparen, om rättighetshavaren ägde eller hade bort äga kännedom om utmätningen.

[S4]Angående rättighetshavares rätt till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör med anledning av fastighetens försäljning, finns bestämmelser i 7 kap.19 och 20 §§jordabalken.

[S5]Underlåter köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt 46 § första stycket, gäller i fråga om skyldighet för tidigare ägare att ersätta rättighetshavaren dennes skada vad som sägs i 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken.

[K12]48 §  Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen överklagas.

[S2]Utan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat har förordnats enligt 18 kap.12 eller 19 §. Får han på grund av sådant förordnande ej tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.

Gemensamt intecknade fastigheter

[K12]49 §  När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen rätt att indraga annan av de intecknade fastigheterna i försäljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller del av detta före den fastighet som skall säljas. Skall denna säljas för panträttshavarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall säljas.

[S2]Yrkande om indragning skall framställas hos kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet. Fastighetens ägare skall beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Bevakningssammanträde och auktion skall inställas och nya tider sättas ut, om det behövs för att yrkandet skall hinna prövas.

[S3]Bifalls yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får ej säljas innan beslutet har vunnit laga kraft.

[K12]50 §  Om en av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på auktion, skall fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen upptagas i sakägarförteckningen med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Beloppet skall betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad.

[K12]51 §  Om samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra stycket ej föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses upplåten i dem alla. Vid auktionen ropas fastigheterna ut gemensamt.

[K12]52 §  Skall flera av gemensamt intecknade fastigheter men ej alla säljas på auktion, gäller 53-55 §§.

[S2]När samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall säljas, gäller likaledes 53-55 §§, om

  1. fastigheterna har olika ägare,
  2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i försäljningen,
  3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning,
  4. någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning,
  5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser inteckningens hela belopp,
  6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastigheterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller
  7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

[S3]Yrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

[K12]53 §  Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

[S2]När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.

[K12]54 §  Vid auktionen skall fastigheterna ropas ut var för sig. Därefter skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall även eljest äga rum, om full betalning ej har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.

[S2]Uppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall budet vid det gemensamma utropet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma utropet skall fördelas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen utgör dock minst vad som har bjudits för den fastigheten vid särskilt utrop. Har någon av fastigheterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas eller ropats ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde, skall den fastighetens värde vid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel ej till skyddsbeloppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.

[S3]Uppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får ej någon av fastigheterna säljas.

[S4]Har fastighet indragits i försäljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastigheten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.

[S5]Fastighet som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får ej säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske annat än om särskilda skäl föreligger.

[K12]55 §  Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda utropet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.

[S2]Vid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.

[S3]Handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fastighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

[S4]Fordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.

Fortsatt inteckningsansvar

[K12]56 §  Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt inteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köparen.

[S2]Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen.

[S3]Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan kronofogdemyndigheten utfärdar köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för kronofogdemyndigheten eller om kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag. Lag (1994:444).

Försäljning under hand

[K12]57 §  En utmätt fastighet får säljas under hand, om en försäljning i sådan ordning bedöms vara mer ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Vid bedömningen av om en försäljning under hand är mer ändamålsenlig skall särskilt beaktas förutsättningarna för att därigenom erhålla en högre köpeskilling för fastigheten än vid försäljning på auktion.

[S2]Fastigheten får inte säljas under hand om en inskriven rättighet har sämre rätt än en fordran som är förenad med panträtt om fordringen inte täcks av köpeskillingen. Försäljning får dock ske om innehavare av sådan fordran samtycker till en sådan försäljning. En fastighet som är gemensamt intecknad med annan fastighet får inte säljas under hand. Lag (1994:444).

[K12]58 §  Vid försäljning under hand skall en sakägarförteckning upprättas. Därvid tillämpas 25 och 26 §§, 27 § första, tredje och fjärde styckena, 28 §, 29 § första stycket1-3, 29 § andra och tredje styckena samt 31 §.

[S2]I fråga om försäljningen och villkoren för denna tillämpas 32 och 34 §§, 37 § första stycket, 38 § första stycket samt 40 §.

[S3]Före försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall förbehållas. Förbehåll skall också göras för varje upplåten hyresrätt till en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten. I fråga om sådana rättigheter gäller 47 §.

[S4]Köparen skall lämna handpenning enligt vad som föreskrivs i 35 §. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast tio veckor efter det att köpehandlingen upprättades. Försummas det, är köpet ogiltigt.

[S5]Blir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om handpenning. Vad som sägs om auktion i 43 § första stycket gäller även försäljning under hand.

[S6]Bestämmelserna i 45 § om vissa rättsföljder och 56 § första stycket om fortsatt inteckningsansvar gäller även vid försäljning under hand. Lag (2004:448).

Prop. 2003/04:108: (Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)

Paragrafen innehåller regler för underhandsförsäljning. Av bestämmelserna framgår bl.a. att en sakägarförteckning skall upprättas även vid en sådan försäljning.

Första stycket innehåller bl.a. hänvisningar till bestämmelserna i 27 § om hur fordringar skall tas upp i sakägarförteckningen. Ett tillägg har gjorts avseende den nya bestämmelsen om omräkning av pantbrev i utländsk valuta (se 27 § fjärde ...

[K12]59 §  Innan fastigheten bjuds ut till försäljning under hand skall ägaren och sökanden ges tillfälle att yttra sig. Innehavare av sådana fordringar och rättigheter som avses i 25 § första stycket skall delges en underrättelse om försäljningen och samtidigt uppmanas att inom viss tid anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten.

[S2]En borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten skall, om fordringen inte blir täckt av erbjuden köpeskilling, ges tillfälle att köpa fastigheten till ett pris som överstiger den erbjudna köpeskillingen. Lag (1994:444).

[K12]60 §  Om inte något annat följer av 58 § eller 59 § andra stycket bestämmer kronofogdemyndigheten köpevillkoren.

[S2]Försäljningen sker genom att en särskilt upprättad köpehandling skrivs under av kronofogdemyndigheten och köparen.

[S3]Ägaren skall genast underrättas om försäljningen.

[S4]När köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 58 § fjärde stycket och försäljningen vunnit laga kraft, skall kronofogdemyndigheten utfärda köpebrev.

[S5]Bestämmelserna i 48 § gäller också i fråga om försäljning under hand. Lag (1994:444).

[K12]61 §  Säljs ej egendomen under hand, skall den bjudas ut till försäljning på auktion, om ej sökanden avstår därifrån.

Försäljning av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet m. m.

[K12]62 §  Bestämmelserna i 3-61 §§ gäller i tillämpliga delar även när utmätning av fast egendom har skett medan gäldenärens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63-68 §§.

[K12]63 §  Har, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning ej ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls.

[S2]Vad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet genom överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastigheten har blivit utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen omfattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för gäldenärens skyldigheter mot förvärvaren.

[K12]64 §  Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit utmätt för fordran hos förvärvaren, skall kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej kronofogdemyndigheten på begäran av köparen förordnar annat.

[S2]Kan det utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.

[S3]När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpehandling.

[K12]65 §  Bestämmelserna i 63 och 64 §§ gäller ej, om den fordran för vilken utmätning har skett var förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten.

[K12]66 §  Om villkoret uppfylls i fall som avses i 63 § eller om förvärvet går åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet.

[K12]67 §  Har endast andel i fastighet blivit utmätt men skall enligt 8 kap. 8 § hela fastigheten säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen framgå vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i den först utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exekutionsfordringen, samt förrättningskostnaderna blir fullt täckta.

[S2]Är någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

[K12]68 §  När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.

Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål

[K12]69 §  Bestämmelserna i 11 § gäller ej i allmänt mål.

13 kap. Redovisning av influtna medel

Prop. 1994/95:49: I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts. Andra stycket motsvarar delvis nuvarande 15 kap. 22 å första stycket. En ändring är att den nya formuleringen ger utrymme för att redovisa ett underhållsbidrag för närmast påföljande månad redan någon kortare tid före början av den månaden. Därigenom säkerställs att den under- hållsberättigade kan få sina pengar redan på förfallodagen som kan sägas regelmässigt vara den sista dagen i månaden innan, ...

Allmänna bestämmelser om redovisning

[K13]1 §  Medel som har flutit in till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.

[S2]Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning. Lag (1995:298).

  • NJA 2015 s. 786:Kravet i 13 kap. 14 § 5 utsökningsbalken på säkerhet för utbetalning av influtna medel har inte ansetts gälla vid anspråk från en tredje man som gör gällande bättre rätt till utsökningsfordringen.

[K13]2 §  Vad som sägs i detta kapitel om influtna medel gäller även ränta som utgår på medlen till och med den i 6 § angivna fördelningsdagen. Ränta på belopp som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till beloppet.

  • RH 2010:65:Fråga om beräkning av dröjsmålsränta vid kronofogdemyndighets verkställighet av dom som inte har vunnit laga kraft. Närmare om tolkningen av begreppet fördelningsdag i 13 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken när endast en borgenär finns.

[K13]3 §  När köpare har ställt säkerhet för handpenning och köpeskillingen ej betalas inom föreskriven tid, skall kronofogdemyndigheten taga säkerheten i anspråk, om det behövs för betalning av vad köparen har att svara för. Motsvarande gäller, när annan sakägare enligt 12 kap.39 eller 54 § har ställt säkerhet för belopp som skall redovisas.

Fördelning

[K13]4 §  För fördelning av influtna medel skall kronofogdemyndigheten hålla fördelningssammanträde, när det är föreskrivet i balken eller när det i annat fall är oklart hur medlen skall fördelas.

[S2]Sammanträde som ej har blivit utsatt i samband med kungörande av auktion skall kungöras särskilt, om det är behövligt med hänsyn till okända sakägare eller av annat skäl. Kungörande skall ske i god tid och på lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare skall kallas till sammanträdet.

[K13]5 §  Vid fördelningssammanträde skall kronofogdemyndigheten redogöra för vad som skall fördelas och för de fordringar som har anmälts eller skall beaktas utan anmälan.

  • NJA 1984 s. 693:Internationella rättsförhållanden. En bil befinner sig utomlands när den blir föremål för en där giltig säkerhetsöverlåtelse. Sedan bilen förts till Sverige, har överlåtelsen med hänsyn till omständigheterna ansetts hindra utmätning här, trots att bilen kvarblivit i överlåtarens besittning.

[K13]6 §  En fordran som skall beaktas skall tas upp med det belopp som den uppgår till på fördelningsdagen.

[S2]Vid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild förmånsrätt i en fastighet skall ett pantbrev vars belopp är bestämt i utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt den kurs som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får dock inte sättas högre än det belopp som har bestämts vid omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket.

[S3]Som fördelningsdag anses den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om det då finns något hinder mot att verkställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.

[S4]Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast det målet.

[S5]Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer. Lag (2004:448).

Prop. 2003/04:108: (Jfr 13 kap. 6 § i utredningens förslag.)

Av paragrafen följer att värdet på fördelningsdagen skall vara avgörande för den slutliga beräkningen av i vilken utsträckning fordran är förenad med förmånsrätt.

Ändringarna i första stycket är redaktionella. I andra stycket har ett tillägg gjorts. Där anges hur ett pantbrev som är bestämt i utländsk valuta slutligt skall räknas om till svenska kronor. Detta blir i sin tur avgörande för i vilken utsträckning den ...

  • RH 2010:65:Fråga om beräkning av dröjsmålsränta vid kronofogdemyndighets verkställighet av dom som inte har vunnit laga kraft. Närmare om tolkningen av begreppet fördelningsdag i 13 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken när endast en borgenär finns.

[K13]7 §  Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.

[S2]Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borgenären.

[S3]Kan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap.22 och 23 §§. Lag (1994:480).

[K13]8 §  När medel avsätts enligt 7 §, skall kronofogdemyndigheten ange hur det skall förfaras med dem om fordringen faller bort helt eller delvis.

[K13]9 §  Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed.

Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m. m. och fast egendom

[K13]10 §  När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall behållen avkastning av egendomen, ersättning som har influtit med anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.

[S2]Fördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående begränsning av inteckningshavares rätt vid försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.

[S3]Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.

[K13]11 §  Bestämmelserna i 10 § första stycket gäller också när fastighet har sålts under hand. Medlen skall fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning.

[K13]12 §  Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.

[S2]När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap. 16 §, även om fastigheten ej säljs.

Avräkning

[K13]13 §  Medel som tillkommer borgenär skall avräknas på ränta och annan biförpliktelse före fordrans kapitalbelopp, om ej borgenären har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före utbetalningen.

[S2]Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.

Utbetalning

[K13]14 §  Medel får ej betalas ut utan att säkerhet ställs, om

  1. utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exekutionstiteln ej har vunnit laga kraft eller utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat,
  2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad med särskild förmånsrätt i egendomen och den tid som anges i 8 kap. 6 § första stycket ej har gått till ända,
  3. rätten till medlen är beroende av ett överklagande av utmätningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av talan som avses i 4 kap.20--22 eller 26 §,
  4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har vunnit laga kraft,
  5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad. Lag (1994:1038).

  • NJA 2015 s. 786:Kravet i 13 kap. 14 § 5 utsökningsbalken på säkerhet för utbetalning av influtna medel har inte ansetts gälla vid anspråk från en tredje man som gör gällande bättre rätt till utsökningsfordringen.
  • NJA 2013 s. 1084:En betalning till Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 28 § utsökningsbalken medför inte att dröjsmålsränta slutar löpa.
  • NJA 1983 s. 116:Utmätning skedde av fastighet och av pantbrev i fastigheten, varefter fastigheten försåldes exekutivt. Försäljningen vann laga kraft. Sedan fördelning av köpeskillingen ägt rum, anförde utmätningsgäldenärens förutvarande make besvär över fördelningsbeslutet och över "exekutionsmålet i dess helhet" under påstående, att fastigheten vid tiden för utmätningarna tillhörde klaganden. Denna besvärstalan har ansetts innefatta besvär över utmätningarna. Vid det förhållandet att utmätningarna sålunda ej vunnit laga kraft mot klaganden har denne funnits berättigad att föra talan också mot fördelningsbeslutet, varemot hans besvär över den exekutiva försäljningen avvisats.

[K13]14 a §  Vid utmätning av lön för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § tillämpas inte 14 §3 eller 5. Om det finns särskilda skäl, skall dock 14 § 5 tillämpas. Lag (1995:298).

[K13]15 §  Har medel avsatts enligt 7 § första stycket på grund av tvist och har tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet lyfta medlen utan hinder av att avgörandet ej har vunnit laga kraft. I annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand är berättigad till dem.

[K13]16 §  Att en verkställd fördelning överklagas hindrar inte att belopp som inte berörs av överklagandet betalas ut. Lag (1994:1038).

  • NJA 1983 s. 116:Utmätning skedde av fastighet och av pantbrev i fastigheten, varefter fastigheten försåldes exekutivt. Försäljningen vann laga kraft. Sedan fördelning av köpeskillingen ägt rum, anförde utmätningsgäldenärens förutvarande make besvär över fördelningsbeslutet och över "exekutionsmålet i dess helhet" under påstående, att fastigheten vid tiden för utmätningarna tillhörde klaganden. Denna besvärstalan har ansetts innefatta besvär över utmätningarna. Vid det förhållandet att utmätningarna sålunda ej vunnit laga kraft mot klaganden har denne funnits berättigad att föra talan också mot fördelningsbeslutet, varemot hans besvär över den exekutiva försäljningen avvisats.

[K13]17 §  När medel betalas ut, skall iakttagas vad som i allmänhet gäller om skyldighet för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran.

[S2]Pantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev, vilket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har utfallit, skall företes även om borgenären ej är skyldig att återställa handlingen, om ej kronofogdemyndigheten finner skäl att medge undantag. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när skyldighet att förete eller återställa skuldebrevet ej följer redan av första stycket.

[S3]När köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är berättigad till betalning har medgivit honom avräkning på köpeskillingen, gäller vid kronofogdemyndighetens prövning av överenskommelsen vad som föreskrivs i första och andra styckena. Lag (2003:531).

[K13]18 §  Om borgenär för vilken utdelning har beräknats ej inom ett år från det att fördelningen har vunnit laga kraft företer fordringsbevis eller i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta medlen, får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger.

[K13]19 §  Om alla berörda sakägare medger att belopp betalas ut utan säkerhet när sådan annars krävs, skall det ske.

  • NJA 1983 s. 116:Utmätning skedde av fastighet och av pantbrev i fastigheten, varefter fastigheten försåldes exekutivt. Försäljningen vann laga kraft. Sedan fördelning av köpeskillingen ägt rum, anförde utmätningsgäldenärens förutvarande make besvär över fördelningsbeslutet och över "exekutionsmålet i dess helhet" under påstående, att fastigheten vid tiden för utmätningarna tillhörde klaganden. Denna besvärstalan har ansetts innefatta besvär över utmätningarna. Vid det förhållandet att utmätningarna sålunda ej vunnit laga kraft mot klaganden har denne funnits berättigad att föra talan också mot fördelningsbeslutet, varemot hans besvär över den exekutiva försäljningen avvisats.

[K13]20 §  Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom.

  • NJA 1982 s. 808:Enligt nu gällande regler i utsökningsbalkan kan utmätningsförfarandet - i motsats till vad som tidigare ansågs vara fallet - inte anses avslutat så snart influtna medel redovisats. Hinder har därför inte ansetts möta mot att pröva besvär över utmätning även efter det att redovisning skett. 18 kap 7 § 3 st och 14 § samt 13 kap 20 och 21 §§ UB.

[K13]20 a §  Skall influtna medel fördelas mellan flera mål och understiger det belopp som skall betalas ut i något av dessa 100 kronor, skall beloppet, om särskilda skäl inte föranleder något annat, i stället fördelas mellan övriga mål där fordringen inte fått full täckning.

[S2]Kronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det staten. Lag (1993:1650).

Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål

[K13]21 §  Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4-6 §§, 7 § första-tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att fördelningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.

  • NJA 1982 s. 808:Enligt nu gällande regler i utsökningsbalkan kan utmätningsförfarandet - i motsats till vad som tidigare ansågs vara fallet - inte anses avslutat så snart influtna medel redovisats. Hinder har därför inte ansetts möta mot att pröva besvär över utmätning även efter det att redovisning skett. 18 kap 7 § 3 st och 14 § samt 13 kap 20 och 21 §§ UB.

[K14]1 §  Exekutiv försäljning ger köparen samma rätt till den sålda egendomen som frivillig försäljning, om ej annat följer av vad som sägs i detta kapitel.

  • NJA 1992 s. 6:Vid exekutiv försäljning av bostadsrätt för en oprioriterad fordran beaktades inte en fordran som var förenad med panträtt i bostadsrätten. Eftersom bostadsrätt inte kan vara föremål för exstinktivt godtrosförvärv, har panträtten ansetts bestå efter försäljningen. På talan av panthavaren har emellertid försäljningen upphävts. 8 kap 11 §, 9 kap 4 § 2 och 3 st samt 14 kap 1 § UB.
  • NJA 2005 s. 425:A köper en båt av B. Innan köpet blir sakrättsligt skyddat utmäts båten för B:s skulder och säljs på exekutiv auktion till C. A väcker talan mot C och begär att få ut båten mot lösen i enlighet med reglerna i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Talan har ogillats. 14 kap. 2 § utsökningsbalken.

[K14]2 §  När utmätning av viss egendom ger företräde framför överlåtelse av egendomen, gäller det till förmån även för den som förvärvar egendomen vid exekutiv försäljning. Detsamma gäller, när tredje man efter föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat sin rätt mot sökanden.

  • NJA 1984 s. 217:Frågor om tredje mans befogenhet att väcka talan i tvistemål om bättre rätt till lös egendom som har blivit föremål för betalningssäkring (I) resp utmätning (II). Sådan talan har i fråga om betalningssäkrad egendom ansetts kunna föras mot borgenären (det allmänna). Beträffande utmätt egendom har tillåtits talan mot utmätningssökanden även utan stod av föreläggande enligt 4 kap UB.
  • NJA 2005 s. 425:A köper en båt av B. Innan köpet blir sakrättsligt skyddat utmäts båten för B:s skulder och säljs på exekutiv auktion till C. A väcker talan mot C och begär att få ut båten mot lösen i enlighet med reglerna i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Talan har ogillats. 14 kap. 2 § utsökningsbalken.

[K14]3 §  Har exekutiv försäljning av registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.

[S2]När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum. Lag (2004:84).

Prop. 2003/04:27: I regeringens förslag till 2 d § i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg finns bestämmelser om godtrosförvärv av luftfartyg. Enligt tredje stycket i den paragrafen är bestämmelsen inte tillämplig på förvärv som sker genom exekutiv försäljning. I sådana fall blir i stället första stycket i förevarande paragraf tillämplig. I detta stycke föreskrivs ...

[K14]4 §  Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gäldenären ej var rätt ägare, är gäldenären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gäldenären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.

[S2]Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i betalning. Har borgenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.

[K14]5 §  När exekutiv försäljning medför att tredje man förlorar sin äganderätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av gäldenären och borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt till fordringen.

[K14]6 §  Har tredje man enligt 3 § första stycket förlorat sin rätt till här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i inskrivningsregistret för luftfartyg, är han berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser som gäller när sådan ersättning skall betalas med anledning av att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning. Motsvarande gäller, när tredje man enligt 3 § andra stycket andra meningen har förlorat sin rätt till fast egendom.

[S2]Har staten utgivit ersättning enligt första stycket, inträder staten i tredje mannens rätt enligt 5 §. Lag (2004:84).

Prop. 2003/04:27: Av denna bestämmelse följer att en tredje man, som enligt 3 § första stycket förlorat sin rätt till ett luftfartyg som är registrerat i inskrivningsregistret för luftfartyg, är berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser som gäller när sådan ersättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning. Detta innebär att den materiella rätten till ersättning grundas på denna bestämmelse men att anspråk på ersättning i övrigt skall behandlas ...

15 kap. Har upphävts genom lag (1995:298).

Avhysning

[K16]1 §  Med avhysning avses en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad. Lag (2006:672).

[K16]2 §  Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig.

[S2]I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 3437 §§delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utländska adress. Lag (2010:1937).

[K16]3 §  Avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation.

[S2]Om möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till kronofogdemyndigheten.

[S3]Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse sändes till honom.

[K16]4 §  Om det behövs av hänsyn till svaranden får kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten.

[S2]Har på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum.

[K16]5 §  Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov. Lag (1995:298).

[K16]6 §  Kronofogdemyndigheten skall vid behov ombesörja transport av egendom som skall bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.

[S2]Innan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.

[S3]Den som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta egendomen. Anmaningsskyldigheten anses fullgjord genom att anmaningen har sänts i rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5--7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring. Lag (1985:983).

[K16]7 §  Skall avhysning ske från annat än bostad och underlåter svaranden att ta hand om egendomen och kan ej heller lämpligt förvaringsutrymme anskaffas, får kronofogdemyndigheten förordna att egendomen skall säljas. Kan egendomen antagas sakna försäljningsvärde, får i stället förordnas att den skall förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.

[S2]Innan förordnande enligt första stycket meddelas skall svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne beredas tillfälle att yttra sig. Härvid tillämpas 2 §.

[S3]Försäljning äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock ej.

[K16]8 §  Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av hans rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När anledning föreligger skall kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.

[S2]Anstånd som sägs i 4 § får meddelas, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.

  • NJA 1999 s. 210:En andrahandshyresgäst har vid förrättning om avhysning från lägenheten gjort gällande att ett hyresförhållande uppkommit mellan henne och fastighetsägaren. Fråga om det är uppenbart att andrahandshyresgästen saknade fog att motsätta sig verkställighet. 16 kap 8 § UB.

[K16]9 §  Om det anses lämpligt och sökanden medger det, får kronofogde myndigheten förelägga svaranden att själv fullgöra sin förpliktelse att flytta. Därvid tillämpas 2 §, 3 § första och tredje styckena samt 5 och 8 §§.

Avlägsnande

[K16]10 §  Med avlägsnande avses en förpliktelse för den som har rubbat sökandens besittning att, i annat fall än som anges i 1 §, flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad eller i annan lös egendom. Lag (2017:467).

Prop. 2016/17:159: Paragrafen innebär att bestämmelserna om avlägsnande till att börja med ska tillämpas vid verkställighet som har föregåtts av ett mål om avlägsnande enligt 4 § andra stycket lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, BfL. Det innebär att ett interimistiskt beslut eller ett utslag om avlägsnande ska verkställas som ett avlägsnande i utsökningsprocessen. Reglerna om verkställighet av avlägsnande är dock inte begränsade ...

[K16]10 a §  Innan ett avlägsnande sker ska svaranden underrättas.

[S2]Avlägsnandet får ske tidigast fem dagar från det att svaranden underrättades. Detta gäller dock inte vid verkställighet av ett beslut enligt 63 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2017:467).

Prop. 2016/17:159: I första stycket anges att svaranden ska underrättas innan ett avlägsnande sker. Till skillnad från vad som gäller vid verkställighet av andra avgöranden i mål om särskild handräckning finns det inte någon möjlighet att i brådskande fall vidta en behövlig åtgärd genast, dvs. utan att svaranden dessförinnan har underrättats. Till skillnad från vad som gäller vid verkställighet av avhysning innebär bestämmelsen att svaranden inte behöver beredas tillfälle att yttra sig.

[K16]10 b §  Om det är möjligt ska ett avlägsnande ske inom tre veckor från det att de handlingar som behövs kom in till Kronofogdemyndigheten.